Sök

Teckenspråket uppfanns av barn

Slutsekvensen för tecknet ”Bra” . Foto: Istock

Teckenspråket främjar barns språkutveckling och underlättar kommunikation på förskolan. Det är också ett språk uppfunnet av skolbarn på dövskolor på 1800-talet. Johanna Mesch, Sveriges första döva professor berättar.

Den rätta att fråga om teckenspråkets historia är Johanna Mesch, professor i teckenspråk vid Stockholms universitet. Vi träffas på hennes kontor. Eftersom hon är döv och jag inte kan teckenspråk får en tolk översätta medan jag ser på Johanna Mesch och ställer mina frågor.

På teckenspråk ändras inte ord­följden utan man visar i stället med ögonbrynen om det är ett påstående eller en fråga.

– Det svenska teckenspråket fick en mer enhetlig form i början av 1800-­talet, berättar Johanna Mesch. Det syns bland annat på tecken som ”mjölk” (en rörelse som att mjölka en ko) och ”kaffe” (en rörelse som att mala kaffe). 1809 startade den första svenska dövskolan och döva fick möjlighet att träffa andra döva. Tidigare bodde döva mer isolerat och skapade lokala tecken som enbart ett fåtal lärde sig. På dövskolorna började språket utvecklas och sprida sig i former som fler använde.

Johanna Mesch, doktor i teckenspråkslingvistik.

– På liknande sätt formades teckenspråk i andra länder.

Därför har också varje land sitt eget teckenspråk.

Det svenska handalfabetet skapades 1808 av skolans rektor, Pär Aron Borg, som ett sätt att lära eleverna svenska.

Det svenska teckenspråket utvecklades ändå till ett eget språk med egen grammatik, där pronomen, som till exempel jag eller du, ofta hamnar sist i meningen. På svenska kommer pronomen först i meningar som: Jag åker till Göteborg. På teckenspråk blir det: Åker – Göteborg – jag.

På svenska visar vi också att det är en fråga genom att ändra ordföljden: Åker du till Göteborg?  På teckenspråk ändras inte ordföljden utan man visar i stället med ögonbrynen om det är ett påstående eller en fråga. Höjda ögonbryn innebär en fråga man kan svara ja eller nej på, som: Ska du till Göteborg? Med rynkade ögonbryn frågar man en fråga som kräver mer detaljer, till exempel: Varför ska du till Göteborg?

Att teckenspråk är anpassat för ögat gör att många nyanser förloras när det ska översättas.

– Tecknet för att ramla kan visa hur man ramlar.

Johanna Mesch visar hur den fallande handen i tecknet kan studsa eller vrida sig under fallet.

I teckenspråk behövs ofta endast ett tecken för det som i svenska sägs med många ord. Det finns även tecken som är unika för teckenspråket, så kallade genuina tecken. Småord som ”han”, ”hon” och ”är ”saknas däremot. I stället visar man vad som händer och vem man syftar på i berättelsen genom att visa hur förloppet sett ut.

Fakta om teckenspråk

  • På Stockholms universitets webbplats finns ett lexikon: teckensprakslexikon.su.
  • I dag har 10 000 personer tecken­språk som förstaspråk i Sverige och omkring  30 000 kan det flytande.
  • Tecken som stöd, TSS, är inte ett språk utan en kommunikationsform.

– Genom att vända på kroppen och ha olika ansiktsuttryck intar man roller, jag blir aktör i berättelsen, säger Johanna Mesch.

Teckenspråk använder flera signaler samtidigt: händerna, kroppen och ansiktet.

– Blicken är också viktig. Den som lyssnar har blicken riktad mot den som tecknar. Den som talar kan flytta blicken på det sätt som passar det man berättar. När du som berättar är klar ser du på den som lyssnar, och lämnar på så sätt tillbaka ordet.

Johanna Mesch säger att det bästa sättet att lära sig teckenspråk är att umgås med döva.

– Och så måste man öva mycket.

Tolkutbildningen vid Stockholms universitet är tre år lång och det finns inget krav på att kunna teckenspråk innan.

Natalie Gullbing går första året på tolkutbildningen.

– Det var skrämmande svårt i början. De flesta av lärarna är döva och all undervisning sker på teckenspråk. Orden förklaras genom handalfabetet. Men det var effektivt att kastas in i det, säger hon.

– Man kan alltid stoppa och göra tecknet för ”förstår inte”.

Natalie Gullbing känner starkt för språket. Hon är döv på ett öra och lärde sig tecken som barn på korta kurser. En del av dem lärde hon sina hörande kompisar.

– Vi använde tecknen för tråkig lektion, till exempel. Eller toa.

Tecknet för ”Please” på engelska. Foto: Istock

Men eftersom hon inte använde det till vardags var det bara några tecken som stannade i minnet. Hon tycker att det vore bra om det var fler som kunde teckenspråk eller åtminstone tecken från teckenspråket. När hon hade lock för sitt hörande öra i en vecka skulle hon behövt tecken för att höra på avstånd. Hon pekar på att man också har nytta av teckenspråk som hörande, som på avstånd och i stökig ljudmiljö.

– Militären har till exempel egna handsignaler som de använder.

Under tolkutbildningens första tre månader har hon lärt sig om hur man ända in på 1970-talet i Sverige inte trodde att det svenska teckenspråket var ett eget språk och hur döva fått kämpa för att få sitt språk erkänt, vilket det blev 1981.

I dag är svenska teckenspråket likställt med minoritetsspråken i Sverige. Samtidigt får de flesta döva barn cochleaimplantat, vilket gör att de kan höra. Johanna Mesch tror att det kommer att påverka teckenspråket.

– Fler får det som andraspråk. Det är en utveckling nu som gör att allt fler användare inte kan det lika bra och har ett mindre ordförråd. Men det finns ett ökande intresse för att lära sig teckenspråk som andraspråk. Ju yngre man är när man börjar lära sig det, desto bättre.

Johanna Mesch är född döv, har teckenspråk som förstaspråk och lärde sig svenska genom skriftspråk.

– Jag fick plugga mycket, det finns inga genvägar till att lära sig ett språk.

Hon uppmanar dem som inte har tid eller ork att plugga att ändå lära sig några tecken.

– Det är alltid trevligt när någon kan teckna något, som till exempel i affären. Då blir jag glad! Det är trevligt och artigt, även om det inte går att föra en djupare diskussion. Det är också viktigt med ögonkontakt.

Johanna Mesch föreslår man kan lära sig tecknen ”tack” och ”bra”.

– Och kaffe. Det är viktigt att kunna i Sverige.

Frågor & svar om teckenspråk

Med Johanna Mesch, doktor i teckenspråkslingvistik.

Om jag gör tecknet för en viss sak med höger hand, betyder det en annan sak med vänster hand?

– Nej, man använder sin dominanta hand. Tecken görs med en hand eller två. Till exempel tecknet för att krocka utgörs av två händer som krockar.

Hur höjer man ”rösten” med teckenspråk?

– Man har mer yviga gester. Gör tecknen snabbare och med mer distinkta avslutningar.

(Johanna Mesch visar tecken som korta hugg.)

Hur är man ironisk på teckenspråk?

– Mimiken kan visa att det man säger avser något annat.

Hur kommer det sig att vissa ord har flera olika tecken?

– Det kan bero på lokala varianter, eller skillnader mellan olika åldersgrupper.

Hur skiljer sig teckenspråk åt mellan länder?

– Samtliga teckenspråk i världen använder sig av utrymmet framför kroppen. Men tecknen kan vara mycket olika. Vissa ord är mer lika på talade språk. Till exempel ordet mamma. Tecknet för mamma skiljer däremot mycket mellan motsvarande länder.

– Handalfabetet varierar också. Till exempel finns det ett internationellt handalfabet, vilket i stora drag är detsamma som det USA, Norge och Finland använder men inte Sverige. England har också ett eget handalfabet där man använder två händer. Men beskrivningar av händelseförlopp skiljer inte lika mycket mellan olika länders teckenspråk.

Finns skrivet teckenspråk?

– Nej. Man skriver på språket i det land där man bor.

Varför lär vi oss inte alla lite teckenspråk, till exempel i skolan?

– Det är en bra fråga! Troligen på grund av bristande kunskaper och att lärare inte kan teckenspråk så att de kan undervisa i det. Vi försöker just nu etablera en delkurs i den befintliga lärarutbildningen för att bidra till detta.