Sök

Är digitaliseringen en hälsorisk i förskolan?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Kjell Häglund, redaktionschef.

Termen ”akademikerögon” brukar användas om människor i fyrtioårsåldern som fått problem med huvudvärk i kombination med ansträngda ögon. Inte undra på forskarnas förvåning när de upptäckte sexåringar med samma problem. Tony Pansell, som är optiker, docent och universitetslektor på Karolinska institutet, och som i sitt arbete bland annat tar emot barn som skickats på remiss av barnläkare och skolsköterskor, larmade om detta i en TT-intervju förra året.

”Akademikerögon” är något man av hävd kopplat till ett halvt vuxenliv av intensiv läsning. När barn i dag drabbas av samma symptom är det ingen vild gissning att det är de mobila skärmarna som är boven i dramat.

Tony Pansell pratar om både krampande och förslappade ögon hos barn, och det är inte heller långsökt att föreställa sig ett samband med att yngre barn i dag, oftare än tidigare, tycks klaga över åter­kommande huvudvärk.

”Ska en sexåring sitta med skärm i soffan i flera timmar?” frågar sig Tony Pansell, och svarar sig själv: ”Nej. Men ska vi helt förbjuda skärmar? Nej. Hade jag varit apputvecklare hade jag tagit fram en app som gjorde att skärmen stängdes ner var femte minut så att man blir tvungen att ta paus.”

Ett annat barnhälsolarm vi hört vid flera tillfällen på senare tid är att allt yngre barn har så svåra smärtor i nacke och rygg att de behöver hjälp från läkare eller fysioterapeuter. I en intervju med Sveriges Radio säger barnsjukgymnasten Marlene Olsen Öbrink att böjda nackar över mobilskärmar kan vara en bidragande orsak. Hon menar att eftersom barn i dag tittar på skärmarna under hela sin vakna tid, i skola och förskola såväl som på hemmaplan, minimeras den naturliga nackrörelsen. Hon vill se en större medvetenhet hos pedagoger om ergonomi:

”Har du inte rätt kunskap kan smärtan bli en del av dig alldeles för tidigt i livet.”

Det är ett riktigt kusligt citat. Vilket ansvar ska förskolan ta för hur barns hälsa påverkas av verksamheten – till exempel den utökade digitaliseringen? Jag tycker nog att Marlene Olsen Öbrink redan sitter inne med det egentligen enda möjliga svaret på den frågan: att ta ansvar för att möta problemen med relevant kunskap.

Det är vad temat i detta nummer handlar om, och som vi – med inspiration från organisationen Barnverket – kallar ”Hela det fysiska barnet”.

Se det gärna som ett komplement till vårt tema om digitaliseringen i höstas!