Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så tog sig Vivalla förskolor ur krisen

Förskollärare ­G­unnel Olsson tillsammans med rektor Karin Swärdh. Foto: Magnus Wahman

Höga sjukskrivningstal, stor personalruljans, många vakanta tjänster och svårigheter att rekrytera nya medarbetare. Så brukade det se ut, men Vivalla förskolor i Örebro har vänt mörkret till en ljus framtid.

Mycket har förändrats sedan de dystra åren. Då gick mycket av rektorernas tid åt till att släcka bränder och pedagogernas arbete handlade mer om omsorg än undervisning. I dag är dock både medarbetare och rektorer i Vivalla stolta över sina verksamheter, med hjälp av statligt och kommunalt stöd lyckades de vända trenden.

– Det har varit otroligt betydelsefullt, utan det stödet hade vi inte gjort den här resan, säger Karin Svärdh, en av dagens tre rektorer i området.

Det de gjorde för att komma till rätta med problemen var dels att anställa en arbetsmiljösamordnare, som kommunen bekostade. Samordnaren analyserade bland annat personalläget och tog reda på orsaker till den höga frånvaron, men fokuserade även på friskvårdsfaktorer som fanns hos dem som sällan var borta.

Örebro kommun nappade även på erbjudandet från Skolverket att Vivalla förskolor skulle delta i Samverkan för bästa skola, en satsning där huvudman och förskolor under en treårsperiod får konkret hjälp att planera, följa upp och utveckla arbetet.

– Det kan kännas jobbigt i början att ens problem nagelfars av en utomstående, men det ger så mycket när man väl kommer över den puckeln, säger Karin Svärdh.

Hon berättar att satsningen haft stor effekt på många olika plan. Bland annat planeras undervisningen i dag utifrån årshjul där samtliga läroplansmål finns med och det systematiska kvalitetsarbetet har blivit mycket mer systematiskt.

– Nu har pedagogerna börjat arbeta med analys av sitt arbete, från att inte ha gjort det alls till att ha inställningen att ”vi måste bli ännu vassare”, säger Karin Svärdh.

Strukturerat arbetssätt viktigt

Förskolläraren Gunnel Olsson har arbetat som förskollärare sedan 1980-talet och kom till Vivalla precis när den stora omställningen hade påbörjats. Med sin långa erfarenhet visste hon att förändringarna skulle göra arbetet lättare.

– Satsningen har gjort stor skillnad, i dag har vi ett strukturerat arbetssätt, säger hon och berättar att de numera bland annat har något som de kallar för att ”ta tempen”. Inför varje APT svarar personalen digitalt på olika frågor, exempelvis om de haft tid för reflektion och planering och om de fått rätt stöd från ledningen. Svaren förs sedan över till ett cirkeldiagram där de enkelt kan se hur läget utvecklats sedan senast.

Likvärdighetsanalyser är en annan nyhet. I ett rutsystem för de numera kontinuerligt in läget för de olika förskolorna när det gäller sådant som antal barn, antal pedagoger, sjukdagar, PUT-tid, barn i behov av stöd med mera.

– Nu får vi en helhetsbild och det blir tydligt vad som måste förändras och hur resurserna bäst fördelas, säger Gunnel Olsson.

– På det här viset kan vi alla hjälpas åt, även rent ekonomiskt om det exempelvis finns många barn med behov av extra stöd på någon av våra förskolor. Det här gemensamma arbetet har blivit naturligt för oss nu, tillägger rektor Karin Svärdh. 

Minska skillnaden mellan förskolor

Pia Rizell är förskollärare och ordförande i Lärarförbundets referensorgan för förskolan.

Pia Rizell, ordförande i Lärarförbundets referensorgan för förskolan, tillika förskollärare i just Vivalla vittnar också om hur de gemensamma analyserna skapar förståelse och transparens.

– Att fördela resurser mellan förskolorna gör att vi kan bibehålla likvärdigheten, säger hon. 

Med 30 år i yrket och som facklig representant har hon sett hur förskolan förändrats genom åren.

Bland annat hur andelen personal utan relevant utbildning i förskolan var 2,8 procent i snitt år 2000. I dag har den andelen ökat till 30 procent.

– På vissa håll är andelen hälften och noll på andra. Det här drar isär likvärdigheten enormt.

För att barnen ska få en likvärdig förskola samtidigt som personalen har en hållbar arbetssituation krävs att förskolan får rätt förutsättningar för sitt uppdrag, påpekar Pia Rizell: 

– Likvärdighet är starkt kopplat till kvalitet. Behöriga lärare är viktigt, liksom kompetenspåfyllning över tid så att alla drar åt samma håll. Ledarskap är en annan parameter. Kvaliteten sjunker om det är många rektorsbyten, eller om rektorerna har många enheter och inte kan vara närvarande, det blir instabilt. För att få till likvärdighet räcker det inte med en förändring, det är ett tydligt pussel som måste läggas. 

Tryggare med stabilitet

Hennes egen arbetsplats i Vivalla har i alla fall lyckats vända mörker till ljus. Sjuktalen har gått ner, arbetet sker systematiskt och medvetet, förskolorna samarbetar och det har blivit lugnare i barngrupperna. Det har dessutom blivit lättare att rekrytera personal.

– Det är stabilare ute på förskolorna, mer professionellt och tryggare för alla, säger rektor Karin Svärdh. Vi är stolta, och ryktet om oss har ändrat sig. Nu finns det behöriga sökande till varje tjänst vi lägger ut, förr fanns det ingen alls eller någon enstaka.

Samverkan för bästa skola är avslutat för Vivallas del och nu tar de nya utvecklingssteg. Denna gång ska de prioritera barnens språk- och kunskapsutveckling utifrån Anniqa Sandell Rings bok ”Mångfaldens förskola – flerspråkighet, omsorg och undervisning”.   

– Det här är superviktigt i vårt område, säger Karin Svärdh. Det är en ny treårssatsning, och vi har ju redan sett de positiva effekterna av att arbeta långsiktigt.

LÄS ÄVEN

Stort intresse för polisbesök i förskolan

Förskoleupproret: ”Här är våra krav på nya covid-riktlinjer”

Vikten av gemenskap i arbetslaget

Lyssna på Förskolan här!