Sök

Fritidshem i Växjö flyttade ut hela verksamheten

Bibliotekarien Nommi Nordlund frågar vilka barn som vill lyssna på sagor den här eftermiddagen Foto: Lina Alriksson

I våras förändrade fritidshemmet i Rottne med kort varsel hela sin verksamhet.
De flesta aktiviteter har flyttats utomhus.
– Barnen har varit fantastiska på att anpassa sig, säger läraren i fritidshem Gülda Viebke.

Det är eftermiddag i mitten av september och skolgården i Rottne utanför Växjö erbjuder sensommarvärme. Fyra av fritidshemsbarnen på Söraby skola sitter på en matta och målar med färgkritor. Deras jämnåriga kompisar har bildat smågrupper för att leka rollspel, kasta med mjuka bollar eller lyssna på skolbibliotekariens sagoberättelser.

– Jag trivs bäst ute, ropar 6-åriga Nelly som står upp i en av skolans gungor.

– Inne finns inte lika mycket att göra, säger Caspian och gör ett glädjefullt språng mot en av skolgårdens grönytor. 

Personalen har lagt ut mattor så att det blir mysigare för Nathanaëlle Karlsson och de andra barnen att rita utomhus.

Ett halvår har gått sedan deras småländska fritidshem plötsligt behövde anpassa sig efter en global, luftburen pandemi. Det var då folkhälsomyndigheten presenterade både restriktioner och rekommendationer till Sveriges befolkning, för att hålla nere spridningen av viruset.

– Skolledningen i Växjö kommun presenterade riktlinjer och vi har haft en löpande dialog med rektorn om hur vår verksamhet bör förändras, berättar läraren i fritidshem Gülda Viebke.

Hennes kollega Ingela Jonsson fyller i:

Ingela Jonsson.

– Vi hade på ett tidigt stadium bra diskussioner inom vår personalgrupp. Det är viktigt att ha ett gemensamt förhållningssätt.

I den ena av fritidshemmets två grupper går barn från Söraby skolas årskurs två och tre. På den andra avdelningen är barn från ettan och förskoleklassen inskrivna, och där arbetar Gülda och Ingela som lärare i fritidshem. En av förändringarna på deras arbetsplats är att låta föräldrarna vänta utanför fritids, både vid lämning och hämtning av barnen. Detta för att minska risken för smittspridning.

– Vi fick en hel del frågor från mammor och pappor, och det var ganska rörigt i början, men så måste det nog få vara vid en så här stor förändring, säger Ingela.

– Efterhand kom vi på att man kan sätta upp en ringklocka vid entrén, som föräldrarna kan använda för att påkalla vår uppmärksamhet. Sedan dess har allt fungerat bättre, säger Gülda.

Före mellanmålet tvättar Ellen Ursjö och Aweline Kristensen sina händer ordentligt.
I matsalen är Nathanaëlle Karlsson, Ellen Friman och Sixten von Platen särskilt noga med hygienen.

Före pandemin brukade fritidshemmets förskoleklasselever och ettor vara inomhus samtidigt mellan klockan 13 och 14. För att minska trängseln turas numera de båda grupperna om att vara utomhus under denna tid på dagen.

– Barnen behöver alltså fortfarande vara inomhus en stund varannan dag. Det har med vårt pedagogiska uppdrag på IT-området att göra. Vi är rädda om våra iPads och vill inte använda dem utomhus, säger Gülda.

Denna septemberdag väntar ett mellanmål med smörgåsar och mjölk för barnen. Tidigare höll tjejerna och killarna i varandras händer under sin vandring till matsalen, men nu går de på led i stället. Fem barn i taget släpps in i måltidslokalerna, och en av skolans elevassistenter håller koll på att alla tvättar sina händer ordentligt.

– Vår matsal är ihopbyggd med en föreningslokal, vars toalett vi har fått lov att använda nu under coronaperioden, berättar Ingela. 

I dessa pandemitider markerar nymålade streck på matsalsgolvet att alla ska hålla avstånd mellan varandra när de köar. Barnen och personalen har fått vänja sig vid att använda griptång när de lägger smörgåsar och pålägg på sina tallrikar. Efter att mellanmålet avslutats har tjejerna och killarna i uppgift att torka matborden rena.

– Tidigare fick barnen dela på tre, fyra disktrasor och en vattenfylld skurhink. Numera är det engångstrasor som gäller, säger Gülda.

Fritidshemmet har skaffat ringklocka så att föräldrarna kan ringa på. Caspian Saha kikar fram.

Fritidshemmet har klarat pandemiperioden med befintliga personalresurser. När restriktionerna infördes i mars var det färre barn på fritids än det brukar. En anledning var att många föräldrar behövde gå hem från sina jobb, på grund av coronarelaterade  företagspermitteringar. De flesta mammor och pappor har sedan dess återgått till sina arbetsplatser. Deras barn har återvänt till fritidshemmet.

– I förskoleklassen och ettan är totalt cirka 60 barn inskrivna, men alla är inte här samtidigt. Denna eftermiddag är ganska normal, med mellan 35 och 40 barn på plats, säger Gülda.

Hon och Ingela är imponerade över hur barnen hanterat situationen.

– De är så medvetna om varför vi är ute mycket mer än vi brukar, och varför det är viktigt att tvätta händerna ofta. Det märks att de har pratat mycket om coronapandemin i sina hem. Dessutom älskar de att vara ute, säger Gülda.

– Samtidigt tycker ju barn om beröring och vill gärna krama oss vuxna ibland. Vi försöker avstå från det. Lite jobbigt känns det att inte tillåta barnen att vara så nära som de egentligen vill, säger Ingela. 

Junior Nkounga har blivit ännu bättre på att klättra under coronapandemin.

Att gömma, leta och upptäcka par av Pokémonkort är en av flera styrda lekar som flyttat ut på skolgården under de senaste månaderna. Miljön utanför Rottnes fritids bjuder in till många aktiviteter. Där finns en multiarena, klätternät, sandlåda och gungor. Barnen har upptäckt att deras rollekar med hästar och stall fungerar ännu bättre i utomhusmiljö. Det visade sig vara minst lika roligt att pyssla och rita på skolgården. Väderleken har bara vid ett fåtal tillfällen satt stopp.

– Några eftermiddagar har vi stannat inne på grund av kraftigt regnväder. Då visade vi film för de båda årskurserna i varsitt rum och spred ut oss i lokalerna, för att undvika trängsel säger Gülda.

Efter mellanmålet återsamlas barnen på en bred trappa utanför fritidshemmet. Var och en anmäler sig till någon av eftermiddagens planerade aktiviteter. Deras val skrivs upp på en stor whiteboardtavla, som hämtas ut från fritidshemmet varje eftermiddag. Det är fritidslärarnas och elevassistenternas metod för att veta vad varje barn ägnar sig åt för stunden. 

– Informationen på tavlan är även ett stöd för föräldrarna när de ska hämta barnen, säger Ingela.

”Många har fått upp ögonen för vad vår natur och utemiljö har att erbjuda.”

När fritidspedagogik är på besök under hösten vet ingen hur länge till som fritidshemmet på Söraby skola ska coronaanpassas. 

– Vi har inte lagt upp någon särskild plan inför hösten och vintern. Men visst, om det blir alltför blött ute behöver ju både barnen och deras kläder komma in och torka, säger Ingela. 

Samtidigt är en av deras lärdomar från det senaste halvåret att mer av verksamheten kan bedrivas utomhus.

– Jag är övertygad om att just detta kommer vi att ta med oss till tiden efter pandemin. Vi kan göra mycket mer ute än vad vi tidigare har tänkt på, säger Gülda.

Ingela håller med.

– Många i Sverige har den här sommaren fått upp ögonen för vad vår natur och utemiljö har att erbjuda. Det gäller även oss här på fritids i Rottne. 

Fritidspersonalens tips

  • Tänk på att barnen är både medvetna och anpassningsbara.
  • Prata och diskutera med
    barnen om varför verksam-heten behöver förändras.
  • Kartlägg vilka inomhus-aktiviteter som kan flyttas ut.
  • Ge fritidshemspersonalen möjlighet att delta i vissa styrda utomhuslekar.
  • Hitta på nya lekar som är anpassade till utomhusmiljö.