Sök
Publishing-priset logga

Barn till föräldralediga nekas fritidshem

Sundbyberg är en av många kommuner som inte erbjuder fritidshem till alla barn, Henrik Persson är nämndordförande. Line Isaksson på Lärarförbundet är kritisk.

Sundbyberg ansluter sig till majoriteten av kommunerna: till hösten får inte längre arbetslösa och föräldralediga ha sina barn på fritidshemmet.
– Vi måste prioritera i en ansträngd ekonomi, säger nämndordföranden Henrik Persson (L).

Det finns inga krav i skollagen att erbjuda plats på fritidshem för alla barn. Över 70 procent av kommunerna gör det inte heller. Men Sundbyberg har haft kvar erbjudandet om plats även för barn till arbetslösa och föräldralediga – fram till nu.

Varför ändrar ni er?

– Våra riktlinjer säger att fritids endast ska erbjudas barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, men av oklara skäl har vi inte följt dessa riktlinjer, säger nämndordföranden Henrik Persson (L).

Och nu ska ni börja följa dem?

– Ja, men beslutet har också en koppling till tuffare ekonomiska tider. Vi vill prioritera skolan och ser därför över alla våra kostnader.

Hur mycket sparar ni in med det här beslutet?

– Jag vet inte exakt, men det blir några miljoner kronor.

Line Isaksson, lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets styrelse, blir besviken när hon hör om Sundbybergs beslut:

– Från förbundet är vår hållning solklar: alla barn borde få ta del av fritidshemmens pedagogik, oavsett vad föräldrarna gör.

Kommunen menar att fritidshemmen i första hand är till för föräldrar som inte är hemma och kan ta hand om sina barn?

– Men då missar man barnperspektivet. Sundbybergs beslut är bara ytterligare ett exempel på att kommunerna inte ser värdet av fritidshemmen.

Utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem” från i somras gav frågan nationell uppmärksamhet. Där föreslår man att ”på sikt” införa en rätt för alla barn att delta i fritidshemmens undervisning.  

Stöd i forskningen

I sitt remissvar vill Lärarförbundet gå snabbare fram: ”Utredningen borde ha lagt ett skarpt förslag för att utöka elevers rätt till fritidshem”. Line Isaksson var med och diskuterade formuleringen:

– 2016 fick fritidshemmet en egen del i grundskolans läroplan. Och forskning tyder på att tid på fritids gör att barn lyckas bättre i skolan. Ändå får fritidshemmen en så styvmoderlig behandling!

Hon är upprörd över bristande resurser till fritidshemmen, stora elevgrupper och hög andel personal som saknar behörighet.

– Det har bidragit till att många kommuner stramat upp reglerna för vilka som får vara där.

Ojämlik fördelning

Både Lärarförbundet och utredningen uttrycker en oro för den varierande inskrivningsgraden på fritidshemmen. Nära 90 procent av alla elever i förskoleklass och lågstadiet, med två inrikes födda föräldrar, går på fritids mot drygt 60 procent av elever som har utrikesfödda föräldrar.

En av orsakerna till att färre barn är inskrivna i socioekonomiskt utsatta områden är att arbetslösheten är högre där.

– De barn som bäst skulle behöva fritidshemmets undervisning får inte ta del av den, säger Line Isaksson som välkomnar utredningens förslag att i ett första steg införa en möjlighet för kommunerna att erbjuda fritids till barn i segregerade områden.

I Sundbyberg medger ordföranden i grundskole- och gymnasienämnden Henrik Persson att man med det nya beslutet kan missa barn till arbetslösa som verkligen skulle behöva tillbringa tid på fritidshemmen:

– Men vi har ju fortfarande kvar möjligheten att göra individuella prövningar av deras behov av att vara på fritids.

Föräldralediga är kritiska

Bland de mest högljudda kritikerna av kommunens beslut finns föräldralediga, däribland Jenni Grundell Lemker vars dotter skulle börja fritids till hösten och vars son gått där i två år.

– Han är ledsen över beskedet, han vet att han inte längre kommer att få delta i aktiviteter som han tycker så mycket om.

Hon har förståelse för den ansträngda ekonomin, men tycker att kommunen borde kunna erbjuda åtminstone några timmars fritids för barn till föräldralediga och arbetslösa.

– Så att de inte stängs ute helt och hållet.

Henrik Persson är inte helt främmande för en sådan kompromisslösning längre fram:

– Vi får återkomma till den frågan i nästa budget.

Två av tio har öppet för alla barn

Drygt sju av tio kommuner uppger att de endast erbjuder fritidshem för elever till förvärvsarbetande och studerande, enligt en enkät från i somras.

Drygt två av tio kommuner uppger att alla elever är välkomna på fritidshemmen. Ytterligare ett fåtal kommuner erbjuder fritids antingen till elever vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.

Av de 64 kommuner som har fritidshem öppna för alla uppger nära hälften att tillgången är densamma för alla. Resten erbjuder begränsade tider till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.

Det saknas en heltäckande bild av motiven bakom kommunernas skiftande beslut, men flera av dem som välkomnar alla barn svarar att de gör det för att garantera alla barns rätt till lärande och utveckling.

Källa: Enkäten ingår i utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg” (2020).

LÄS ÄVEN

Fritidsutredningen: Begränsa barngrupperna och ge lönelyft

SKR: Nej till riktmärken för barngrupper 

Debatt: Sätt stopp för stora elevgrupper