Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem

Björn Haglund är en av två svenska forskare som bidragit till den stora forskningsgenomgången om lärande i fritidshem.

Försök hitta en balans mellan att observera barnens lekar — och delta i dem. Det är ett av budskapen i den första stora forskningsöversikten hittills om lärande i fritidshem.

Det finns relativt lite forskning om fritidshemmen, konstaterar Skolforskningsinstitutet som har sammanställt 37 akademiska studier om fritidshem och motsvarande verksamheter utomlands. Åtta av studierna är från Sverige, resten från nio andra länder.

– Vi hoppas att översikten kan ge lärare i fritidshem inspiration och utgöra diskussionsunderlag för kollegiala samtal, säger direktören på Skolforskningsinstitutet Camilo von Greiff.

Två svenska forskare har bidragit till att ta fram översikten, Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Gävle och Karin Lager, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Hur förklarar Björn Haglund den knapphändiga forskningen om fritidshem?

– Fritidshem är inte ett globalt fenomen som exempelvis förskolan. Den finns egentligen bara i Sverige, Danmark och Norge och det är bara vi som har lärare i fritidshem.

Men även i andra länder finns organiserade aktiviteter för barn efter skolan – after school activities – vilket innebär att man trots allt kan göra internationella jämförelser. I det här fallet i första hand med USA varifrån de flesta av de undersökta studierna kommer.

Forskningsöversikten sammanfattas i tre teman med tre budskap till lärarna: 

1. Inta ett medvetet förhållningssätt.

Vad menas med ”medvetet förhållningssätt”? Forskarna talar om vikten av att ”observera” eleverna?

– Genom observation kan läraren snappa upp vilka lekar och aktiviteter som barnen gillar. Om du lägger på minnet vad du hörde att Nisse och Pelle talade om, så kan du föreslå just den aktiviteten nästa gång.

Man lyfter också fram vikten av att lärarna ”deltar i aktiviteterna”. Det låter som en svår balansgång för lärare som samtidigt måste finnas på andra ställen och fånga upp andra barns behov?

– Det är jättesvårt, absolut. Men det finns en tradition bland personal på fritidshem att inte delta för mycket, att inte vilja störa leken. Visst, det kan finnas en sådan risk att störa, men som ”medlekare” kan man också förnya leken och kanske få med fler barn.

Sedan, menar Björn Haglund, kan man som lärare dra sig tillbaka från just den leken och ägna sig åt andra. 

2. Skapa kreativa miljöer.

Det andra temat i forskningsöversikten, att ”skapa kreativa miljöer”, är lättare sagt än gjort med tanke på att många fritidshem i Sverige delar lokaler med skolan. Därtill finns sällan den tid som krävs för planering och ommöblering.

Men studier från USA borde ändå kunna ge viss inspiration, understryker han

– Där har man fått goda resultat när man möblerat rummen efter olika aktiviteter och låtit barnen växla mellan olika stationer. I Sverige har det varit lyckat när man använt mobila leklådor, här kan finnas mer att utveckla.

I dessa kreativa miljöer säger forskarna att man ska försöka uppmuntra ”elevernas sociala förmågor”. Men vad betyder det egentligen?

– Bra fråga! Här finns knappast någon enighet inom forskningen. Är det förmågan att vänta på sin tur? Att inte säga elaka saker till varandra? Att vara en lyssnande person i gruppen? Detta är något som fritidshemspersonalen bör diskutera.

3. Organisera undervisningen.

I det tredje temat i översikten, som handlar om att organisera undervisningen, slår man ett slag för fler ”teman och projekt”. Vanligt i Sverige?

– Jag skulle säga att det var vanligare förr, när det fanns mer personal på fritidshemmen och fler med pedagogisk utbildning.

Numera hinner man inte, eller?

– Vår bild är tyvärr att mycket handlar om att släcka bränder och hantera konflikter. Men visst förekommer teman och projekt och de kan vara väldigt stimulerande.

Forskningsöversikten beskriver också fördelarna med att "dra igång projekt med utgångspunkt i elevernas värld". Björn Haglund har sett exempel då det skett och är imponerad av den flexibilitet som skickliga lärare i fritidshem visar upp.

– Precis som för lärare i skolan är det viktigt att planera undervisningen, men samtidigt ska man vara uppmärksam på elevernas egna idéer och snabbt kunna ställa om. Det är utmanande att skapa bästa möjliga lärandemiljö.

Här hittar du forskningsöversikten

LÄS ÄVEN: 

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt

Egna lokaler viktigt för kvaliteten

Fem inredningstips till fritidshemmet