Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Grönska på skolgården är viktigt för leken

Vi måste lyssna på barnen när vi skapar nya skolgårdar och områden för barn, säger Maria Hammarsten, doktorand i pedagogik vid Jönköping University.

Oredigerade platser, som skog och grönområden, har ett högt lekvärde, visar ny forskning. Här upplever barn att de själva bestämmer över leken.
– Vi har inte rätt att bygga bort sådana platser, säger pedagogikforskaren Maria Hammarsten.

Sedan barnkonventionen blev lag förra året ska kommuner ta större hänsyn till barns rättigheter när nya områden och skolgårdar planeras, och barnen ska även involveras i planprocessen.

Trots det blir barns röster sällan hörda, enligt Maria Hammarsten, doktorand i pedagogik med inriktning mot didaktik vid Jönköping University.

– Barns utomhusmiljöer har kommit helt i skymundan i urbaniseringens spår. När städer förtätas frågar vuxna sällan eller aldrig barnen vad de vill. I stället är det ofta ekonomiska och andra intressen som styr, säger hon.

Tog reda på vad barnen gör

Maria Hammarsten har en bakgrund som fritids- och utomhuspedagog. I studien "What are school children doing out there?" har hon undersökt vad barn gör på skolgårdarnas skogsområden.

– Om vi inte vet vad barnen gör där kan vi väl lika väl bygga bort dessa platser? Jag ville ta reda på varför barnen är där och vad de gör. Utgångspunkten är att olika miljöer skapar olika handlingsmöjligheter och erbjudanden, säger hon.

Hon följde med 17 fritidshemselever, i åldrarna åtta och nio år, på samtalspromenader till naturområden på eller i anslutning till skolgården. Hon gick med en elev i taget för att de inte skulle påverkas av varandra, och lät eleverna gå före och berätta.

– Barnen har varit där utan övervakning av vuxna och det var jätteviktigt för dem. De kände att de fick leka sina egna lekar där. De sa själva: ”Visst kan man leka annat på basketplanen, men man ska ju spela basket där”. Här gjorde de tillsammans något av platsen, säger Maria Hammarsten.

Inspirerar till rollekar

Ett område med högt gräs inspirerade exempelvis barnen att gå speciella vägar och skapa gångar och rum, vilket ledde till att gräset förvandlades till ett hotell. 

– Det hade en vuxen aldrig kommit på. Barnen förhandlade om vem som skulle vara hotelldirektör, utan att vuxna var där och blandade sig i. Det skapades magiska grejer på de här ”oredigerade” platserna. Pinnar och kottar var aldrig naturföremål i barnens ögon utan trollspön, svärd och skatter, säger Maria Hammarsten.

”Oredigerade” platser erbjuder med andra ord rika handlingsmöjligheter för barn, enligt Maria Hammarsten. Barnen visade henne också träd med olika svårighetsgrader för klättring och stockar som de gick balansgång på.

– Det finns stora lekvärden i de här miljöerna jämfört med designade lekplatser där syftet är bestämt av en vuxen, exempelvis en klätterställning eller en fotbollsplan.

Förslag på hårdare regler 

Trots att barns perspektiv fått större betydelse i och med nya lagen så är Boverkets riktlinjer fortfarande bara rekommendationer. Det vill myndigheten nu ändra på för att kunna ställa hårdare krav på skolgårdar. Boverket lämnade i våras ett förslag till regeringen om att få införa mer detaljerade regler kring barns friytor för lek och utevistelse vid skolor. Det tycker Maria Hammarsten är bra.

– Det är ett jättebekymmer att det skapas nya förskolor och skolor som inte ens har en gård, eller en minimal gård. Jag vill se lagstiftning på att förskolor och skolor måste ha multifunktionella gårdar. Jag har förståelse för att alla förskolor och skolor inte har närliggande skog, men bara att skapa en liten dunge eller buskar på gården gör att det blir lite variation.

Studien "What are school children doing out there?" är publicerad i den amerikanska tidskriften Built Environment.

LÄS ÄVEN 

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

De fixade till skolgården med små medel

Svenska skolgårdar krymper

Förslaget: Ställ krav på skolgårdsyta

Ensamhet: Fem råd när barn blir utanför