Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Odling ger eleverna smak för grönt

Trädgården är en plats för rekreation. Intresserade elever, som Nora, Sixten och Vidar, följer med hit. ”Här mår man bra”, säger Lise-Lott Lindberg, lärare i fritidshem.

Eleverna på Hemsjö fritidshem sår, skördar och smakar sina egna grödor. Grönsakerna äter de till lunch och mellis, eller tillagar själva på fritidshemmet. I odlingsprojektet får fritidshemmet in sina mål om hållbarhet, kost och rekreation.

Bakom en fristående villa på skolgården döljer sig en trädgård med ett växthus, några pallkragar och en odlingsbädd. Solrosor, brytbönor och majsplantor har vuxit sig höga längs med husväggen och i växthuset står utblommade tomatplantor och sallad. Nio elever i årskurs två och tre på fritidshemmet i Hemsjö utanför Alingsås har velat följa med till trädgården den här varma septemberdagen. De ska skörda grönsaker och smaka ätbara blommor.

Signe, Hugo och Lukas plockar en varsin majskolv. 

– Ska vi göra popcorn av dem till mellomyset? frågar Lise-Lott Lindberg, lärare i fritidshem.

– Jaaa! ropar Hugo. 

– Kan vi odla ananas? undrar Lukas. 

Lise-Lott Lindberg svarar att de kan pröva.

Potatis, tomater, majs och bönor – det odlas massvis av grönsaker på Hemsjö fritidshem.

Eleverna har deltagit i det här odlingsprojektet sedan i början av året. De har planerat och förodlat inomhus, planterat och sått i trädgården. Ett par eftermiddagar i veckan under våren har intresserade elever skött om odlingen, rensat ogräs och vattnat. 

– Att så och skörda de första grönsakerna på våren är nästan det roligaste. De flesta gillar tomater, säger Lise-Lott Lindberg.

Men att smaka på grönsakerna som mognat på hösten hör också till höjdpunkterna. Eleverna plockar brytbönor och alla vill testa lakritstagetes i en kruka. Det smakar verkligen lakrits, konstaterar de.  

I odlingsprojektet får fritidshemmet in sitt övergripande mål om att ”må bra”, där hållbarhet, kost och rekreation ingår.

Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra.

– Vi har i år jobbat med hållbarhet i det lilla, på individnivå. Mångfald i naturen och växtcykeln, som blir väldigt påtaglig för barnen. De pillar ur frön till nästa år, sår dem och ser grödorna växa för att slutligen äta dem. Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra. Att vara i trädgården är en rekreation i sig. En del barn säger att det är det skönaste stället på skolan, säger Lise-Lott Lindberg. 

Det händer flera saker medan barnen är där. De upptäcker en gräshoppa och en elev studerar en groda som kryper in under växthuset. Några skakar ner äpplen från äppelträdet.

Egenodlade grönsaker till lunch 

Grönsakerna serveras till lunch och mellanmål genom ett samarbete med matsalspersonalen, som ställer upp skyltar på buffén när exempelvis gurka och persilja kommer från trädgården. Eleverna tillagar även själva det de odlat på fritidshemmet och har bland annat torkat majskorn som de poppat till Melodifestivalen i februari, gjort potatis- och grönkålschips, aroniabärsaft och maskrossirap. Förra säsongen räckte champinjonerna till svampsoppa till hela skolan. Fritidshemmet har dock ingen ambition att bli självförsörjande. Odlingen skapar däremot en förståelse för var maten kommer ifrån, säger Lise-Lott Lindberg.

När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott.

– När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott. Alla tyckte att grönkålschipsen var goda, de saltade och oljade in, och förundrades över att de blev krispiga. Jag lovar, lägger man till ordet ”chips” så älskar barnen grönkål!

Hon hämtar några hinkar med odlingspotatis, som eleverna hjälps åt att hälla ut i en skottkärra. De gräver fram några nävar småpotatisar.

– Vad tycker ni vi ska göra med dem? frågar Lise-Lott Lindberg. 

– Chips! svarar barnen. 

Försöket att odla vattenmelon, som var elevernas önskemål, fungerade däremot inte. 

– Då diskuterade vi varför det inte gick. Det blir också en lärdom, säger Lise-Lott Lindberg. 

Odlingsprojektet har smittat av sig på barnens egna lekar. Inspirerade av arbetet i trädgården startade några elever i våras en egen odling i skogskanten vid skolan. Utan inblandning av vuxna tog de med sig fröer hemifrån, grävde odlingsbäddar och sådde.

Eleverna hjälps åt att tömma hinkarna med sättpotatis.

– Vi bidrog med några fröpåsar, men i övrigt lade vi oss inte i. Vi ville observera vad de tagit med sig från odlingsprojektet. Det var magiskt att följa deras samarbete, hur de räknade och mätte och skrev lappar som visade vad de odlade. Det blev konflikter och förhandlingar kring vad de skulle odla, som de löste på egen hand. 

Det fina med projektet har också varit samarbetet med föräldrar. De har hjälpt till med att vattna i trädgården under sommaren och bidragit med fröer och plantor. 

I oktober är det i odlingsprojektets årshjul tid att ”ta avsked”, men fritidshemmet fortsätter i stället att odla inomhus i liten skala. I fönsterbrädan står redan mikroblad med bland annat rädisor, krasse och purjolök. Till våren planerar Lise-Lott Lindberg och hennes kollegor att få in det digitala i projektet. Då ska eleverna få göra filmer av sin odling. 

– Det går att få in jättemycket från läroplanen. Vi har jobbat med estetiska uttrycksformer, eleverna har ritat och målat saker från trädgården, och sambandet med naturen. Barnen lär sig mer än vad man tror.

Odlingstips från Hemsjö fritidshem

  • Börja litet, exempelvis med två pallkragar och några krukor. 
  • Planera tidigt tillsammans med eleverna. Tänk på att förodla i god tid (februari, mars) inomhus, exempelvis tomater, paprika och chili. 
  • Välj grönsaker som går att äta ganska snart efter sådd, som rädisor och sallader. Mer långsamväxande saker skördar ni efter sommarlovet, exempelvis gurka, tomater, pumpa och bönor. Om ni har växthus kan ni få tomater och gurka före sommarlovet. 
  • Ta frön från det ni odlar så slipper ni köpa så mycket inför nästa säsong. 
  • Involvera vårdnadshavare, både när det gäller att vattna på sommaren och skänka små plantor, frön och material. 
  • Dokumentera och prata med eleverna om varför det växer och inte växer. 
  • Låt eleverna vara delaktiga i så många moment som möjligt: Rensa, så, skörda, tillaga och äta. Trädgården ska vara en plats för nyfikenhet, kreativitet och rekreation.
  • Samarbeta med skolmatspersonal och vaktmästare, de är nyckelpersoner. 
  • Kolla in Naturskyddsföreningen. De har många tips, exempelvis ett årshjul för skolträdgård. 
  • Vill du odla som Hemsjö fritidshem? På Lektionsbanken hittar du en steg för steg-guide hur fritidshemmet gjorde med koppling till läropanen!

LÄS ÄVEN

Grönska på skolgården viktigt för leken

Anevik: Jag får vara i naturen på arbetstid