Sök

Fritidsutredning: Begränsa barngrupperna och ge lönelyft

Utbildningsminister Anna Ekström har fått ta emot ”Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg”, den första stora utredningen om fritids sedan 70-talet. ”En superviktig markering”, enligt Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Riktmärken för barngruppernas storlek, lagkrav på ändamålsenliga lokaler och statliga lönelyft även till lärare i fritidshem. Det är några av förslagen i den stora fritidshemsutredningen.

På torsdagen presenterades ”Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg”. Regeringens särskilda utredare Linda Eskilsson lämnade över utredningen till utbildningsminister Anna Ekström på en pressträff.

Utredarens uppdrag var att ta fram förslag som stärker kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmen. Senast en statlig utredning tog ett helhetsgrepp om fritidshemmen var på 1970-talet.

Utredningen konstaterar att det finns brister i fritidshemsverksamheten som har att göra med väldigt stora barngrupper, lokaler och lärarbrist.

– Vi har tydliga tecken på att kvaliteten i fritidshemmet behöver stärkas ytterligare, och en del i det är att förbättra lärmiljön, sa Anna Ekström på pressträffen.

Bland förslagen finns att Skolverket ska ta fram riktlinjer för barngruppernas storlek, att skollagen ska förtydligas så att huvudmännen måste se till att lokalerna är ändamålsenliga för fritidsverksamheten. Man föreslår också att statsbidrag till förstelärare, lärarlönelyft och lärarassistenter även ska gå till fritidshemmet.

– Utredarna tar stora och viktiga steg i områden som länge varit ett stort problem. Framför allt kommer lärare i fritidshem att välkomna att gruppstorlekarna får riktmärken. Och att inte fritidshemmen exkluderas från de nationella satsningar som gjorts för att stärka kvaliteten och likvärdigheten, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

”En superviktig markering”

I dag går det i genomsnitt 38 barn per avdelning i fritidshemmen.

Riktmärken är inte tvingande, kommer de att göra någon skillnad?
– Vi tycker att det är en superviktig markering eftersom det här en utveckling som fått pågå åt fel håll under alldeles för lång tid. Och som innebär att fritidshemmets uppdrag inte går att fullfölja. Vi menar att gruppstorlekarna ska vara i linje med skolklassernas storlek, säger Johanna Jaara Åstrand.  

Helt nöjd är hon ändå inte med utredningen.

– Vi tycker såklart att man kunnat gå ännu längre med åtgärder mot den stora lärarbristen och resursunderskotten.

När det gäller de statliga lönelyften ger utredningen inga förslag på finansiering vilket skulle innebära att fler lärare får dela på det befintliga statsbidraget.

– Utbildningsystemet är underfinansierat så nya pengar måste till. Vi kan inte ha ett nollsummespel där det som förstärker en del försvagar en annan, säger Johanna Jaara Åstrand.

Utredarnas uppgift var också att ge förslag som stärker fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Barn i socioekonomiska utsatta områden går på fritids i betydligt lägre grad än vad barn i genomsnitt gör. I utsatta områden är 68 procent av barnen inskrivna på fritids jämfört med rikssnittet på 83 procent. Skillnaden är ännu större sett till barn som är födda utomlands och bor i segregerade områden – bara hälften går på fritids.

LÄS MER: Fritidshemmet är ingen institution för barnpassning – Lärarförbundets Fritidspedagogik-blogg

”Erkännande för problemen”

Utredarna vill därför att alla barn i segregerade områden ska få gå på fritids, oavsett föräldrarnas sysselsättning. På sikt vill man införa ett allmänt fritids, som i förskolan. 

– Vi anser att alla elever ska ha rätt till fritids oavsett föräldrarnas sysselsättning. Det är viktigt för elevernas utveckling och kanske särskilt för elever som har det tufft hemma. Men en sådan reform måste matchas med satsningar, så att det inte bara innebär större elevgrupper, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad kommer utredningen betyda konkret för lärare i fritidshem?
– Den är ett erkännande för de problem som finns och de åtgärder som behövs för att vi ska stärka kvaliteten och för att lärare i fritidshem ska få rimliga förutsättningar. Men självklart krävs att man är beredd att fatta de politiska beslut som föreslås.

Förslagen i fritidshemsutredningen

*Riktmärken för gruppstorlekar. Skolverket ges i uppdrag att ta fram riktmärken för hur stora barngrupperna får vara.

*Fritidshemmet ska få ta del av statsbidrag till karriärsteg, det vill säga förstelärare, lärarlönelyftet, lärarassistenter, samt personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik. Även statsbidraget specialpedagogik för lärande ska innefatta fritids.

*Förtydliga skollagen med krav på ändamålsenliga lokaler för fritids. Skolverket ska ta fram riktlinjer.

*Kompetensutveckling för rektorer. Webbkurser hos Skolverket, fortbildning på högskolenivå, samt översyn av Rektorsprogrammet.

*Det ska bli enklare att vidareutbilda ut sig och få en examen som lärare i fritidshem inom ramen för VAL, vidareutbildning för lärare. Kravet på att man ska ha varit anställd som lärare i fritidshem i åtta år för att söka den kortare utbildningen på 30 poäng tas bort. Istället krävs att man ska ha ”medverkat i undervisningen i fritidshemmet” i minst åtta år.

*Pedagogisk omsorg, det som brukar kallas daghem, får skärpta kvalitetskrav och ska på sikt avvecklas. Ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg föreslås. 

*Elever på fritids ska få möjlighet att ta del av det lokala förenings-, kultur- och friluftslivet. Skolverket ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan. Skapande skola ska omfatta fritidshemmet.

*Skolverket ska ta fram stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet. Skolinspektionen ges i uppdrag att granska det systematiska kvalitetsarbetet.

 

Bedömningar (ej skarpa förslag)

*Grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem bör ses över. Satsa mer på forskning om fritidshem.

*Barn i segregerade områden ska få möjlighet till fritids även om föräldrarna inte arbetar eller studerar. Kommunerna bör också i sin resursfördelning ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.

*På sikt ska alla barn ha rätt att gå på fritids. Ett allmänt fritidshem bör införas, på samma sätt som för förskolan.

Källa: Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, SOU 2020:34

Läs hela utredningen här, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202034/