Debatt: Värna om lärandet i stunden

Fritidshemmet bör fånga lärandet i flykten, skriver läraren i fritidshem Mats Andersson.

Vi bör ge det situationsbaserade lärandet större plats på fritidshemmet. Det är just på fritidshemmet som vi har möjlighet att anpassa lärandet efter elevernas intressen – utan att behöva göra avkall på det centrala innehållet i läroplanen, skriver läraren i fritidshem Mats Andersson.

I läroplanen anges att lärandet i fritidshemmet ska vara situationsstyrt och utgå från elevernas intressen. Det innebär att läraren stannar upp i situationer och arbetar vidare med det som eleverna visar intresse för. För en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens intressen blir det situationsstyrda lärandet det naturliga förhållningssättet. Lärarens fokus bör därför ligga på att synliggöra och fånga upp detta lärande.

Låt tillgängliga resurser styra

Ett par cyklar kan användas som redskap för potentiella lärandesituationer. Även om det inte finns något i det centrala innehållet som säger att barn ska lära sig cykla finns det inget som hindrar att barnen får lära sig sådant som ligger utanför läroplanen. Den som arbetar situationsstyrt behöver alltså inte tänka så mycket på hur cyklarna skulle kunna rättfärdigas rent pedagogiskt.

Det kommer garanterat uppstå situationer i samband med cyklandet som kan relateras till styrdokumenten.

Det kommer garanterat uppstå situationer i samband med cyklandet som kan relateras till styrdokumenten. Det finns också en kompensatorisk aspekt eftersom alla barn kanske inte har möjlighet att lära sig cykla hemma.

Här är ett exempel: Fritidshemmet har tre cyklar som brukar plockas fram under eftermiddagen. Barnen ges då möjlighet att cykla fritt på skolgården. De som ännu inte kan cykla får öva på det med hjälp av en vuxen. De som är duktiga på att cykla kan få cykla en bit utanför skolområdet med en vuxen. Ibland är det många som vill cykla samtidigt. Då får barnen komma överens i demokratiska former vilken typ av turtagning som skall råda. Ska man få cykla kortare tid så att det inte blir så lång väntan eller ska man få cykla lite längre med längre väntetid som följd?

Cyklandet är självreglerande som lärandefenomen. Man kan inte bara cykla litegrann. Antingen klarar man av att hålla balansen eller också gör man inte det. Mycket av drivkraften i att lära sig cykla finns i att man ser andra barn som kan. För det barn som ännu inte vågat ta steget trots mycket stöd från en vuxen, kan stöd från en kamrat vara nyckeln till framgång. Samtidigt är nyckeln till att lära sig cykla just avsaknad av krav. Man måste inte lära sig cykla. Man kan göra det när man känner sig redo.

Utgå ifrån individuella intressen

I det situationsstyrda lärandet är det barnens intressen som styr eftersom det är de som driver aktiviteterna. Ibland är det många barn som deltar, ibland är det få. Ibland är det bara ett. Alla barn behöver inte lära sig samma saker. Här kan vi knyta an till Vygotskijs proximala utvecklingszon som innebär att barnet med stöd från andra har möjlighet att utveckla de förmågor som ligger precis inom räckhåll, men som det ännu inte klarar på egen hand. Oftast är barnen inne i sina individuella lärandeprocesser. Precis som skolan behöver fritidshemmet skapa självständiga barn som klarar av att ta egna initiativ och driva sina egna projekt. Det underliggande målet måste därför vara att stimulera deras personliga utveckling.

Ytterligare ett exempel: I biblioteket finns fem datorer som fritidshemmet får utnyttja. Många är intresserade av datorerna, men en del elever har en tendens att ockupera dem länge. För att utnyttja datorernas attraktionskraft införs att eleverna behöver genomföra olika utmaningar för att få tillgång till dem, till exempel att bygga en bro av kaplastavar. Till en början är dessa utmaningar godtyckliga, men övergår snart till att anpassas efter den enskilda eleven. Utmaningarna sprids till andra aktiviteter som barnen vill göra och till slut kommer många självmant och ber om en utmaning.

Till skillnad från en belöning som är ett sätt för pedagogen att få igenom sin vilja, är utmaningen ett sätt för eleven att få igenom sin vilja. När det gäller aktiviteter som drivs av elevernas intresse kommer utmaningar alltid utgöra en drivkraft för att lyckas med uppgiften.

Synliggör lärandet

I det situationsstyrda lärandet bör fritidslärarens uppgift vara att synliggöra och sätta ord på det lärande som uppkommer spontant. Det kan vara svårt att hinna med. Det finns dock inget som hindrar att man utvecklar redskap för att fånga det situationsstyrda lärandet.

Vi återvänder till cyklingen. För att få lite bättre ordning på cyklandet beslutar fritidshemmet att införa ett körkort. Elever som vill cykla behöver genomföra teori- och körprov. Efter att ha blivit godkänd får man ut sitt körkort som måste visas upp när man ska cykla. Den som inte följer reglerna eller på andra sätt missköter sig riskerar att få sitt körkort indraget. En elev undrar om man inte kan få ta körkort för datorerna också. Efter ett tag dyker det upp fler behov av körkort såsom att spela keyboard och pingis. Ett gemensamt körkort införs där det står vilka kompetenser man har. Detta sporrar eleverna vidare till att skaffa sig nya kompetenser.

Körkortet fyller flera funktioner. Ytterst är det en konkret bekräftelse på att eleven har uppnått en viss förmåga. Samtidigt blir det ett incitament för eleverna att utveckla sin kompetens. Det är dessutom ett effektivt medel för att dokumentera elevernas lärande.

Bättre än påtvingade planeringar

Att jobba situationsstyrt innebär att man fokuserar på det faktiska lärandet i nuet snarare än på det potentiella lärandet i framtiden. Barn är av naturen nyfikna och har en tendens att gå sina egna vägar. För fritidshemmet är det därför mer rationellt att utgå ifrån deras intressen och fånga det lärande som sker i flykten, än att tvinga på dem gedigna planeringar som de inte har beställt.

Det här är en debattartikel. Mats Andersson är lärare i fritidshem i Södertälje.