Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Planering skapar likvärdighet

Förskollärare och teamledare Emma Ekelund, stående, till­sammans med förskollärarna Dorrie Hu och Marie Brynolf. Foto: Johan Strindberg

På Karlbergs förskolor i Stockholm planerar förskollärarna verksamheten tillsammans, och planeringstiden ligger i en pott per barngrupp. Det blir bättre för både personalen och barnen.

Karlbergs förskolor är en stor organisation som består av sju förskolor, 80 medarbetare och 350 barn. Förr skötte var och en sitt men numera samarbetas det för fullt – och alla vet vad de olika förskolorna och avdelningarna har på gång. Till sin hjälp har de Karlbergs dokumentationsverktyg (KDV), där alla delar sin undervisningsplanering och har möjlighet att hämta inspiration från varandra.

Även upplägget med planeringstid är förändrat. Tidigare var den, som på många andra håll, knuten till en person. Nu har man i stället ett system där varje barngrupp generar en ”pott” med pedagogisk utvecklingstid, cirka 20 minuter per barn. Ju större grupp, desto större tidspott till avdelningens pedagoger. Dessutom planerar förskollärarna undervisningen samt gör uppföljningar och analyser genom att sitta tillsammans i förskolans arbetsrum. Allt för att skapa en likvärdighet.

– På det här sättet har vi alla ansvar för alla avdelningar och alla barn, säger Maria-Pia Colton, förskollärare och utvecklingsledare. 

Arbetet hade alls inte gett samma effekt om jag bara hade gjort det med min egen barngrupp.

Maria-Pia Colton, förskollärare och utvecklingsledare

På hennes egen förskola finns många barn med andra språk än svenska, och här har samarbetet kommit väl till pass eftersom barnen kan mötas i tvärgrupper och samspela med andra. 

– Arbetet hade alls inte gett samma effekt om jag bara hade gjort det med min egen barngrupp.

Ett annat exempel som Maria-Pia Colton tar upp gäller personalfrånvaro. Varje måndag veckoplanerar man utifrån tillgänglig personal, och man hjälps åt för att få undervisningen att fungera även om någon är borta.

– Nyligen hade en av våra förskolor en kollega som var frånvarande men då tog en förskollärare från en annan avdelning ansvar för att ta med de barnen på den planerade undervisningen i staden.

Lärmiljöer används gemensamt

Lärmiljöerna har också förbättrats i och med samarbetet. Både förskollärare och barnskötare kan använda sin planeringstid till att fixa lärmiljö eller material till hela förskolan, inte bara till den egna. 

– Flera av våra förskolors samarbete har spillt ut i arbetet med lärmiljöerna, där alla eller flera rum nu används gemensamt, säger Maria-Pia Colton. Det möjliggör i sin tur exempelvis att en barnskötare på en av våra förskolor tar emot barn från flera barngrupper för aktiviteter i den gemensamma ateljén under en längre period. Den barnskötaren har ett stort intresse för arbete med bild och får stöd av förskollärare att genomföra undervisning i bild kopplat till det pågående projektet.

Ingen avdelning halkar efter

Maria-Pia medger att allt inte gått plättlätt. Att gå från avdelningstänk till större perspektiv har varit en utmaning.

– Men när man väl kommer in i det finns bara fördelar. Man är aldrig ensam i sitt förskolläraruppdrag. Är man sjuk får barnen ändå den undervisning som planerats, och det är ett betydligt roligare sammanhang att komma tillbaka till. Det har jag både upplevt själv och hört från andra. Det ska aldrig vara så att någon avdelning halkar efter. Vi är väldigt stolta över hur väl det fungerar nu.

Nyordningen har resulterat i att både personalomsättning och sjukfrånvaro minskat. Dessutom upplever personalen ett helt annat lugn och de har fått en ökad kännedom om varandras kompetenser:

– Vi har fått förutsättningar att kunna samarbeta, vi har en struktur som verkligen fungerar.

LÄS ÄVEN

Vikten av gemenskap i arbetslaget

Förskoleupproret: ”Här är våra krav på nya covid-riktlinjer”

Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar

Lyssna på Förskolan här!