Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan

Små barn har ofta mycket tankar och funderingar om stora frågor. Foto: Adobe Stock

Hitta en berättelse, och en aktivitet som passar till – då uppstår möjligheten till existentiella och filosofiska samtal. Det säger forskarna Viktor Johansson och Ylva Jannok Nutti, som har ett projekt om just detta tillsammans med en samisk förskola.

Viktor Johansson är docent på Södertörns högskola och har under flera år forskat om barns och vuxnas interaktion om filosofi. Ylva Jannok Nutti är docent på Samiska högskolan i Kautokeino och har en bakgrund som lärare. Hon har undersökt hur traditionell samisk kunskap förmedlas till samiska barn i förskola och skola. Tillsammans tittar de nu på hur existentiella frågor uppstår i lekar och aktiviteter i en samisk förskola.
– Vi har en enorm tur som får jobba med dem, vi får vara med om ett äventyr, säger Ylva Jannok Nutti.

Ett centralt inslag när det gäller filosofi med barn är berättelsen. Den väcker frågor och kan initieras av både pedagoger och barn. I just den samiska traditionen har många berättelser ingen tydlig poäng, utan det rör sig om ett större existentiellt undersökande, enligt Viktor Johansson. Ylva Jannok Nutti fyller i att det handlar mycket om frågor som uppstår medan man gör något aktivt, och att barn ses som kapabla och aktiva.

Magisk skidtur

De båda forskarna pratar med värme om ett tillfälle då de följde med en barngrupp och deras pedagoger ut på en skidtur. Aktiviteten, platsen och berättelsen som pedagogerna förberett blev sammantaget ett magiskt äventyr som satte i gång barnens fantasi och ledde till spännande funderingar. En pedagog ledde berättelsen och den andra som var med höll koll på om något barn trillade på skidorna eller blev ledset.

Men hur kan man skapa sådana tillfällen om man jobbar på en förskola med många barn och kanske brist på pedagoger?
– Det kräver resurser att göra saker i mindre grupp, men det ger också väldigt mycket, säger Ylva Jannok Nutti.

I en mindre grupp kan pedagogernas relation till barnen utvecklas, vilket har effekt också när man är i den vanliga, större gruppen.
– I en lugnare miljö finns det samtidigt utrymme att vara vildare! Det är en utmaning att se hur man kan lösa det, men det kan ju vara kortare aktiviteter också, säger Viktor Johansson.

Lätt för barn att bli existentiella

Två exempel från Viktor Johansson och Ylva Jannok Nutti på hur lätt barn kommer in på existentiella frågor.

1. ”Förskolläraren plockade fram en gosedjursren för att visa något. Barnen började då prata om att renen var sjuk och behövde vård på olika sätt. Hur skulle de hjälpa den? Så kom de naturligt in på omvårdnad och relationen mellan människa och djur.”

2. ”När snön smälte så det rann vatten över förskolegården pratade barnen om att det bodde små varelser där, som inte överlevde översvämningen. Så kan döden plötsligt ta plats i diskussionen.”

Forskningsprojektet kommer att fortsätta hela nästa år. Förutom sedvanliga vetenskapliga artiklar tänker sig Johansson och Jannok Nutti också att de i samarbete med pedagogerna de följer ska skriva en bok. Den ska fungera som inspiration till förskollärare som vill arbeta med berättelser och aktiviteter kopplade till naturen och hur vi ska vara aktsamma om den. Ylva Jannok Nutti förklarar att pedagogerna på den samiska förskolan planerar aktiviteter efter årstiden och saker som händer i det samiska samhället.
– Det finns en existentiell dimension i hållbarhetsfrågor och människans relation till naturen, säger Viktor Johansson och berättar om när den samiska barngruppen hittade en rostig tunna ute i skogen.

– De började direkt spekulera: Var kom den ifrån? Var det Stalo (ondskefullt väsen i samisk mytologi) som ställt den där?

Livsfrågor får litet utrymme

Viktor Johansson berättar att filosofi ingår i förskolans läroplan i Norge och Finland. Borde det vara så också i Sverige?
– Jag är inte bekymrad över att själva begreppet saknas, men jag är lite bekymrad över att frågorna kanske inte får tillräckligt med utrymme. Det finns en dragning åt skolförberedande verksamhet, men inte samma utrymme för undran, förundran och livsfrågor.

Själva begreppen filosofi och existentialism kan i själva verket skrämma pedagoger lite, trots att de i själva verket redan jobbar mycket med frågorna.

Hur kan man som pedagog hantera svåra frågor, som när barn är oroliga för krig eller har en morfar som ligger på sjukhus?
– Jag brukar återkomma till detta grundläggande: skapa mellanrum, säger Viktor Johansson. Om ett barn är oroligt och har funderingar finns det inget annat sätt att hantera det än att verkligen lyssna. Att ta sig tid, inte vara forcerad utan verkligen tillgänglig. Ibland räcker det för barnen att få berätta och på så sätt göra något begripligt. Det kan göras såväl i grupp som enskilt.

Var närvarande

Att skapa utrymme för att lyssna ordentligt på barnen blir en sorts sammanfattning av alla råd som Johansson och Jannok Nutti vill ge till förskollärare när det gäller filosofiska samtal. Det utrymmet infinner sig ofta i mellanrummen, mellan olika aktiviteter och moment.
– Var närvarande! Om stämningen ändras är det inte viktigt att göra färdigt aktiviteten, låt inte det styra, säger Ylva Jannok Nutti. Det kanske är det alla vi vuxna sliter med, men om inte varenda sak går som planerat gör inte det så mycket, bara det finns ett samspel.

– Mycket förskolelitteratur handlar om projekt, men för mycket planering kan störa närvaron, instämmer Viktor Johansson. Man får inte glömma bort att vara väldigt här och nu.

Tips för dig som vill ha mer filosofiska samtal med barnen

  • Jobba med berättelser, ju öppnare, desto bättre
  • Bestäm en plats och en aktivitet som passar bra för berättelsen
  • Var gärna två pedagoger med en mindre grupp barn
  • Planera ordentligt, men var beredd att frångå planeringen om barnen väljer en annan riktning
  • Ta ett steg tillbaka, var tyst och lyssna
  • Lek med barnen med inlevelse.

Fler tips för dig som vill fördjupa dig

  • Luleå tekniska universitet har två distanskurser (start och fortsättning) på 7,5 hp vardera i filosofiska samtal med barn
  • Linköpings universitet ges en distanskurs (med enstaka campusträffar) om utomhuspedagogik med fokus på lärande om hållbar utveckling
  • Viktor Johanssons bok ”Filosofi i tidig barndom – omedelbarhetens pedagogik” (Gleerups förlag 2018)
  • Samiska poeter, som Inga Ravna Eira, Stina Inga, Nils Aslak Valkeapää och Paulus Utsi, behandlar ofta filosofiska och existentiella frågor, ofta i relation till natur, berättelser och traditionella kunskaper.

LÄS ÄVEN

Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare

Arbeta med mångfald genom högtider

Allt om specialpedagogik i förskolan

Lyssna på Förskolan här!