Sök

Starta tidigt med teckenstöd

Foto: Starens förskola

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Arbetet med att skapa en kommunikativ tillgänglig miljö började 2018, då förskolan hade beslutat att arbeta i mer åldersindelade grupper och två avdelningar med yngre barn skapats.  Tankar kring hur miljön skulle utformas för att vara språkstödjande tog fart.

Arbetslaget Duvan, med 16 barn i åldern ett till tre år, fick möjlighet att välkomna ett barn till förskolan som börjat kommunicera med hjälp av teckenstöd. Det skapade ett engagemang hos pedagogerna i att lära sig mer, och en strävan efter att ”alla barns rätt till kommunikation” skulle genomsyra allt arbete.

En effekt av arbetet är att pedagogerna fått upp ögonen för hur de själva är som kommunikationspartner.

Pedagogerna hade olika erfarenheter av att använda tecken som stöd i kommunikation. Alla hade inte möjlighet att gå teckenkurs men det sågs inte som något hinder.

Grundfrågan de ställde sig var: Hur lär man språk? Jo, i samspel med andra i en stödjande miljö. För att stödja utvecklingen av teckenstöd började man arbetet med att förstärka med teckenbilder i miljön. Arbetet fortsatte och bilder av tecken blev också synliga i böcker och spel och vid olika material. Pedagogerna och barnens gemensamma förståelse och möjlighet till att använda tecken som förstärkning och komplement ökade.

Efterhand upplevde pedagogerna att bilder av tecken ofta blev lite abstrakta för barnen. En bild av ett tecken kommunicerar inte så mycket trots att det var ett gott stöd i att utveckla den gemensamma förståelsen.

Foto: Starens förskola

Pedagogerna gick då vidare till att tänka mer kring visuellt stöd. Hur skulle det kunna utveckla kommunikationen? I vilka sammanhang och i vilket syfte? Detta arbete och dessa frågeställningar är ständigt pågående. Bilder och tecken finns med i alla olika sammanhang men utvärderas löpande utifrån mottot ”alla barns rätt till kommunikation”.

Kommunikation som ett samspel förutsätter miljöer där man kan mötas kring något. Bilder har skapat stora möjligheter för gemensamt fokus. Till exempel skapade pedagogerna ”sovrumsboken”, som utvecklats till ett fantastiskt redskap med bilder på olika ting som associeras med att ”gå och sova”.

Intill varje bild finns också respektive stödtecken. Barnen samlas kring boken och när de når fram till sidan där deras olika nappar, gosedjur och snuttefiltar är fotograferade, allt med stödtecken som förstärkning, finns det ingen hejd på glädjen i att kommunicera kring boken! Barnen växelvis tecknar och pekar och visar på vems saker som är fotograferade, och var någonstans i rummet som deras nappar, gosedjur och filtar finns just nu.

Vidare är miljön utformad som olika mötesplatser där bilder visar vad som kan tänkas finnas vid varje plats. Det finns inga begränsningar i vilket material det handlar om, var det finns eller hur det förvaras, det kan växla mellan olika mötesplatser. Bilderna som finns uppsatta skapar möjlighet till dialog, barnen pekar, tecknar och lägger lika genom att para ihop föremål med bild.

Just glädjen kring kommunikation är en av de största pedagogiska vinsterna. En annan är hur pedagogerna upplever att de fått upp ögonen för hur de själva är som kommunikationspartner. ”Det går inte att prata för snabbt när man tecknar”, är en viktig erfarenhet. Tecken och bilder som stöd för vår gemensamma kommunikation kräver möten.

Tre fjärdedelar av arbetslaget: ­Nathalie Andersson, Åsa Löwenberg och Maria Gustafsson. Foto: Starens förskola

Slutligen måste det poängteras att metoder får kraft via pedagogerna som använder dem. Bilder och tecken ökar möjligheterna för kommunikation men måste följas av ett förhållningsätt som hela tiden spanar efter den egna barngruppens behov. Detta handlar dock inte så mycket om att minska på det visuella stödet när man ser att behov förändras, utan mer om att tillföra det i fler miljöer och på flera olika sätt, samt utvärdera hur det upplevs och används utifrån barnens perspektiv.

Det finns ett viktigt maktperspektiv att ta hänsyn till också: att bilder inte bara får vara med när pedagoger vill uttrycka eller förmedla något. Alla barns rätt till kommunikation handlar i allra högsta grad om att möjliggöra för barnen att uttrycka sig och förmedla behov, tankar och åsikter. 

Vad är TAKK?

AKK betyder Alternativ och Kompletterande Kommunikation, T står för tecken – den vanligaste formen av AKK. Läs mer om TAKK hos www.psm.se!