Sök

När fortbildningen blir jobbvardag

Jeanette ­Kennerfalk och Anna Gustafsson med representanter i den pedagogiska strategi­gruppen. Foto: Joachim Grusell

Workshops och kvällskonferenser lyfter det kollegiala lärandet på Trollets förskolor i Kalmar. För att det ska fungera krävs planering och en ­inventering av personalens kunskaper och utvecklingsbehov.

Kollegialt lärande är en viktig del av vardagen för de 70 medarbetarna på Trollets fyra förskolor. Flera gånger i månaden bjuds alla in till pedagogiska forum som workshops, litteraturseminarier och temabaserade pedagogiska diskussioner, och en kväll i månaden är det gemensam kvällskonferens – även den med fortbildningsfokus.

Rektor Jeanette Kennerfalk förklarar att det välplanerade pedagogiska årskalendariet, som bygger på systematiskt kvalitetsarbete, är förutsättningen för allt.

– Vi slår fast vad vi behöver gå vidare med och lägger upp all fortbildning för året utifrån det. Vi behöver avsätta tid, veta vilka styrkor som finns och vem som kan vad inom olika ämnen och områden.

Inventeringen av personalens kunskaper görs kontinuerligt, men under förskolornas utvärderingsdagar på försommaren går de två pedagogistorna, som leder det pedagogiska ­utvecklingsarbetet, igenom utvärderingarna och noterar mer specifikt vilka ­kunskaper medarbetarna tillsammans behöver utveckla.

Lärande samtal lyfter Trollets förskolor i ­Kalmar. Här Mimmi Branden, pedago­gista, och Camilla Meyer, ateljerista. Foto: Joachim Grusell

– Vi har också särskilt kunniga och erfarna inom ämnen som estetiska lärprocesser, matematik, språk, IT, jämställdhet och naturkunskap, säger Jeanette Kennerfalk. De får fatt i var vi står och vad vi behöver, och är också en del i det kollegiala lärandet.

Fredagarnas workshops bygger ofta på estetiska uttryck och på inspiration från Reggio Emilia, men kan konkret bestå i att IT-pedagogen har kollat upp vilka program man behöver lära sig mer om och håller kurs i det utifrån ett rullande schema så att alla kan delta.

Det ordnas även speciella workshops­ för förskolornas perspektivgrupper, som arbetar projekterande med olika områden som exempelvis ­”Miljön som den tredje pedagogen”, ­eller lyfter värdesättande av ”hela dagens små detaljer”.

– Då kan vi ha workshops med fortbildning för just de grupperna som ingår där. All personal är delaktig i någon pedagogisk utvecklingsgrupp.

Det kollegiala lärandet är välplanerat på Trollets förskolor, med tid för både förberedelse och reflektion.

– Till viss del ryms information på kvällskonferenser från mig som rektor, men mycket av det kan levereras via mejl. I stället lägger vi in mycket kollegialt lärande. I och med den reviderade läroplanen har varje arbetslag fått berätta för sina kollegor vad undervisning kan betyda just för dem. Det har varit väldigt givande, att få lyssna på sina kollegor och att få lära sig tillsammans.

Jeanette Kennerfalk, rektor. Foto: Joachim Grusell

Anna Gustafsson, pedagogista på Trollets förskolor, berättar om hur det kollegiala lärandet genom åren lett fram till en miljösäkring, en process som säkrar alla barns rätt till de olika basmiljöerna och andra gemensamma miljöer på förskolorna, som bygg och konstruktion, lera och måleri – miljöer som finns både inne och ute. Detta för att alla barn ska ha rätt till en likvärdig, utforskande miljö.

– Det arbetet startade med att vi på personalkonferenser gick runt i grupper i alla våra miljöer och reflekterade kring hur vi pedagoger behövde iscensätta och agera, vilket förhållningssätt vi ville skulle råda. Det resulterade i verktyg vi kan luta oss mot så att barnen möts av genomtänkta lärmiljöer oavsett vilken avdelning de går på eller vilka vuxna de möter. Detta arbete har gjort starkt intryck på mig.

I samma anda granskades miljön för tecknandet, vilka material som erbjuds och för vilka åldrar samt vilket förhållningssätt personalen har. Numera finns inspirationshäften kring olika tekniker och material framtagna.

– Det lever kvar som en kvalitet och en styrka för alla. En medvetenhet om vad som är utforskningsbart. Visst kan man ha happenings också, men det är viktigt att hålla på strukturen om vi ska ha utveckling och få kvalitet. Det ska vara på riktigt och på allvar det vi gör, säger Anna Gustafsson och exemplifierar med att de därmed kan påverka inköpskontoret att köpa in bra och kvalitativt material.

Så kallad skuggning ingår också i det kollegiala lärandet på Trollets förskolor. Förra året undersöktes hur synligt det blir att barnen erbjuds spontan och planerad undervisning under dagen, och även barns delaktighet och inflytande. För att ta reda på detta ”skuggades” några barn i en annan barngrupp. Detta för att sedan kunna ge feedback och se till att alla barn får möjlighet till en likvärdig, utforskande miljö och utbildning. I år skuggas även pedagoger på samma sätt.

Anna Gustafsson, pedagogista. Foto: Joachim Grusell

Är alla bekväma med skuggningen?

– Visst kan man vara lite nervös, säger Anna Gustafsson. Men vi har pratat om det så mycket och har ett öppet klimat. Och vänlighet, nogsamhet och hjälpsamhet är en viktig del. Den som skuggar ses som en kritisk vän som är här för oss och våra barn, någon som vill hjälpa oss att utvecklas. Alla har varit nöjda med vad skuggningen tillfört den utbildning vi erbjuder barnen och utvecklingen som undervisande förskollärare.

Jeanette Kennerfalk understryker att målet med skuggningen är detsamma som för allt kollegialt lärande – att vässa pedagogernas professionalism och ge barnen en än mer lärande, rolig och trygg förskola.

– Det finns en vinning i att kollegor får syn på en kollega på ett annat sätt än vad man kanske gör i vardagen. Att få sitta ner och lyssna på någon som förberett sig och har kloka tankar att dela med sig av. Det skapar ett bra lärandeklimat.