Sök

Läslyft ger lärlyft ...

Foto: Getty Images

Skolverkets satsning på Läslyftet är också ett skol­exempel på kollegialt lärande. Ett kompetensutveckling­sprojekt som hittills lockat över 40 000 deltagare från förskolan.

Nationellt sett har var fjärde förskole­personal deltagit i en eller flera av satsningens moduler sedan starten 2016. Men beräkningen omfattar endast de som deltagit med hjälp av statsbidrag.

– Vi vet att många deltar även utan statsbidrag eftersom materialet finns tillgängligt för alla på vår webb, men det har vi inga siffror på, säger Malin Gyunda, undervisningsråd vid enheten för ämnesdidaktik på Skolverket.

Malin Gyunda, undervisningsråd på Skolverket.

Utvärderingar som genomförts visar att en majoritet av de skolhuvudmän, rektorer, handledare och andra deltagare i förskolan som man vet deltagit har gett Läslyftet betyget mycket bra eller ganska bra.

Förskolepersonal hör också till den grupp som upplevt störst effekter av Läslyftet. De uppger att undervisningen har stärkts när det gäller arbetet med texter, läsförståelse samt ord- och begreppsförståelse. Läslyftet har dessutom bidragit till att utveckla förskolepersonalens interaktion med barnen om olika texter.

– Det är också många förskolor som säger att de har fått utvidgad kunskap om språkutvecklande arbetssätt, säger Malin Gyunda.

Förväntningarna på Läslyftet var fler än att ge deltagarna möjlighet att utveckla kompetensen kring barns språk-, läs- och skrivutveckling.

– Ja, tanken var också att satsningen skulle bidra till förskolors systematiska kvalitetsarbete och kompetensutvecklingskultur i stort, det är en modell för kollegialt lärande.

Av utvärderingen framgår att det även funnits utmaningar att genomföra Läslyftet ute på förskolorna – bristande organisation, tidsbrist och svårigheter vad gäller att få in vikarier.

– Det krävs ju en regelbundenhet och en strukturerad och gemensam reflektion för att det ska fungera. Därför blir rektorns roll väldigt viktig för att skapa de förutsättningarna, säger Malin Gyunda, och tillägger att långsiktighet är viktigt.

Fyra samarbetsnycklar

Varje medlem i teamet ska:

  1. Bidra. Alla i gruppen ska bidra till den fråga som avhandlas – fakta, åsikter, farhågor, känslor med mera.
  2. Fråga. Alla i gruppen ska vara intresserade av vad övriga vet, känner och tänker kring den fråga som avhandlas – ställ frågor, ge utrymme och visa intresse.
  3. Länka. Alla ska koppla sam­man och reagera på övriga medlemmars bidrag. Bygga vidare, se samband och stödja
  4. Avgränsa och införliva. Alla i gruppen ska bidra till att avgränsa och införliva en fråga – summera och dra slutsatser.

Ur boken ”Allt ljus på teamet” (Natur & Kultur), där Mette Sandahl, Mattias Wihlborg, Christian Jacobsson och Maria Åkerlund beskriver ett  verktyg bestående av fyra nycklar, som främjar samarbetet i ett team.

– Det gäller att det inte bara blir ett år med Läslyftet och sedan avslutas det. Vad vi ser är att många har deltagit flera år i rad, vilket tyder på att flera skolhuvudmän satsar långsiktigt både på språkutveckling och på det kollegiala lärandet.

Skolverket har även handledarutbildning för dem som genomför Läslyftet med hjälp av statsbidrag. Hittills har 1 200 förskollärare utbildats.

– Det är också vår förhoppning att dessa fortsätter att arbeta med språk-, läs- och skrivutveckling och kollegialt lärande även utan statsbidrag, säger Malin Gyunda.

I dagsläget finns sex moduler för Läslyftet i förskolan. Populärast är ”Läsa och berätta”, i synnerhet bland dem som är med för första gången. Modulen ”Flera språk i barngruppen” har också väckt stort intresse. Modulerna har fyllts på under åren, och det senaste tillskottet i samlingen handlar om matematik och språkutveckling.

–  Allt innehåll bygger på forskning. Läslyftet är alltså både vetenskapligt förankrat och kopplat till deltagarnas praktik. Framgångs­konceptet är att koppla ihop teori och praktik.