Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Förskollärare kommer i kläm med tioårig grundskola

Foto Sara Bergebo.

Förslaget om en tioårig grundskola välkomnas av många, men utredningen innehåller också delar som väcker förtvivlan, ilska och besvikelse.

Pernilla Höglander Wikström, förskollärare i förskoleklass, hör till dem som har varit med om många olika varianter av sexårsverksamhet. Det har varit för- och eftermiddagsgrupper inhysta i personalrummet, verksamhet i ett eget hus, sexårs på förskolan och förskoleklass i skolan.

– Ja, det har varit många varianter genom åren med flyttar och olika lokaler, berättar hon. När det gick över i skolans styre var jag med i en försöksgrupp. Men att vara i skolan blev inte bättre, vi blev bortglömda och var som ett bihang som de inte var vana att ansvara för.

Vi blev bortglömda och var som ett bihang som de inte var vana att ansvara för.

Sedan 1999 arbetar hon i förskoleklass på Sävar skola i Umeå, ett arbete som innebär att inte fullt ut vara en del av skolans arbetslag och inte heller en del av dem på fritis.

– Det känns svårt att hävda sin rätt när man alltid är mittemellan, det är en stor frustration. Men jag tänker att den nya tioåriga grundskolan kan ge en annan arbetsro, beroende på hur de nu tänker lägga upp det.

Pernilla Höglander Wikström ser både för- och nackdelar med förslagen i utredningen. Likvärdigheten i undervisningstid och innehåll tycker hon är de största vinsterna, och hon gläds också åt att leken fortfarande är i fokus och att övergången från förskola till förskoleklass blir tydlig. Att de som i dag arbetar i förskoleklass måste vidareutbilda sig för att vara fortsatt behöriga är däremot något hon ogillar.

Förskollärare hamnar i kläm

– Vi förskollärare hamnar i kläm. Många undrar varför vi ska behöva utbilda oss i ett yrke som vi redan har utbildat oss till. Däremot skulle lärare i lågstadiet behöva bättre insikt i förskolans arbetssätt och läroplan för att veta hur de ska ta vid. 

Att dagens förskollärare måste bygga på sin utbildning med 30 högskolepoäng i svenska och matematik är också något som Lärarförbundet vänt sig emot. Förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker att det är helt obegripligt hur man genom förslaget underkänner tusentals lärares kompetens samtidigt som de förväntas fortsätta göra det de gör och har gjort. Hon har redan fått samtal från förskollärare i förskoleklass som är arga, besvikna och förtvivlade.

De har investerat i en utbildning och betalat för sin legitimation, och sedan kommer ett politiskt beslut som underkänner allt.

– De känner sig lurade. De har investerat i en utbildning och betalat för sin legitimation, och sedan kommer ett politiskt beslut som underkänner allt. Det finns en självklar drivkraft hos lärare att utvecklas men när ens kompetens, erfarenhet och betydelse inte värderas – den känslan är extra dränerande.

Johanna Jaara Åstrand törs inte sia om konsekvenserna men utesluter inte att lärare helt enkelt kommer att lämna yrket.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

– Det är ju inte så att det finns en uppsjö av lärare så det vore självklart förödande, men kanske i stunden förståeligt.

Lärarförbundet välkomnar mycket i utredningen, som exempelvis att man stärker sexåringarnas rätt till särskilt stöd, modersmål med mera – sådana frågor som förbundet drivit på.

– Det är bra, nödvändiga och viktiga förstärkningar. Men att kräva att förskollärare ska läsa ytterligare 30 poäng medan det är frivilligt för de andra lärarna att läsa mer förskolepedagogik, det är helt galet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Försvarar nya kravet

Eva Durhan, ansvarig för utredningen, försvarar dock kravet på vidareutbildning:

– Förskollärare i dag har inte den utbildning som krävs för det nya upplägget, och de gör faktiskt inte det de kommer att göra. Det var många som tyckte att vi skulle kräva mer än 30 extra poäng, men vi stannade vid matematik och svenska eftersom det är där lejonparten av undervisningen kommer att finnas.

Hon framhåller också att utredningen föreslår generösa övergångsregler för att så många som möjligt ska kunna vidareutbilda sig. Fem år för grundskolan och åtta år för grundsärskolan.

– Vi har också sagt att det ska finnas goda möjligheter att tillgodoräkna sig kurser och andra utbildningar man gått tidigare eftersom det finns många som vidareutbildat sig på egen hand. Vi är även generösa med pengar till vidareutbildning och jag tror att det ska räcka. Allra dyrast blir det att införa 10-årig grundsärskola som är en reform i reformen, säger Eva Durhan.

Vill uppnå ökad likvärdighet

Hon berättar vidare att det man vill uppnå med utredningen är bättre kunskapsinnehåll, färre avbrott för barnen och en ökad likvärdighet. 

– Det är en fördel att barnen får möjlighet att ha samma lärare i årskurs 1–4 och slipper byta efter förskoleklassen. Vi vill också ha med det förskolepedagogiska, det handlar inte om att sitta i snörräta rader och undervisas. 

Huruvida de nya tjänsterna kommer att ha semester eller ferietjänst återstår att se. Det är inget utredningen svarar på.

– Det är en fråga för parterna och ingenting vi lägger oss i, säger Eva Durhan.

Börjar tillämpas 2026 

Tanken är att den nya tioåriga grundskolan, med förskoleklassen som nya årskurs ett, ska börja tillämpas läsåret 2026–2027. Det finns alltså gott om tid kvar, och det är något som Lärarförbundet uppskattar.

– Om de ska driva igenom detta är det helt nödvändigt med den långa implementeringen och omställningstiden. Och vi hoppas att vårt remissvar väger tungt, även om det inte är några nya åsikter vi för fram, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Pernilla Höglander Wikström i Umeå vet ännu inte om hon kommer att hoppa på vidareutbildningen och tror inte att det nya kommer att innebära så stor skillnad mot det uppdrag hon har i dag. Hon kommer dessutom att kunna vara kvar i förskoleklass i ytterligare tio år från och med nu utan att göra något.

Det finns ingenting som skänker mig mer glädje än att få stå framför de här fantastiska sexåringarna varje dag.

– Ja, och då kommer jag att vara 62 år. Kanske blir det så att vi som jobbat länge och har mycket erfarenhet bara kommer att fasas ut. Men om jag måste plugga vill jag göra det tillsammans med en kollega, ha någon att dela det med. Det skulle vara ett enormt mervärde både för mig och för mitt fortsatta arbete. Vi får se hur det blir. Jag vet i alla fall att jag har världens bästa jobb, och jag hoppas att det fortsätter så. Det finns ingenting som skänker mig mer glädje än att få stå framför de här fantastiska sexåringarna varje dag.

LÄS ÄVEN

Hoten mot förskolan – filosofen manar till strid

Utredningen sammanfattad

  • Förskoleklassen upphör som egen skolform och grundskolan och motsvarande skolformer utökas med ett år genom en ny första årskurs. Därmed blir grundskolan tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.
  • Den garanterade undervisningstiden i lågstadiet ska utökas med 534 timmar, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1. 
  • De bestämmelser som gäller för behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 ska gälla för behörighet att undervisa i grundskolans nya årskurs 1–4.
  • En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande bestämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen ska vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan under en övergångsperiod om fem år. I grundsärskolan omfattar övergångsperioden åtta år.
  • Skolverket ska ges i uppdrag att i samverkan med lärosäten erbjuda den fortbildning som ska ge förskollärare som har minst fem års erfarenhet av arbete i förskoleklassen eller nya årskurs 1 behörighet i årskurs 1 och 2. Utbildningen bör omfatta 30 högskolepoäng.

Källa: Regeringen och Eva Durhan