Larmet: 2 av 3 elever rör sig för lite

Forskning visar att barn rör på sig allt mindre. Foto: Getty Images

Bara en av tre skolelever når upp till rekommendationen om minst en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Det ökande stillasittandet hotar inte bara elevernas fysiska hälsa utan även hur de hanterar stress och klarar sig i skolan.

Svenska barn sitter stilla tre fjärdedelar av sin vakna tid, visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten ungdom”. I studien, som genomfördes 2016–2017, bar 3 000 barn och ungdomar i årskurs fem, åtta och två på gymnasiet en rörelsemätare i sju dagar under all vaken tid. De oroväckande resultaten bidrog till att antalet idrottstimmar utökades på högstadiet. 

Studien visar att flickor rör sig mind­re än pojkar och att barn till lågutbildade föräldrar är mindre fysiskt aktiva än andra. Och stillasittandet ökar med åldern. I årskurs åtta är det bara 17 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna som når Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen i snitt.

Det finns ingen undersökning som är jämförbar med ”Riksmaten ungdom”, men flera studier tyder på att barn i dag är mindre fysiskt aktiva än förr. 

– Man får titta på lite andra mått. ­Stillasittandet sett över tid har ökat. Ungas skärmtid har ökat och deras aktiva skoltransporter minskat, säger Gisela Nyberg, som forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet och GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan. 

På 1970-talet gick eller cyklade exempelvis 90 procent av barnen till skolan, medan bara hälften av skoleleverna gör det i dag, enligt Trafikverket. 

Få svenska elever klarar miniminivån

WHO:s rekommendation om 60 minuters daglig fysisk aktivitet är en miniminivå. Utöver det rekommenderar organisationen träning med hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett tre gånger i veckan. Så här stor andel av de svenska eleverna klarar miniminivån:

Årskurs 5 
Killar: 54 %
Tjejer: 32 %

Årskurs 8 
Killar: 39 %
Tjejer: 17 %

Årskurs 2 gymnasiet
Killar: 31 %
Tjejer: 20 %

Totalt:
Killar: 43 %
Tjejer: 23 %

Källa: Riksmaten ungdom

Men det finns också forskning som visar hur det utvecklats över tid. Anders Raustorp, professor i hälsopromotion vid Göteborgs universitet, står bakom en stegmätarstudie bland skolbarn mellan 2000 och 2017. I studien deltog 332 elever 2000 och 562 barn 2017 på sex skolor i sydöstra Sverige. Den visade att åtta­åringarna rörde på sig något mer 2017, medan 11-åringarnas steg minskade tolv procent och 14-åringarnas dagliga steg rasade med 24 procent bland flickorna och 30 procent bland pojkarna. 

– I den första mätningen år 2000 nådde 80 procent av tonårskillarna rekommendationen. 2017 var det bara 28 procent som gjorde det. Minskningen ses både bland de minst och de mest aktiva, det är en sufflé som sjunker ihop. Och hela nedgången har skett sedan 2008, säger Anders Raustorp.

Andelen elever som nådde 12 000 steg om dagen, år 2000 och år 2017.

Minst en timmes fysisk aktivitet om dagen är viktigt för att barn och unga ska utveckla skelett och motorik och förebygga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes och psykisk ohälsa. Och inte minst för att hantera stress, enligt Gisela Nyberg. 

– Den psykiska ohälsan har ökat mycket de senaste åren, speciellt bland tonårstjejer, som rör sig minst. Fysisk aktivitet har även betydelse för skolprestationerna, säger Gisela Nyberg.

En färsk studie hon gjort bland elever i årskurs sju visar på stora könsskillnader i fysisk aktivitet under skoltid. Tonåringarna i undersökningen rörde sig lika mycket på fritiden, men under skoltid rörde sig tjejerna i snitt 23 minuter per dag, medan pojkarna rörde på sig i snitt 30 minuter per dag, med måttlig till hög intensitet. 

– Skillnaden under skoltid var slående. Här tror jag att det finns mycket som lärarna kan göra, säger Gisela Nyberg.