Sök
Publishing-priset logga

Lärare vill väl – men riskerar att förstärka mobbning

Systematiskt exkludering sker på fritidshemmet utan att lärarna reagerar, visar Lina Lagos forskning. Foto: Getty Images och Eric Söderman.

”Lärare i fritidshem är bra på relationer.” En vanlig uppfattning, som inte alltid stämmer. Lina Lagos forskning visar att lärarna ibland tvärtom agerar på ett sätt som förstärker social uteslutning.

Universitetslektorerna Lina Lago och Helene Elvstrand har i flera år studerat elevers sociala relationer på fritidshemmet. Nu har de samlat sina resultat och reflektioner i en bok.

– Relationer är ett så stort uppdrag i fritidshemmet: Vi ska lära barn att vara sociala samtidigt som gruppen är ett verktyg i fritidshemspedagogiken – det är både form och innehåll, säger Lina Lago.

Men det sociala uppdraget har fått stå tillbaka för lärandemålen de senaste åren, enligt henne.

Tar relationerna för givna

– Vår känsla är att fritidshemmen ibland glömmer att arbeta systematiskt med relationsinnehållet, man tar det för givet. Vi har inte pedagogiska diskussioner kring relationer på samma sätt som om annat innehåll.

Frågar man barnen är däremot den sociala aspekten det som de uppskattar mest med fritidshemmet – det är en jätteviktig plats där de bara får vara och leka med sina kompisar, berättar Lina Lago. De fria ramarna på fritidshemmet innebär samtidigt en risk för social uteslutning. I en uppmärksammad studie såg de båda forskarna hur det förekom systematisk exkludering på fritidshemmen. Barn kunde gå ensamma i timmar på skolgården utan att någon lärare reagerade. 

–  Man ser, men reagerar inte, och förstärker på så sätt mobbning. Det har att göra med att lärarna behöver ha överblick över stora ytor och bara hoppar in en kort stund i olika situationer. Om de stannat längre i en situation hade de kanske upptäckt att det skedde allvarliga saker i de processerna. Den fria formen och de stora elevgrupperna är en förklaring till att lärarna inte reagerar, men inte hela, säger Lina Lago.

Ensamhet är skambelagt

Hon tror att passiviteten också har att göra med att exkludering är skamfyllt, både för barnet som upplever det och för pedagoger som har det i sin verksamhet.

– Utifrån de reaktioner vi fått på studien tror jag att man kanske inte vill se det här. Vi får höra att ”det måste ha varit ett dåligt fritidshem”. Men vi behöver tänka att det här kan finnas överallt, säger Lina Lago.

Ett sätt att motverka social uteslutning är att de vuxna deltar i lek och barns relationsskapande.

– Vuxnas deltagande och närvaro är jätteviktig, det behöver man hitta strukturer för, säger Lina Söderman Lago.

Mer kunskap behövs

Med boken ”Sociala relationer i fritidshem” vill de två forskarna öka kunskaperna om relationsarbetet. Eftersom alla har erfarenhet av relationer är det lätt att tro att man ”kan” det och att andra har samma bild av hur relationer ska vara.

– Vi behöver prata om hur vi i arbetslaget ser på relationer och vad vi vill med relationerna, och läsa på om teorier. Vad är det professionella och vad är det personliga i den här situationen? Vi behöver göra skillnad på våra personliga uppfattningar och hur vi ska agera professionellt.

LÄS ÄVEN

Ensamhet: Fem råd när barn blir utanför

Så fick de barnen att leka bättre

Så får Lotta med sig alla i leken