Sök
Publishing-priset logga

Att läsa är att skapa!

Foto: Getty Images

Mitt i den pågående debatten om läsande landar den första svenska vetenskapliga boken om biblioterapi. Litteraturvetaren Cecilia Pettersson tror att många förskolepedagoger ägnar sig åt biblioterapi utan att veta om det men att detta skulle kunna fördjupas med utbildning.

Att läsa skönlitteratur, själv eller högt för barnen på förskolan, kan vara både eskapism och terapi, självförglömmande och en form för återhämtning. Att läsa skönlitteratur gör saker med oss och med biblioterapi kan detta fördjupas.

Det är det här fältet som litteraturvetaren Cecilia Pettersson har fördjupat sig i och nu förbereder hon den första universitetskursen i ämnet i Sverige, vid Göteborgs universitet.

I Sverige mötte många av oss begreppet biblioterapi första gången 2012 i SVT:s ”Babel”, programmet om litteratur. Men begreppet kom till redan 1916. Bibliotekarier vid amerikanska militärsjukhus noterade att de inlagda soldater som läste skönlitteratur återhämtade sig snabbare från sina krigstrauman än övriga.

Cecilia Pettersson hamnade i biblioterapin via sin avhandling, som var klar 2009. Den kartlade hur minnet beskrevs i svensk skönlitteratur under 1990-talet och noterade hur karaktärer i litteraturen läste och eller skrev om sina trauman och hur det påverkade dem. Sedan 2011 har hon forskat om biblioterapi och har noterat ett ökat intresse.

När du läser skapar du egna bilder, vilket du inte gör när du ser en film eller spelar ett spel. Därför blir du per definition mer kreativ av att läsa skönlitteratur.

Fokus för hennes forskning har hittills varit på vuxna med ohälsa av olika slag men i hennes bok ”Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik” nämns även flera studier bland barn:

– En studie i Iran, till exempel, visade tydligt att högläsning främjade kreativiteten hos förskolebarnen. När du läser skapar du egna bilder, vilket du inte gör när du ser en film eller spelar ett spel. Därför blir du per definition mer kreativ av att läsa skönlitteratur, säger hon och lägger till att det även kan vara att lyssna på en bok.

– Språk och läsning är en fråga om makt över ens eget liv och har en tydlig koppling till oss som samhällsmedborgare, och det gäller även barn.

Hon tror egentligen att många använder biblioterapi på förskolor och skolor utan att vara medvetna om det:

– Det kan till exempel handla om att man läser högt ur en bok om någon som blir mobbad och ställer frågor till barnen om detta efter läsningen. Detta skulle kunna fördjupas genom utbildning, säger Cecilia Pettersson.

Hon nämner att biblioterapi används i skolor i till exempel USA och även för elevernas föräldrar när det gäller att lösa olika former av konflikter.

– Litteraturen behöver få stor plats i både förskola och skola. Barn möter språk i så många miljöer och vid högläsning får de också en social dimension. Barnen lär sig sätta ord på känslor och utvecklas som individer.

Hon menar att ju fler genrer vi rör oss i, desto bättre, vilket bekräftats i hennes studier. Hon har gjort tre studier, en fallstudie med individuella intervjuer och två som utgick från en läsecirkel. Den första heter ”Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven”, skriven ihop med rehabiliteringsvetaren Lena Mårtensson. De andra två är ”Läsning – ett medel för att främja psykiskt välbefinnande” och ”Biblioterapeutisk läsecirkel för kvinnor med psykisk ohälsa efter förlossning”.

Litteratur ger dig bättre hälsa, menar Cecilia Pettersson i ”Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik” (på Appell förlag 2020).

Vilken är din viktigaste erfarenhet hittills?

– I min första studie att kvinnorna valde andra sorters litteratur när de var sjuka än de läst annars, och inte bara ”finlitteratur”. Och att litteratur kan påverka hälsa likväl som psykiskt och socialt välbefinnande på en rad olika sätt. Exempelvis försvann smärtan för någon när hen läste (vilket verkar hänga samman med att hen slappnade av när hen läste), för någon annan ledde deltagandet i en läsecirkel till förbättrat självförtroende och förbättrad kommunikationsförmåga och därmed socialt välbefinnande.

Så lägger hon till en mer personlig erfarenhet:

– Jag är själv en läsande människa och jag har lärt mig att använda läsande som pauser, som fritidsläsning, när jag behöver kraft och återhämtning. Jag har blivit mer medveten om detta.

Cecilia Pettersson har skrivit en rad artiklar, hållit föreläsningar och forskat vidare i ämnet biblioterapi. När hon inte hittade något större verk på svenska i ämnet, ja då skrev hon den bok hon själv saknat.

– Jag känner också hur forskningen här kan göra verklig nytta utanför universitetet.

Reaktionerna på boken har varit positiva och hon tror det ligger i tiden.

– Jag har också fått mejl från många som vill arbeta med biblioterapi och frågar om utbildning.

Plus med biblioterapi

  • Hälsofrämjande
  • Kunskapsförmedlande
  • Eskapistisk
  • Perspektivskapande
  • Estetisk njutning
  • Terapeutisk

Biblioterapi

Betyder att använda skönlitteratur med syftet att förbättra hälsan och eller välbefinnandet. Det är en tvärvetenskaplig forskningsdisciplin.

Biblioterapi har växt fram i USA och Storbritannien och senare på många platser världen runt.

Sammanfattning ur ”Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik”
av Cecilia Pettersson. 

Nu i höst har hon arbetat med förberedelserna inför den fristående kursen i biblioterapi, den första i sitt slag i Sverige, som startar i januari på Göteborgs universitet. Den blir på 7,5 högskolepoäng inom huvudämnet litteraturvetenskap. Kursen kommer att innehålla biblioterapins historia samt olika former av biblioterapi och metoder. I skrivande stund har 110 personer anmält sig, väsentligt fler än väntat.

Vad tror du det beror på att Sverige ganska sent visat intresse för biblioterapi?

– Jag har bara hypoteser men ser att vi här är väldigt försiktiga med alternativa behandlingsmetoder över huvud taget, säger Cecilia Pettersson. Vi har en stark tilltro till evidens, det är svårt i det här ämnet, och det finns heller ingen utbildning i det. Själv tycker jag att det i alla fall kan vara ett komplement till andra behandlingar.