Sök

Vägen tillbaka efter en längre sjukskrivning

Det är viktigt att ta det lugnt och trappa upp arbetet stegvis efter en utmattning. Foto: Johnér

Att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning kan kännas tungt. Inte minst om du varit hemma för stressrelaterad ohälsa. Då är det extra viktigt att ta det stegvis, och att veta vilket stöd du har rätt till.

Utbränd. Utmattad. Gått in i väggen. Oavsett vad vi väljer att kalla det har antalet sjukskrivningar på grund av stress och annan psykisk ohälsa ökat stort det senaste decenniet. I dag finns knappt en arbetsplats där inte ­någon i personalstyrkan är eller har varit borta från jobbet på grund av stress. Ofta handlar det om ganska långa sjukskrivningar, månader som blivit till år, vilket knappast underlättar när det är dags att gå tillbaka till arbetet.

Åsa Kruse, psykolog och författare till boken ”Tillbaka till jobbet: Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa”, säger att nästan alla patienter som varit sjukskrivna en tid och nu ska börja jobba igen ställer frågan: ”Hur vet jag att jag är redo?” Svaret blir alltid detsamma.

− Det vet du inte. Det är inte så att du plötsligt vaknar upp en morgon och känner dig helt redo. Det handlar om att prova att gå tillbaka några timmar, säger Åsa Kruse.

Nyckelordet är stegvis. Ta det lugnt och trappa upp. De flesta börjar med två timmar om dagen för att sedan, när det känns möjligt, öka till halvtid. Men kom ihåg att det inte handlar om att orka jobba ”som vanligt” i två timmar, utan främst om att vara på plats.

− Först ska du gå tillbaka och vänja dig vid miljön, utan krav på att prestera på samma nivå som före sjukskrivningen eller som kollegorna.

De flesta vill bara bli behandlade som vanligt. Få höra någon säga ’kul att du är här’, men inte prata så mycket om sin sjukskrivning.

Men även vid en mjukstart är det lätt att börja tvivla. Vissa symptom tenderar att dyka upp igen, tätt följda av farhågor som: Var det fel att börja jobba? Har jag gått tillbaka för tidigt? Åsa Kruse menar att så oftast inte är fallet, men att det är en vanlig reaktion.

− När man är rädd och har tankar som ”det kommer aldrig att gå” är det lätt att övertolka. Symptom på oro och ångest är desamma som vid stress och tröttheten kommer varje gång man går upp i arbetstid. Det måste man ha med i beräkningen, säger hon.

Att backa bandet, sjukskriva sig igen och stanna hemma lite till är sällan lösningen. Det funkar helt enkelt inte att vila sig frisk från alla symptom. Vissa måste du möta. Andra måste du träna på att hantera. Som den ljud- och ljuskänslighet som många upplever.

− Är man ljudkänslig vill man ofta ha det tystare och tystare, säger Åsa Kruse. Men sedan gäller det att i små steg träna på att stå ut med ljud igen.

Flera små pauser under arbetsdagen brukar underlätta. Få gå undan lite då och då. Något som kräver förståelse från kollegorna.

− Många som kommer tillbaka från sjukskrivning känner ett behov av att kompensera för det de har ”ställt till med”. Man kan känna att kollegorna fått ta så mycket medan man själv varit hemma, och så har man dåligt samvete för det, säger Åsa Kruse.

Som kollega är det därför värdefullt att påminna sig om att det faktiskt handlar om rehabilitering när någon kommer tillbaka. Det går inte att kräva hundra procent från dag ett.

Samtidigt är det få som vill känna sig alltför omhuldade eller särbehandlade.

Ta vara på vardagspauser!

− De flesta vill bara bli behandlade som vanligt. Få höra någon säga ”kul att du är här”, men inte prata så mycket om sin sjukskrivning, säger Åsa Kruse och poängterar att det är okej att säga ifrån om det blir för mycket:

− Det är ganska vanligt att kollegor kommer rusande med frågor och egna historier att berätta. Då kan man säga att ”jag mår bättre nu, men vill inte prata om det”.

Kom ihåg att det finns hjälp att få. Att börja jobba igen efter en sjukskrivning är inte ”back to business”. Det finns en hel del du kan förvänta dig av din arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att medverka till din rehabilitering. Det betyder att chefen ska hålla kontakt med dig under sjukskrivningen. Men också, så långt det är möjligt, anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö så att du kan börja jobba igen.

Sedan den 1 februari 2020 finns dessutom en ny lag som säger att alla Sveriges regioner ska tillhandahålla en rehabiliteringskoordinator som samordnar insatserna. Charlotte Wåhlin, docent vid Arbets- och miljömedicin i Linköping, berättar att forskning har visat att en tredje part, utöver arbetsgivaren och arbetstagaren, kan spela stor roll i rehabiliteringsprocessen.

− Det är inte en person som ska ta över ansvaret från arbetsgivaren, utan någon som kan bli en länk mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och vården, och även stötta i processen med att ta fram en strukturerad plan för återgång i arbete, säger hon.

Samordnad professionell hjälp är också värdefull för att kunna göra en noggrann analys av vad som lett fram till sjukskrivningen. Vad har hänt? Vilka faktorer i arbetsmiljön har påverkat och vad går att ändra på? Vad i mitt privatliv har påverkat?

− Ofta är det en kombination av olika faktorer, både sådant som har med jobbet och med livet utanför att göra, säger Charlotte Wåhlin.

– Det kan också vara bra att inte skilja för mycket på fysisk och mental belastning. Smärta kan komma av stress – och omvänt. Om du till exempel jobbar i stora barngrupper och får ont av att lyfta mycket kan det belasta dig även mentalt. Det stressar att känna att man inte kan utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.

Även samhällssituationen i stort påverkar. En samhällskris som coronapandemin kan leda till ökad psykisk ohälsa, och har man redan en sårbarhet för ångest och stress finns risken att må sämre. Åsa Kruse tycker dock inte att samhällskriser får bli ett hinder för att börja arbeta igen.

− Det gäller att kunna skilja på vad som är vad, säger hon. Om man egentligen mår så pass mycket bättre att man redan hade planerat att gå tillbaka till jobbet är en samhällskris inget skäl att inte göra det. Tvärtom kan det i svåra tider vara ännu viktigare att skapa vardag och rutiner.

”Kom ihåg- lista” för att börja jobba igen

  1. Skräddarsy din rehabplan. Diskutera och planera med hjälp av proffsen, men var även aktiv själv. Ha tilltro till din egen förmåga att veta vad du behöver.
  2. Håll dig till planen oavsett dagsform. Försök inte få mer gjort bara för att du känner dig piggare en dag och lägg planen på en nivå som funkar även dåliga dagar.
  3. Ta många små pauser under arbetsdagen. Ta även vara på vardagspauser, till exempel på bussen eller i bilkön. Plocka inte upp mobilen så fort tillfälle ges.
  4. Fyll på energi när du är ledig. Planera in vila efter jobbet. Ha rimliga krav på vad du kan hinna med på din fritid. Se över rollfördelningen hemma om du har familj.
  5. Rör på dig. Både vardagsmotion och träning har bevisat god effekt vid psykisk ohälsa. Försök komma ut varje dag, mät inte tid eller prestation.
  6. Sätt gränser. Säg nej och inrätta dig inte alltid efter andras behov och önskemål.
  7. Stäm av med chefen. Ha regelbundna avstämningar, gärna varje vecka, för att kolla av hur det går och vad du behöver härnäst.

Källor: Charlotte Wåhlin och Åsa Kruses bok Tillbaka till jobbet: Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa.