Sök

Nästan varannan kommun har avtal om planeringstid

Foto: Getty Images

Sex av tio förskollärare planerar samtidigt som de är i barngruppen. Men enligt Lärarförbundets kartläggning går utvecklingen åt rätt håll.

Diskussionen om förskollärares tid för planering, reflektion och utveckling har pågått länge, och positivt är att den kartläggning som Lärarförbundet nyligen genomförde visar att det går åt rätt håll. Tack vare förbundets förhandlingar har en rad nya avtal och överenskommelser skett på lokal nivå runt om i landet de senaste åren. Men framgången till trots är det fortfarande bara i knappt hälften av Sveriges 290 kommuner som planeringstiden finns reglerad.

Veronica Persson, utredare på Lärarförbundet.

Veronica Persson, utredare på Lärarförbundet, konstaterar att det visserligen är glädjande att fler kommuner har förstått hur viktigt det är att förskollärare får tid för planering, reflektion och utveckling, men att det samtidigt finns mycket arbete kvar att göra.

– Vi ser helst att man sluter ett lokalt avtal, men om det inte går så är det näst bästa att få till en överenskommelse, säger Veronica Persson.

Även Pia Rizell, ordförande i Lärarförbundets referensorgan för förskolan, tillika förskollärare i Örebro, tycker att antalet avtal och riktlinjer ökar i antal. Men hon höjer också ett varnande finger.

– Många har byggt en arbetsorganisation för att säkerställa det här med tid för planering, reflektion och utveckling. Men den bygger på att all personal är på plats. Just i förskolan har vi ganska stora sjukskrivningstal i vissa kommuner och områden, och när det fattas kollegor och man inte kan gå ifrån så faller det. Man har en fin ambition men alldeles för sårbar arbetsorganisation, tillägger hon.

22% i Lärarförbundets enkät om planeringstid svarar att de under det senaste halvåret dagligen har planerat undervisningen samtidigt som de är i barngruppen. 41% svarar att det händer någon eller några gånger i veckan. Källa: Lärarförbundets kartläggning av landets 290 kommuner

Emellanåt dyker frågan upp varför Lärarförbundet inte strävar efter ett nationellt avtal när det kommer till planeringstid, ofta med hänvisning till att avtal finns för lärare i grundskolan. Men det gäller att hålla isär begreppen, påpekar Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

– För grundskolans del handlar det om en arbetstidsreglering snarare än ett planeringstidsavtal. Planering i förskolan är väsentlig, men samtidigt en del av de arbetsuppgifter som ska rymmas inom arbetstiden. Behov och förutsättningar varierar beroende på hur man organiserar arbetet, men att det behövs tid för planera och följa upp det pedagogiska arbetet är det ingen tvekan om, säger han.

Mathias Åström säger också att allt fler arbetsgivare, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ser självklarheten med planering av pedagogiskt utvecklingsarbete och att positionerna flyttats fram för varje år.

– Vi ser allt fler överenskommelser i landets kommuner, och det är viktigt.

Han ser också framför sig hur ytterligare steg kan tas med SKR så att insikten om vikten av planeringstid i förskolan flyttas fram. Exakt hur det ska göras återstår dock att se.

Planeringstimmarna som vi har i veckan hinner vi inte alltid med, det är så mycket annat som ska göras under de timmarna.

Uttalande av informant i examens­arbetet ”Systematiskt kvalitetsarbete – Förskollärares upp­fatt­ningar om uppdraget att arbeta med kvalitetssäkring”, vid Högskolan i Kristianstad, VT-2020.

– Ja, men jag är övertygad om att förutsättningarna för ett kvalitativt och uthålligt arbete i förskolan liksom i övriga skolformer kommer att prioriteras i kommande avtalsrörelser, säger Mathias Åström.

I Lärarförbundets undersökning om planeringstid som genomfördes tidigare i år framkommer att sex av tio förskollärare planerar när de befinner sig i barngruppen, dagligen eller flera gånger i veckan.

– Enligt Lärarförbundets definition av tid för planering ska man ha avsatt tid för detta och då är det mycket oroväckande att förskollärare sitter i barngruppen för att planera sin undervisning, säger Veronica Persson.

Skillnaden mellan avtal och överenskommelse

Ett avtal är ett lokalt kollektivavtal som skrivs på av Lärarförbundets lokalavdelning och kommunen. En överenskommelse är en riktlinje som är framtagen av kommunen i samverkan med Lärarförbundets lokalavdelning och den anger att förskollärare ska ha ett visst antal timmar per vecka i tid för planering, reflektion och utveckling.

Om den utlovade tiden inte ges går det att strida om detta såvida det finns ett kollektivavtal, det är däremot inte möjligt om det enbart finns i en överenskommelse.

Hon påpekar vidare att det är problematiskt både ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt att arbetet förväntas ske samtidigt som förskolläraren befinner sig i barngruppen.

– Visst, det går att göra flera saker samtidigt men i princip aldrig med lika gott resultat. Att vara helt närvarande i relationen till barnen samtidigt som man planerar, reflekterar över en tidigare undervisningssituation eller funderar på hur verksamheten utvecklas är helt enkelt inte görligt med den kvalitet som gör läraryrket attraktivt, säger hon och tillägger att den splittrade arbetssituationen i sig, tillsammans med sannolik frustration och samvetsstress över situationen, också innebär en försämrad arbetsmiljö med en tydlig obalans mellan uppdrag och förutsättningar.

Förutom att det varierar stort huruvida kommuner har avtal eller inte finns det även skillnader i hur många timmar som kommuner med avtal ger för planering. Högst andel ges förskollärare i Hallsberg, Kinda och Stenungsund, med 8 timmar per vecka – följt av Åre, som ger 7 timmar. Enligt kartläggningen har landets förskollärare i genomsnitt 4,5 timmar per vecka till planering, reflektion och utveckling.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet

– Sedan kvarstår frågan om huruvida de förskollärare som arbetar i en kommun där det finns ett avtal eller överenskommelse verkligen får ut tiden. Den undersökning vi genomfört kring planeringstid ger starka indikationer på att många förskollärare inte får ut sin tid, påpekar Veronica Persson.

Pia Rizell pekar också på olikheterna som uppstår beroende på personalens utbildningsnivå.

– Det är klart att det blir skillnad om jag är ensam förskollärare på 18 barn eller om jag har en kollega. Att vara ensam är en ekvation som inte går ihop. Då behöver man mer tid för att planera utbildning och undervisning, men måste samtidigt vara mer i barngruppen för att undervisa och vara förebildsskapande. Vi ser att det här blir för tungt för många, och de söker sig därifrån, säger hon.

I dagsläget finns det ingenting i svensk lag som specifikt benämner förskollärares rätt till planeringstid, och således heller inte antalet timmar som behövs. Klart är dock att förskolans verksamhet inte går att genomföra utan att det finns tillräckligt med tid för planering, uppföljning, utvärdering och reflektion. Detta framgår såväl i skollagen som i läroplanen och allmänna råd för förskolan.

Pia Rizell, förskol­lärare och ordförande i Lärarförbundets referensorgan.

Det finns även ett tydligt lagstöd för att förskollärare ska ha rätt förutsätt­ningar att utföra sitt arbete under arbetstid och att arbetsgivaren är ansvarig för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning.

– Arbetsbelastningen är hög inom förskolan och mitt uppdrag och ansvar som förskollärare ska rymmas inom arbetstiden, säger Pia Rizell. Men när tiden inte räcker till är det extremt många som jobbar vidare hemma på sin kammare, och att inte ha ett tydligt slut och stopp på arbetsdagen är direkt kopplat till ökad risk för ohälsa.

Det har nu gått nio år sedan den nya skollagen trädde i kraft och det dessutom kom en reviderad läroplan för förskolan. En milstolpe för förskollärarens yrkesroll. Det tydliggjordes att endast förskollärare kan bedriva och ansvara för undervisningen och i läroplanen konkretiserades för första gången förskollärares pedagogiska ansvar.

– När vi har fått ett utökat ansvar och en tydlighet när det gäller undervisning i förskolan så måste man öka bemanningen, säger Pia Rizell. Det går inte att pussla med de personer vi har. I vårt nuvarande avtal HÖK18 finns formuleringen att alla lärare ska ha tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling av sin undervisning, och det gäller i alla skolformer – även i förskolan. Men på lokal nivå verkar det inte vara tillräckligt bindande för en del kommuner, som inte ens tagit fram riktlinjer för planeringstiden.

Så är planeringstiden avtalad i din kommun

Den avtalade planeringstiden varirerar stort mellan olika kommuner. Klicka här för att se hur din kommun har gjort! 

Vad regleras var?

Arbetsmiljöföreskriften
Handlar bland annat om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöföreskriften OSA.

Skollagen
Grundläggande bestämmelser om det svenska skolväsendet. Skollagen.

Arbets­tidslagen
Reglerar hur mycket man får arbeta, vilka raster man har rätt till, vad som gäller för dygns- och veckovila med mera.

Läroplanen
Förordning om ansvar, värdegrund med mera. Läroplan för förskolan.

Mer information om detta finns här på Lärarförbundets hemsida

9 steg för bättre koll på schema och utvecklingstid

På Lärarförbundets hemsida finns en användbar checklista. Följ den steg för steg och synliggör eventuella problem.