Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten

På Skoftebyskolan är fritidshemslärarna aktivt närvarande på rasterna. Foto: Emelie Asplund

Pedagogledda aktiviteter och trygghet på skolgården är bästa metoden för att få flickor att röra på sig under rasterna, enligt Julia Lång, Mia Andersson och Lisa Svensson, som alla är lärare i fritidshem.

Musiken ljuder ur högtalarna när mellanstadieeleverna på Skoftebyskolan i Trollhättan kommer ut på skolgården för att ha förmiddagsrast. Fritidshemslärarna Julia Lång, Mia Andersson och Lisa Svensson har delat upp sig och står redo vid Kingbanorna i ena änden av skolgården och vid gymnastik- och akrobatikredskapen i andra änden. 

King har blivit populärt hos de äldre eleverna under våren och därför erbjuder de tre fritidslärarna bollspelet som en återkommande rastaktivitet. Musiken lockar till sig barnen och gör det lättare för dem som först kanske bara vågar titta på att ta steget till att delta i spelet, förklarar Julia Lång, som själv är med på planen. 

– När jag är med och har ansvaret för spelet känner de att det är en trygg plats. Vi har ”fair play”-regler i King, vilket gör att det blir ett bra klimat och eleverna vet vad de säger ”ja” till när de ställer sig i kön, säger hon. 

Forskning visar att flickor rör sig betydligt mindre under skoltid än pojkar. En orsak skulle kunna vara att skolgårdar och aktiviteter är mer anpassade för pojkar, enligt idrottsforskaren Gisela Nyberg.

Fritidshemslärarna på Skoftebyskolan ser flera sätt att motverka detta. Bland annat brukar de själva delta i aktiviteterna – då vill fler tjejer vara med, berättar de. En plats där närvaron spelar stor roll är fotbollsplanen.

– Om ingen vuxen är med byggs det upp andra hierarkier och informella ledare bland barnen, som inte alltid är så gynnsamma. Då ser vi att det oftast är pojkar som äger spelet. Flickorna tar sig inte dit, dels för att det blir för hårt spel, dels för hårda ord. När vi är där tillåter vi inte den jargongen, säger Lisa Svensson.

Julia Lång, Mia Andersson och Lisa Svensson är ett sammansvetsat team med en gemensam syn på lek och rörelse.

Lyhördhet inför vad som intresserar eleverna är en annan viktig pusselbit. De tre pedagogerna är alltid ute på rasterna och observerar vad eleverna gör, för att kunna utveckla rastverksamheten utifrån det. 

– Det händer ofta att de äldre flickorna kommer till oss med egna önskemål och då gäller det att fånga upp det intresset. Det kan vara limbo, att spela dodgeball eller att anordna aktivitet inomhus vid dåligt väder. Det gör att det blir ett högre deltagande – genom att lyssna på dem skapas goda relationer och de känner att de blir hörda, säger Mia Andersson.

Ökad trygghetskänsla

Rastaktiviteterna startades efter att trygghetsenkäter visat att delar av skolgården upplevdes som otrygga av eleverna. Nu är de en del av skolans hälsofrämjande arbete där begreppet ”Kasam” (känsla av sammanhang) är ett ledord.

– Klassrummet har tydliga ramar, men för en del elever är det otroligt svårt att komma ut på rast om de inte vet vad som förväntas av dem och om det inte finns något meningsfullt sammanhang för dem att delta i, säger Lisa Svensson. 

Alla arbetslag på skolan är involverade i det hälsofrämjande arbetet, som bland annat innebär att rörelseaktiviteter läggs in under hela skoldagen. 

– Elever som vill får delta i ”morgonfys” på morgonfritids i idrottshallen före frukost. Sedan har de rastaktiviteter under skoldagen och efter skolan på fritids. Idrottslektionerna är upplagda på samma sätt, vilket skapar förutsägbarhet för eleverna, säger Mia Andersson, som också undervisar i idrott och hälsa på lågstadiet.

Julia Lång deltar i tjejernas Kingomgång.

Fritidslärarna har märkt att äldre flickor blir förebilder och ledare för yngre elever när de spelar King på fritids. Men flickor i årskurs sex kan vara svåra att få med på rörelseaktiviteter, berättar Julia Lång. Ett knep är att skapa roliga utmaningar som åtminstone får dem att gå till andra delar av skolgården. Ett annat är att förbereda Kingplaner till sexornas rörelsepauser, då flickor i årskurs sex gärna spelar King när de är ensamma med sina klasskompisar.  

Skoftebyskolan har inlett ett samarbete med Fritidsbanken, en ideell förening som lånar ut sport- och fritidsutrustning, för att ytterligare motivera äldre elever.

– De som inte vill delta i en aktivitet kanske vill låna skateboards eller sparkcyklar i låneboden, säger Julia Lång. 

Fritidslärarna betonar att rastverksamheten kräver tid till observationer, planering och analys av insatser. 

– Ibland tar skolor lättvindigt på det här och tänker att ”vi kan väl gå ut och köra några lekar”. Men en ogenomtänkt lek som får några att känna sig utpekade eller exkluderade kan ge motsatt effekt. Vi skulle exempelvis aldrig tillåta att barnen delar in sig själva i lag, säger Lisa Svensson.

Fritidslärarnas bästa tips för inkluderande rastverksamhet

  1. Se till att skolledningen förstår vikten av organiserad rastverksamhet. Det finns forskningsstöd för att eleverna mår bra av att hitta ett sammanhang på rasterna och att röra på sig.
  2. Låt utbildade lärare i fritidshem ansvara för rastaktiviteterna och fritidshemmet och ge tid till observationer, planering och analys av insatserna.
  3. Lär förskoleklasselever hur man har rast: Vad de kan göra på rasten, hur de lånar i låneboden och städar. Då klarar de att delta när de börjar i årskurs ett.
  4. Observera vad eleverna gör och bygg vidare på deras intressen.
  5. Var aktiv på skolgården och ha pedagogledda aktiviteter för att skapa trygghet på skolgården.
  6. Arbeta med ”fair play”-kort i bollspel för att skapa ett schyst spel.
  7. Låt eleverna hålla i rastaktiviteter. Eleverna i årskurs sex kan exempelvis prova på att ordna aktiviteter för mellanstadiets rast en dag i veckan och eleverna i årskurs tre får ordna för lågstadiet.
  8. Kör gärna en aktivitet ofta – ju oftare, desto fler vill vara med i gemenskapen. Men lyssna in när eleverna tröttnar …

Bonus: Ännu mer inspiration finns på pedagogernas Instagramkonto @skoftebyskolans_rastkul!