Sök

Gemensam pott gav bättre planeringstid

Förskollärarna Anna Leni, Maria-Pia Colton och Sigrid Elgenius tillsammans med rektor Anna Lund längst till höger. Foto: Johan Strindberg

Förr var utvecklingstiden på Karlbergs förskolor fördelad på samma sätt som på de flesta andra förskolor i staden, knuten till en specifik person. Numera har de en tidspott beräknad på barngruppens storlek. En lösning med många fördelar.

I Karlsson på takets gamla hemtrakter, i Vasastan i Stockholm, ligger Karlbergs förskolor. En stor organisation med sex förskolor där sammanlagt 80 medarbetare och cirka 350 barn tillbringar sina dagar.

Tidigare hade alla förskollärare som jobbade där fyra timmars planering per vecka, och barnskötarna hade två. Men systemet fungerade inget vidare. Dels minskades tiden för dem som arbetade deltid. En halvtidstjänst innebar att bara hälften av planeringstiden blev kvar. Dels innehöll upplägget orättvisor. De avdelningar som hade två förskollärare och en barnskötare hade dubbelt med tid till sitt förfogade jämfört med en avdelning där förhållandet var det omvända med två barnskötare och en förskollärare.

Vi utgår från pedagogernas förutsättningar och kunskaper, så att rätt ­personer gör rätt saker.

En kartläggning över planeringstiden visade sedan att det fanns en stor variation i vad man använde tiden till, och när. Många planerade hemma när de egna barnen hade lagt sig, andra gick hem tidigare. Det var mycket ensamarbete, och de som gick hem tidigt för att planera ­lämnade kollegor i sticket.

– Jag började klura på hur vi kunde få en gemensam samplanering, på arbetstid, säger rektor Anna Lund och berättar vidare hur de i samverkan med bland annat Lärarförbundet och Kommunal kom fram till ett helt nytt system.

– Vi började med att ta bort den enskilda tiden för alla och räknade sedan ut en pott utifrån barngruppernas storlek, förklarar hon.

Varje barngrupp genererar nu en ”pott” med pedagogisk utvecklingstid. Ett barn är lika med X minuters planeringstid för pedagogerna. Ju större grupp, desto mer tid har avdelningens pedagoger. Förskollärare och biträdande rektor fördelar sedan den pedagogiska utvecklingstiden tillsammans.

– Och detta utifrån ramarna som tilldelats av mig som rektor, utifrån pedagogernas förutsättningar och kunskaper. Det gör att rätt personer gör rätt saker, och förskollärarna samplanerar sedan undervisningen genom att sitta tillsammans i förskolans arbetsrum, säger Anna Lund.

När det nya systemet hade testats en tid kom de fram till att vissa timmar måste öronmärkas för att förskollärarna ska kunna leva upp till de nya kraven i läroplanen. Nu har varje förskollärare fyra timmar schemalagd tid, med reglerat innehåll: en timme till planering av undervisning, en timme till uppföljning av pågående undervisning, en timme till reflektion av undervisning och en timme till litteraturläsning.

Lärarförbundets enkät om planeringstid

31 % svarar att de under de senaste sex månaderna sällan eller aldrig har fått gehör när de bett om mer tid för planering. 24 % av de tillfrågade svarar att de inte bett om mer tid under perioden.

3 % svarar att de inte har behövt mer planeringstid än vanligt det senaste halvåret.

60 % svarar att de ägnar 2–3 timmar/vecka åt att planera undervisningen för barngruppen. Då är både den enskilda planeringen och den som görs tillsammans med kollegor medräknade. 17 % svarar 1 timme/vecka.

(Frågan i enkäten löd: Hur många timmar ägnar du i  genomsnitt per vecka åt att planera undervisningen  för barngruppen? Totalt svarade 1 218 personer.)

 

– Under de här timmarna arbetar de i våra två gemensamma pedagogiska verktyg, Karlbergs dokumentationsverktyg och Karlbergs reflektionsverktyg, där de kan dela sin undervisningsplanering och få inspiration av varandra, säger Anna Lund. Där är det fritt fram att klippa och klistra, och testa någon annans planering. Det är väldigt kul att vi har kommit så långt med det här.

Förskolläraren Fatemeh Sadat Seydi ser flera fördelar med det nya sättet att arbeta. Bland annat att det blivit lättare att räkna ut tider för arbetslaget nu när man inte behöver bry sig om hur många procent kollegorna arbetar eftersom tiden beräknas utifrån barngruppen.

– Vi vet också vad som förväntas av oss på planeringstiden, det är tydliggjort. Man kommer snabbare fram i samtalet om ”hur” och ”varför”.

Även Marie Brynolf, förskollärare och fackligt ombud för Lärarförbundet, är positiv till det nya och tycker att planeringstiden överlag fungerar bra.

– Det behövs mycket tid för att kunna planera undervisningen, följa upp och utvärdera. Därför är det bra att den tiden ligger i schemat och att det görs på förskolan tillsammans med andra kollegor. Det är bra för mitt mående. När jag kommer hem efter jobbet kan jag koppla av och slipper sitta och planera på helgen, säger hon.

Att förskollärare sitter tillsammans, diskuterar och utvecklar verksamheten är uppskattat.

– Vi tar vara på varandras resurser och kompetenser. Ibland fastnar man i ”sitt” och måste lyfta blicken och se till helheten på förskolan och inte bara sin egen avdelning. Då är det bra att vi har planering samtidigt och kan ifrågasätta och peppa varandra. Jag gillar också att vi har en mall att gå efter med vad vi ska göra, säger hon.

Rektor Anna Lund tycker att allt har fungerat väldigt väl och att de nu hittat ett sätt som gör att det inte längre blir så person- och avdelningsbundet.

– Vi tittar ur ett annat perspektiv, och våra nyutexade som kommer till oss slipper sitta ensamma på sin kammare och klura ut hur de ska göra. I stället får de direkt en naturlig stöttning av erfarna förskollärare på förskolan, säger hon.

Pottsystemet har förbättrat planeringen och dessutom sänkt sjukfrånvaron markant. Foto: Johan Strindberg

Ytterligare en medarbetare på Karlbergs förskolor är förskolläraren Kristina Andersson. Även hon är nöjd med upplägget och lyfter bland annat fram vikten av att ha tiden uppstyrd. Ett starkt stöd hos rektor och biträdande rektorer är annat hon ser som positivt, liksom att de lagt upp förskollärarens planeringstid på bestämda tider och med olika mallar som stöd för undervisningen, avstämning, reflektion och fördjupande analyser.

– Det har varit en liten inkörningsperiod men flöt på bra under våren och jag tror det bara kan bli bättre längre fram. Det som har varit svårt ibland är att alla vi förskollärare inte får ut tiden när pedagoger varit frånvarande på förskolan. Men vi har varit bra på att skifta vilken förskollärare som går ut i barngrupp. Det är inte samma förskollärare varje gång, säger hon.

Rektor Anna Lund är medveten om problemet. Om det är få medarbetare på förskolan kan planeringstiden inte tas ut för alla förskollärare i samma utsträckning.

– Det har varit en utmaning för vissa förskollärare att sänka kraven på sig själva, säger hon. De känner att de måste prestera en massa pedagogisk dokumentation samtidigt som de känner att de behövs i barngruppen för att kollegor är sjuka. Som rektor har jag varit tydlig med att de ska sänka kraven utifrån de förutsättningar som finns.

Alla förskollärare noterar i en mall om de använt tiden och till vad, eller om de eventuellt inte kunnat ta ut den.

– Då prioriterar vi att sätta in vikarie i högre utsträckning. Men viktigast av allt: sänk kraven. Kvalitet framför kvantitet. Det behöver många som arbetar i förskolan lära sig.

När det nya pott-systemet var i sin linda fanns det personal som var skeptisk, någon ville gärna fortsättningsvis gå tidigt, hämta sina barn och planera hemmavid.

– Det gäller att stå stadigt i stormen i början av förändringar, och vi höll i, säger Anna Lund. De som var oroliga tidigare ser nu vinsterna, det har fått fin effekt. Dessutom har vi sänkt sjukfrånvaron markant, och det nya systemet är en av anledningarna. Det är jag helt övertygad om. 

Så är planeringstiden avtalad i din kommun

Den avtalade planeringstiden varirerar stort mellan olika kommuner. Klicka här för att se hur din kommun har gjort!