Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Etisk stress i förskolan – alla viktiga jobbs baksida

Känns det som att ni prioriterar fel ibland? Stjäl administrationen tid från barnen? Eller gnager kritiken från den där arga föräldern, tvivlar du på att du gör ett bra jobb? Då kanske du lider av etisk stress.

Psykologen Lisa Bengtsell har nyligen skrivit boken ”Etisk stress” tillsammans med Anna Thoursie och Henrik Åstrand Freidlitz (Studentlitteratur)

Samvetsstress, moralisk stress eller etisk stress är ord som allt oftare används för att beskriva upplevelsen av att i sin yrkesroll inte kunna handla på det sätt som man själv uppfattar som det moraliskt rätta. Ofta handlar det om känslan av att inte räcka till och inte ha kontroll.

Fenomenet är särskilt vanligt inom vården, skolan och andra människovårdande yrken där medarbetare känner sig tvingade att agera på ett sätt som står i konflikt med egna värderingar, riktlinjer och yrkesetik.

Psykologen Lisa Bengtsell har nyligen skrivit boken ”Etik stress” tillsammans med två kollegor, och hon märker tydligt av ett ökat behov av kunskap.

Etisk stress är en typ av arbetsrelaterad stress, och förskollärare är absolut en utsatt grupp.

– Det är just inom människovårdande yrken som det här begreppet oftast dyker upp. Etisk stress är en typ av arbetsrelaterad stress, och förskollärare är absolut en utsatt grupp, säger hon.

– Igenkännandet har varit mycket större än vad jag kanske trodde att det skulle vara. Om du tycker att ditt arbete är viktigt så kommer du förr eller senare att uppleva etisk stress. Jag tror att många förskollärare ibland kan känna att de hindras i sin yrkesutövning eller att de behöver göra något som känns fel. Säg till exempel att ett barn är i behov av stöd och föräldrarna sätter sig emot detta men att man ändå vet att det är rätt val för barnet. Det blir en krock mellan att jag vill respektera vad föräldrarna vill och min omtanke om barnet.

Inte nödvändigtvis något dåligt

Etisk stress är i sig inte farligt utan snarare en stimulans, påpekar Lisa Bengtsell. Det är en del av ett engagerande yrkesliv att reagera på saker som känns fel. Men om stressen ligger på under en längre period och man inte har resurser att hantera det, då kan det få konsekvenser.

– Jag är egentligen inte ute efter att minska den etiska stressen utan vill utöka den etiska kompetensen. Jag vill att etiskt svåra frågor ska få ta plats och energi, som en investering både för måendet och för att skydda de viktiga värdena i livet. 

Problemet uppstår när vi tar viktiga etiska beslut på autopilot utan att tänka efter. Det är då man börjar må sämre. 

– Man kan känna att man blir luttrad med åren, säger Lisa Bengtsell. Jag tror att vissa lärare börjar bli luttrade redan under VFU:n. När jag är i ett stresstillstånd blir jag sämre på att vara empatisk, jag får en empatitrötthet och det kan leda till något som vi kallar value sickness, att man börjar glida lite i sina värderingar. Jag tycker inte längre att det är lika viktigt med de där sakerna som jag höll högt tidigare. Det leder till att jag mår sämre förstås, men framför allt kommer vi inte att kunna skydda det som är viktigt i samhället längre.

Det vanligaste tecknet är kanske att man blir sur eller arg.

Hur vet man då om man är etiskt stressad?

– Det är inte säkert att man märker att man är etiskt stressad förrän man faktiskt ställer frågan, men jag tror att många känner att det är något som gnager, som får en att tänka på stora frågor: Vad vill jag? Vem är jag? Vad håller jag på med? Det vanligaste tecknet är kanske att man blir sur eller arg. Men man kan också märka att man får hjärtklappning varje gång man har möte och vissa saker diskuteras, så det kan faktiskt också upplevas som rent fysisk stress.

Lisa Bengtsell tycker att man bör ta de här frågorna på största allvar.

– Det handlar om att värna om livsviktiga värden. Varje gång man startar en ny termin, omorganiserar eller gör stora förändringar bör man lägga både tid och energi på att stanna upp och tänka på de etiska värdena. Förskollärare är en stressad yrkesgrupp, utmattning är vanligt, och vi vet att ju mer stressad man är, desto mer använder man den här autopiloten till lite allt möjligt. Det betyder att man tar genvägar i sina beslut som gör att man inte stannar upp och tar de här viktiga etiska diskussionerna och låter det ta tid.

Många söker sig till yrket som förskollärare för att de tycker att det är viktigt, det finns ett syfte, en mening som fyller dem med en känsla av att göra nytta. När blir det ett problem?

Självklart jobbar man för att få en inkomst men man har kanske valt yrket för att man vill något mer.

– Är det ett problem att vilja ge barn bra utbildning och att vilja ge dem bra förutsättningar att växa upp och att känna att man bidrar till ett framtida samhälle? Men jo, det kan bli ett problem om man vill att barnen ska få allt som de behöver för att bli goda samhällsmedborgare i framtiden men hindras på något sätt i den utövningen, till exempel om det är för stora barngrupper och man känner att man hinner prata med barnen om värderingar eller kan lösa konflikter på ett bra sätt. Man kanske inte utför sitt jobb dåligt men man upplever en viss stress. Självklart jobbar man för att få en inkomst men man har kanske valt yrket för att man vill något mer. Om man upplever en etisk stress kanske man begränsar sig och till slut känner att: ”Äh, jag går till jobbet bara för att försörja mig”, och då missar man anledningen till att man valde sitt jobb från början. Det är en överlevnadsstrategi som inte är så sund i längden.

Hur påverkas man då som förskollärare av att inte kunna ge barnen det som man känner är det bästa för dem?

– Att hindras i sitt yrke av sina värderingar behöver inte leda till några större kriser men det sliter lite på oss. Men jag tror att förmågan att känna etisk stress kan påverka pedagoger positivt. För när jag inte hindras, när jag känner att jag kan påverka framtidens samhällsmedborgare, precis så som jag vill, ja då ger det en stor tillfredsställelse. Det ger mer än bara försörjning. Det ger en känsla av mening.

Det låter som att en liten dos av etisk stress kan vara bra?

– Nja, det skulle jag inte säga men det är bra med etisk stimulans. Om man känner etisk stress men har tillräckligt med resurser för att möta upp det, och man kan sitta med sina kollegor eller rektor och diskutera, planera och lösa, ja då bidrar det till ett mer meningsfullt arbetsliv. Det håller oss friska.

5 tips för den etiskt stressade förskolläraren

  1. Stanna – det är lätt att bara rusa på. Stanna upp, ta ett andetag, sov på saken. 
  2. Tänk – se över situationen. Vad hände, hur reagerade du och vad blev konsekvenserna? 
  3. Orientera dig – vad har du för handlingsutrymme? Vilka alternativ finns? Skriv ner, gärna tillsammans med någon annan. Kanske kan det handla om att engagera sig i en förändring fackligt, söka stöd hos kollegor eller rektor, att acceptera situationen som den är eller något helt annat.  
  4. Prioritera – vad är viktigt? Kalibrera din etiska kompass. Hur vill du vara som människa och vilka långsiktiga konsekvenser önskar du? Här kan du ha nytta av att läsa igenom läroplanen, kanske finns det delar som du känner igen hos dig själv i form av värderingar, normer och riktlinjer. 
  5. Planera – gör en konkret plan för att de goda avsikterna ska bli verklighet.

LÄS ÄVEN

Förskolan får hjälp mot hedersförtryck

Så gjorde vi: Prickigt konstprojekt startade lärprocesser

Hoten mot förskolan – filosofen manar till strid

Lyssna på Förskolan här!