Inflytande på riktigt

På Ågårdens fritidshem tyckte pedagogerna att barnen hade mycket stort inflytande på verksamheten. Men det handlade ofta om låtsasinflytande. Insikten fick dem att börja arbeta på ett nytt sätt.

* Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se.

Learning studies har hjälpt Cathis Williams och Yvonne Svensson att se mer professionellt på verksamheten. Foto: Hasse Hedström

Ågården är ett storbarnsfritids för barn från årskurs tre till sex inrymt i nyrenoverade, ljusa lokaler på Tollarps skola i Kristianstad. Här finns mycket för barnen att välja på. Några spelar Wii mot en storbildsskärm. De viftar frenetiskt med sina Wii-mote, som på skärmen förvandlas till lasersvärd. Andra barn följer noga tvekampen. Vid ett bord är några upptagna med bärbara datorer.

Några barn visar runt. I ett angränsande rum spelas pingis. Barnen visar var de brukar spela biljard. De leder in mig i det angränsande legorummet. Här finns stora bord där barnen kan förvara färdigbyggda legobyggen så länge de vill.

Det är inte bara ett mycket välutrustat fritidshem. Verksamheten är också bra och professionellt driven.

I mysrummet hittar jag fritidspedagogerna Yvonne Svensson och Cathis Williams. Den tredje fritidspedagogen Lennart Ebbinge, är i dag på annat håll.

Det var just att fritidshemmet fungerar så bra, är öppet för ny forskning och nya idéer, som gjorde att de blev tillfrågade av Madeleine Arenhill Beckman vid högskolan i Kristianstad. Hon letade efter ett fritidshem som ville pröva Learning studies.

Learning studies har knappast prövats på fritidshem, men har spridit sig till många skolor, eftersom det visat sig vara effektivt. Det brukar gå till så att lärarna kommer överens om något med anknytning till kursplanemålen som de vill att eleverna ska lära sig. I matematik kan det till exempel vara att behärska procenträkning. Det görs en förtest för att bedöma vad eleverna redan kan om procent.

Lärarna diskuterar vad eleverna kan uppfatta som krångligt och vad som kommer att krävas för att eleverna ska förstå. En lärare håller sedan i en första lektion som filmas. En ny test genomförs som tillsammans med filmen utvärderas.

Med denna utvärdering som grund justeras lektionsupplägget och en ny lektion genomförs av en annan lärare i arbetslaget. Även denna lektion videofilmas. Det är hur läraren presenterar ett innehåll som är det centrala, vilka ”mönster av variationer” som erbjuds.

Men skulle den här kollegiala metoden för ökad måluppfyllelse fungera i fritidshemsmiljö? Målen för fritidshemsverksamheten är komplexa och det handlar sällan om att lära ut mål som lätt bryts ned i konkreta delar, som tecknet för lika med (=) eller procent.

Fritidspedagogerna på Ågården beslöt sig för att försöka. Som lärandeobjekt valde de att arbeta med inflytande. Det här var något som de tyckte att de var bra på. Att före ett arbetsområde ta reda på vilken förförståelse barnen har tyckte de inte heller var något märkvärdigt. Så arbetade de ju sedan tidigare, även om de inte gjort det så strukturerat som denna gång med en förtest.

– Det visade sig att barnen inte visste så mycket om vad inflytande innebär, säger Yvonne Svensson och skrattar lite förläget, när hon berättar att utfallet blev helt annorlunda än vad de trott och Cathis Williams fyller i:

– Vi trodde att vi var så bra på detta med inflytande. Det är lite med skammens rodnad på kinderna som vi efteråt läser vad som kom fram i förtesten.Foto: Hasse Hedström
De upptäckte att barnens inflytande ofta formulerades som val mellan ett par alternativ som pedagogerna bestämt. Som att barnen fick välja om de skulle vara ute före eller efter mellanmålet.

– Vi hade redan bestämt att de skulle vara ute. Genom att välja ut vad barnen skulle få ha inflytande på och formulera alternativen så blev utgången den som vi mer eller mindre redan bestämt, säger Yvonne Svensson.

Cathis Williams tror att det här beror på en osäkerhet om vad som kan hända om barnen får för stort inflytande, en rädsla att förlora kontrollen. Hur går det då med den uttänkta planeringen?

Genom att reflektera över inflytandefrågor så fördjupades insikten om att begreppet är så mycket mer än att bara bestämma. Det handlar om möjlighet att säga sin mening och att någon lyssnar. Som pedagog gäller det att kunna motivera och diskutera så att barnen inte känner sig överkörda, få barnen att förstå vad som är möjligt att påverka.

I styrdokumenten finns inget angivet om att barnen måste vara ute vare sig före eller efter mellanmålet. Numera tvingas därför inte barnen att gå ut.

– Vi tycker att det är viktigt att barnen går ut så det gäller att diskutera med barnen och motivera varför vi tycker så och locka ut dem med roliga aktiviteter.

Det ställer högre krav på pedagogerna, att ifrågasätta de givna ramarna och förklara vad som är möjligt att förhandla om.

– Vi måste sätta ord på och veta varför vi gör som vi gör, varför vi låter barnen ha inflytande över vissa saker. Hitta lärandesituationer om inflytande, inte bara låta barnen välja mellan äpplen och päron, säger Yvonne Svensson.

Demokratisk fostran handlar inte om att göra som man vill utan om att vara med och påverka och ta konsekvenserna av sina val. Redan tidigare fick barnen önska vad som skulle köpas in. Men det skedde mer i form av önskelistor. En lärandesituation leder till diskussioner om vad olika val innebär. Inköp av ett tevespel innebär att det inte finns pengar till andra roliga saker.

– Vi lär dem att se konsekvenserna av sina val. Vi diskuterar först handlingsmöjligheter och tänkbara konsekvenser. Därefter kan vi gemensamt diskutera bästa lösningen, förklarar Cathis Williams.

Tidigare var det ofta ett himla kiv när barnen skulle bygga lego. Pedagogerna satte sig med barnen och undrade hur de skulle lösa problemet.

– Vi kom med olika förslag och tänkbara konsekvenser. När barnen blev klara över vilka konsekvenser olika alternativ innebar så ändrade sig vissa, säger Cathis Williams och fortsätter:

– Då har vi fått igång processen och får dem att tänka ett steg vidare. Vi utmanade dem inte tillräckligt tidigare.

Learning studies har hjälpt dem att se mer professionellt på verksamheten och sina insatser.

– Man måste vara trygg i sig själv för att utsätta sig för sådant här och vara beredd på att man kanske inte är lika bra som man trodde innan. Men målet måste hela tiden vara att förbättra verksamheten. Det betyder inte att allt var dåligt tidigare, säger Yvonne Svensson.Foto: Hasse Hedström
Som pedagog gäller det att ta konsekvenserna av det som kommer fram. Vad händer om barnen väljer att inte gå ut? Men just det har visat sig fungera bra. Barnen vill ofta vara ute. Nya barn som inte är vana vid fritidshem där det finns tevespel, pingis, biljard och mycket annat väljer ofta i början att vara inne. De behöver lite tid att leka klart med alla nya saker. Numera tjatar personalen inte om att barnen bör gå ut, det behövs inte.

– Vi lagar till exempel mat ute och det tycker barnen är jättespännande och då är så klart alla ute.

Med den nya läroplanen i åtanke är det bra att kunna visa på vad fritidshemmet är bra på, vad barnen lär sig.

– I läroplanen talas det numera om undervisning även på fritidshemmen, tidigare var målet bara att det skulle vara roligt. Learning studies är bra för att utvärdera om barnen verkligen har lärt sig något. Tidigare har utvärderingarna ofta handlat mer om att beskriva ett görande än barnens utveckling, säger Cathis Williams.