Så kan fritidshemmet väcka intresse för matematik

På fritidshemmet får barn möta matematik på andra sätt än de gör på skoltid i klassrummet, enligt Anna Wallin vid Stockholms universitet. Foto: Tina Engström/Adobe.

Matematik på fritidshemmet är en utmaning, många elever vill inte ens höra ordet. Men genom umgänge och lek kan man göra ämnet lustfyllt, visar ny forskning.

När läroplanen för fritidshemmet reviderades 2016 lyftes matematik fram på ett tydligare sätt. Det har Anna Wallin tagit fasta på i sin avhandling ”Fritidshemmets matematik: möten som räknas”.

– Under min tid som grundskollärare samverkade jag mycket med personal i fritidshemmet, i synnerhet i matematik. Här har vi enorma möjligheter att väcka barnens intresse för ämnet.

Det finns knappt någon svensk forskning om matematik i fritidshem. I sin avhandling har hon gått igenom nationell och internationell litteratur, observerat och filmat verksamheten på två fritidshem och därtill intervjuat pedagoger och lärare i fritidshem och grundskola, elever och en rektor.

Hon konstaterar att det bästa sättet att skapa möjlighet för matematik på fritidshemmet är att ta tillvara möten i stunden:

– Matematik kan ske spontant och i samverkan med barnen. Om det inte tas emot väl, ta ett steg tillbaka. Det utrymmet finns i fritidshem.

Ett stigmatiserat ämne

En av hennes intervjuade lärare beskrev vad som hände när hen använde begreppet matematik.

– Då reagerade barnen direkt, ”det är inte matte det här”. Och så gick de därifrån, leken tog slut. Så stigmatiserat är ordet för många barn.

Har du något exempel på när matten flätas in i umgänget och leken utan att barnen egentligen förstår att det sker?

– Ett lyckat exempel är när de bygger ett helt samhälle av rummets möbler och material, såsom böcker, pennor och leksaker. Tillsammans skapar de verksamheter som finns i ett samhälle, kan vara både polis, veterinär, bank och café. När barnen växlar pengar på banken och handlar i caféet uppstår på ett naturligt sätt matematiska situationer.

Eleverna får känna att de lyckas

Anna Wallin menar att barn kan uppleva att de inte ”kan” matematik eller att de ”inte gillar” ämnet.

– Men om de kan få vara med och skapa matematik, om de kan få möta ämnet i sammanhang där de duger och lyckas, då kan intresset och engagemanget för att använda matematik öka.

Och själva slutmålet, är det att hjälpa dem att nå skolans kursmål i matematik?

– Det handlar främst om att våga möta matematik, att skapa matematiska erfarenheter på andra sätt än i matematikklassrummet.

I sin forskning slår hon fast att matematiskt innehåll inom fritidshemmet kan ske med fyra olika inriktningar:

  • Den ”helt informella”, då matematik uppstår spontant i stunden.
  • Den ”halvt informella”, då man exempelvis plockar fram ett spel eller inleder en lek där matematiska frågeställningar dyker upp.
  • Den ”halvt formella”, då man exempelvis ställer matematiska frågor till barnen under en samling.
  • Den ”helt formella”, då skolan ger direkt studiestöd eller läxhjälp under fritidshemstid i exempelvis matematik.

– Alla fyra inriktningar verkar parallellt inom fritidshemmet och fyller olika syften och behov. 

Vilket är ditt viktigaste råd till lärare i fritidshem?

– Att våga umgås kring matematiken, att tillsammans med barnen skapa en känsla av att de lyckas. Och kanske allra viktigast: att vara lyhörd, att möta barns intresse, att skapa miljöer som möjliggör matematiska möten.

LÄS ÄVEN:

Att kalla bakning för fritidsmatte är inte skolifiering

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem