Rörlighet i fokus – hjärnan hakar på

Barnen på Ugglan har riktigt aktiva dagar. Här tar Ellen täten, följd av Florence, Maggan, Noah och resten av gänget. Foto: Johan Strindberg

Sedan projektet Fart ­startade på förskolan Höjdens yngrebarns­avdelning i fjol har barnen utvecklat sina fysiska, mentala och kognitiva förmågor.

Afrikansk musik med intensiva trummor, Jon Henriks jojkande stämma, klassisk balett eller indisk dans. För 1–3-åringarna på avdelningen Ugglan är det här numera inga ovanliga inslag på förskolan i Stockholm. Musik och dans från olika kulturer är en del i projektet Fart, som startade på sensommaren förra året – allt för att utmana barnen till mer rörelse. 

– Vi skapar nyfikenhet och rörelseglädje genom projektet, som är kopplat till hållbar utveckling, och vi arbetar mycket med rytm och rörelse utifrån hundraspråklighet, berättar förskolläraren Elin Toivonen, som arbetar med avdelningens 15 barn tillsammans med kollegorna Marie Widjestam och Sigrid Ahlström.

– Genom musiken och dansen kan vi, förutom ökad rörelse, berika barnen med främmande språk och kulturer och därmed öka medvetenheten om våra olikheter. Vi tittar mycket på Youtube för inspiration, och ser om det är något i de olika danserna som vi kan efterlikna. Barnen brukar kalla det för fredagsdisco.

Målar till musik

Fart pågår även i ateljén, där barnen har fått måla till olika musikgenrer. När de får lyssna på klassisk musik målar de med ljusa färger och fina drag medan det blir betydligt mer fartfyllt när det är hårdrock som ljuder ur högtalarna. Elin Toivonen berättar att de då i stället väljer mörkare kulörer och att det brukar bli färg i stort sett överallt.

Förskolläraren Elin Toivonen.

– Det är verkligen intressant att se hur mycket rytm och musik påverkar, tillägger hon och berättar vidare om hur de har använt musik i ett försök att manipulera rytmen i barnens rörelser.  

– I vårt rörelserum fick barnen i uppgift att röra sig långsamt till snabb musik, det var verkligen en utmaning för dem. Detsamma när de skulle röra sig jättesnabbt till långsam musik. Och när vi höjde volymen så saktade de genast in. Vi förstärker deras sinnen och lär dem att lyssna och koncentrera sig. Även 1–3-åringar klarar till sist att bemästra det.

Även när det är dags för bygg och konstruktion har projektet Fart en given plats. När de bygger med klossar passar de även på att se hur mycket man kan röra sig i rummet. Var och hur kan man springa utan att klossarna faller? Elin berättar att de som ännu inte har det verbala språket kommunicerar ändå – med hjälp av kroppen.

Kognitiv utveckling

Pedagogerna har märkt hur rörelseprojektet lett till att barnen utvecklats mer både fysiskt och kognitivt. För att följa upp och fördjupa sig i det som sker filmar de mycket och har alltid ett anteckningsblock redo i fickan för att snabbt kunna notera vad som händer. 

– Tidigare hade vi mycket mer stillasittande aktiviteter, men det har vi ändrat på. Visst är det superviktigt med finmotorik men man får inte glömma vikten av rörelse. Nu tillför vi mer rörelse i allt, även på samlingarna, säger Elin Toivonen.

Återkommande skogspromenader står också på schemat på Ugglan. De går alltid samma väg till samma skog, om och om igen, och även de allra yngsta får ta sig fram för egen maskin. 

– De behöver inte sitta i en vagn, även ettåringarna klarar av att gå till skogen vilket är jättehärligt att se. Det gäller att tro på att de är kompetenta. Eftersom vi går till samma skog varje gång vet de också vad som väntar, att det finns partier där de kan springa fritt, och det gör det hela mer lustfyllt.

Inspirerar till rörelse på fritiden

När vi talas vid har dagens skogsutflykt redan ägt rum och Elin Toivonen berättar att pedagogerna i förväg hade preparerat marken med allsköns skräp, bland annat mjölktetror och burkar som barnen engagerat plockade upp för att göra skogen fin igen. De har även fixat till ett träd i skogen, med ett konstprojekt i lera – en självporträttinstallation. 

– Vi vill locka till mer rörelse även på fritiden och installationen är ett sätt att inspirera till att barnen och deras familjerna kan gå dit tillsammans. Rörelse har ju så många positiva effekter. De barn som inte får röra på sig när de är små lär sig heller inte hur man exempelvis ska trilla, det är en förmåga man måste få testa för att kunna bygga upp. 

Projektet Fart har även resulterat i att förskolegården numera har en ”motorväg” där det är fritt fram att springa så snabbt man kan och vill, och en ”gågata” där barnen kan ägna sig åt lugnare rörelser. 

– Där fick vi samtidigt in det här med trafikljus, vad de betyder, och därefter kom vi även in en del på färglära. Det blir ringar på vattnet hela tiden med det här projektet.

Många läroplansmål täcks

Innan projektet drog igång i höstas använde sig pedagogerna av en mindmap för att ringa in metoder och syfte. Rörelse, fart, förflyttning, hastighet, tid, avstånd. Mer och mer fylldes på ju längre de funderade. 

– Att göra en mindmap fungerade väldigt bra, och det är något jag verkligen kan rekommendera, säger Elin Toivonen. När vi var klara insåg vi hur mycket vi faktiskt kunde jobba med, och utmana i stort sett alla läroplansmål. Hela tiden dyker det dessutom upp nya kopplingar.

Rörelsesatsningen har även lett till mer aktiva pedagoger, vilket Elin Toivonen är ett levande bevis på.

– Jag har en stegräknare och den visar ofta på 15 000 steg per dag. Och då jobbar jag inte ens heltid. Det här är nyttigt för oss alla.

6 tips från förskolan Höjden

  • Upprepa samma procedur flera gånger då många av de yngre barnen deltar genom observation till en början. Till sist klarar även de av uppgifterna.
  • Arbeta för att barn ska få tillit till sin egen förmåga. Tro på att de kan.
  • Var lyhörda för barnens nyfikenhet.
  • Låt barnen röra sig snabbt inomhus också, det är viktigt för att de ska få tillgång till både rums- och kroppskontroll.
  • Ta tillfällen i akt. Vill barnen lyssna på Jon Henrik, passa då på att prata om jojk, Sápmi, renar med mera. Man kan komma ganska långt på det sättet.
  • För att behålla barnens förundran och intresse, gå tillbaka till tidigare anteckningar: Vilken aktivitet använde vi oss av? Kan vi göra samma aktivitet igen, men utmana barnen i andra förmågor? Vad händer då?

LÄS ÄVEN

Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor

Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan

Högläsning: låt barnen känna längtan

Lyssna på Förskolan här!