Vad har hänt med dansen på förskollärar-utbildningen?

Dans har många positiva effekter. Foto: Getty Images

Den praktisk-estetiska undervisningen för förskollärare har minskat. Ledsamt, tycker danspedagogen Maria Nordlöw. ”Utan fantasi och kreativitet blir det fyrkantigt och statiskt.”

Danspedagog Maria Nordlöw

Maria Nordlöw har lång erfarenhet som danspedagog. Under 25 år har hon rest runt till landets förskolor, och hon är även verksam som dans- och dramapedagog på SMI, Stockholms musikpedagogiska institut. Dessutom håller hon danskurser på Kulturskolan. 

Genom åren har hon noterat hur den praktisk-estetiska undervisningen på förskollärarprogrammen drastiskt har minskat.

– Jag upplever att det har akademiserats otroligt mycket de senaste 30 åren. Förr tillbringade studenterna varje dag i olika estetiska ateljéer. Det var lera en dag, dans nästa och så vidare. De läste knappt en enda bok. Nu är det tvärtom. Bland annat berättade en elev jag hade att det enda estetiska hon hade mött under sin treåriga utbildning var att hon en gång sjöng Imse, vimse spindel. Det är ytterligheter och jag önskar att vi hamnade någonstans där emellan.

Maria Nordlöw poängterar hur dans stärker individen, gruppen och samhället. Att man helt enkelt blir en mer öppen och flexibel människa genom dansen. Om då fantasi och kreativitet under utbildningen brister gör det att förskollärarstudenterna får mindre möjlighet att lära känna sig själva.

– Det blir fyrkantigt och statiskt, jag har hört om förskollärare som är knappt vågar hålla i en samling när de börjar jobba.

Börja enkelt

Om man som förskollärare känner sig osäker när det gäller dans tipsar Maria Nordlöw om att man ska försöka hitta det enkla och lekfulla. Att utgå från barnens rörelse, och använda rummet utifrån olika hastigheter och kraft.

– Själv lär jag aldrig ut speciella steg, inte ens till vuxna. Då blir det för mycket prestation. Försök i stället att hitta kontraster och leken i det hela. Fantasieggande musik hjälper också men se till att den inte är för bombastisk. 

I sin egen undervisning använder Maria Nordlöw sig av en pedagogik som utgår från fem teman: kroppen, rummet, tiden, kraften och gruppen. 

– Den här förskolemetodiken passar alla. Att se människan och gruppen, att använda hela kroppen som uttrycksmedel och att man får med språkinlärning som innebörden av bland annat hastighet, volym och riktning. Hur man använder dynamiken i kraft och tid. Vad man än sätter fokus på är de här fem punkterna grundverktygen. Därefter kan man tolka vad som helst i dansen.

Ingen genusfråga

Inom forskningen talas ofta om dans som ett feminint kodat ämne, och enligt en sammanställning som Skolverket har presenterat händer det även att förskolepersonal möts av föräldrar som uttrycker oro över att deras söner ska delta i dessa ”feminint märkta aktiviteter”. Det framgår också att innehållet i vissa fall anpassas efter pojkars tänkta behov utifrån normativa maskulinitetsideal.

För Maria Nordlöw är dock det här med genus och dans mycket en ickefråga. Hon jobbar helt enkelt inte med det feminint eller maskulint kodade.

– Att skildra snö, årstider, ett berg eller en saga är könsneutralt. Om jag skulle ha ett ont monster med försöker jag neutralisera och ta bort ”han” och ”hon”, jag avkodar det. Men om man inte har de rätta redskapen är det nog lätt att man fastnar i det här med genus.

Maria Nordlöw framhåller dansens terapeutiska effekter om man får utforska rummet, kraften och tiden tillsammans med andra.

– Det ger en plats där vi kan utvidga oss själva, få ro och harmoni, känna glädje och få en stark kropp. Dans är det roligaste som finns, och den finns i oss alla. Det gäller bara att hitta rätt ton.

LÄS ÄVEN

Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor

Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan

Högläsning: låt barnen känna längtan

Lyssna på Förskolan här!