Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Naturen alltid nära till hands

Foto: Christian Ekstrand

På Rynningeåsens förskola i Örebro­ är ­barnen ute nästan jämt – och utomhus­profilen går hand i hand med ­hållbarhetspedagogiken.

Promenerar man från Örebros stadskärna förbi det nedlagda regementet, fortsätter genom några av Rynninges villakvarter och följer Lägerhyddsgatan österut så dyker det snart upp grönska och röster från barn som leker. Rösterna kommer från Rynningeåsens förskola som ligger i slutet av gatan. På förskolans baksida breder grönska ut sig som leder vidare till naturskyddsområdet Oset och Rynningeviken vid Hjälmaren. Området kallades tidigare för Örebros baksida men restaurerades på 1990-talet. Det gav örebroarna tillgång till Hjälmaren och ett variationsrikt naturområde, Oset är till exempel ett av landets rikaste fågelområden.

På Rynningeåsens förskola är barnen ute nästan jämt. När jag kommer på besök en fredag i maj är det ”Fantasifulla fredag” och alla barnen är samlade på ”Framsidan”, som en av förskolegårdens avdelningar kallas. Inne på gården slås jag av fantasifullheten och mångfalden, det finns sandlåda med lekredskap, konstverk, odlingslådor och en stor yta med träd där barnen kan leka och bygga fritt med stubbar och plankor. Det råder full aktivitet. En grind från gården leder direkt ut i den vårliga skogsgrönskan bakom förskolan.

Johanna Pettersson och Christine Forslund är förskollärare på Rynningeåsens förskola. De tar med mig till en lugn plats och börjar berätta om verksamheten.

– Vi tar emot barnen ute från klockan sju varje morgon, sedan är vi ute fram tills vi äter lunch, säger Johanna Pettersson. Vi startar alltid ute, eller till 99 procent. Sedan kan man anpassa lite hur länge man stannar ute efter vädret. Men eftersom vi startar ute så kommer ju alla påklädda och förberedda för att vara ute i den väderlek som råder.

Efter lunch och vila går alla ut igen och mellanmålen äts också utomhus. Varje dag har en av förskolans fem avdelningar en särskilt inplanerad utflyktsdag men naturområdena i närheten används också spontant. Fördelarna med att barnen är utomhus så mycket och att de vistas i naturen regelbundet är många.

– Jag skulle inte byta bort det för en sekund, säger Christine Forslund. Hur grundmotoriken utvecklas är bara ett exempel. En del som börjar här kan inte gå. Sen klättrar de snart obehindrat, det är fantastiskt att se. Andra exempel är ljudnivån och att barnen har stort utrymme att vistas på vilket gör att de får större frihet och att det finns plats att gå undan om man vill det.

Vårt samtal avbryts plötsligt av att en liten dunig fågelunge dyker upp, springer runt lite kring vårt bord och försvinner runt förskolans knut. Det är inte ovanligt att smådjur dyker upp inne på gården, det kan vara ödlor, ekorrar och annat.

Föräldrar berättar också för oss att de inte behöver vara hemma för vård av barn i samma utsträckning som tidigare sedan deras barn börjat hos oss

– Vi får besök av diverse djur så vi har ett ganska rikt naturliv här inne på gården också, säger Johanna Pettersson.

Personalen har reflekterat mycket över att barnen på Rynningeåsen är så friska jämfört med på andra förskolor. Närvaron är hög och influensaepidemier drabbar inte barngruppen på samma sätt som på andra håll.

– Vi har år efter år sett att barnen här är friskare än de är på andra förskolor. Föräldrar berättar också för oss att de inte behöver vara hemma för vård av barn i samma utsträckning som tidigare sedan deras barn börjat hos oss, säger Christine Forslund. 

Fredrika Mårtensson är miljöpsykolog med hemvist på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och har under många år forskat om barns utelek i förskolan. Hennes forskning visar att tillgång till goda utomhusmiljöer är viktigt för barns hälsa och välbefinnande. Gröna skolgårdar har en mängd positiva effekter, till exempel har man kunnat visa att det leder till att pojkar och flickor leker mer tillsammans och att barnens uppmärksamhet stärks. Enligt Fredrika Mårtensson spelar förskolegårdar en nyckelroll för att utveckla barns möjligheter till rörlighet och naturkontakt eftersom deras vardag i dag ofta är fast organiserad redan från tidig ålder.

– Vi har sett att barn som vistas i rymliga utemiljöer som är gröna och varierade har bättre sömn, koncentration och välbefinnande samtidigt som de får lagom mycket sol, säger Fredrika Mårtensson.

Ny forskning från Finland har också påvisat ett samband mellan förskolebarns kontakt med biologisk mångfald och förbättrat immunsystem, vilket i sin tur minskar risken för att drabbas av autoimmuna sjukdomar.

Utomhusprofilen på Rynningeåsens förskola går hand i hand med förskolans inriktning på hållbar utveckling. Varje avdelning arbetar i projekt under ett helt år med ett särskilt hållbarhetstema, som till exempel vatten, de globala målen, barnkonventionen eller närmiljö/kultur. 

– Hållbar utveckling är det gemensamma helhetsprojektet. Vi utgår från det i våra mindre projekt och vi tar det med oss på utflykterna. Nu har vi till exempel jobbat med maskar och bin den senaste tiden, då tar vi med det till en annan miljö också, säger Christine Forslund.

på förskolans fasad sitter stora pappersark som vittnar om tidigare aktiviteter. Det finns bilder på när barnen gör natur-parkour, intill illustrationer av ångans kretslopp, ett resultat från ett arbete på vattentemat. Den nya läroplanens hållbarhetsinnehåll har stärkt personalen i det de gör eftersom  skrivningarna ligger i linje med deras arbetssätt. Personalgruppen håller nu på att diskutera och nysta upp hur man ska komma ännu längre med de tre dimensionerna av hållbar utveckling för att utveckla pedagogiken.

– Ett förhållningssätt från vår sida är att uppmuntra ansvarstagande och medvetenhet om det vi har, säger Johanna Pettersson. Att vara rädda om och ta hand om det, det gäller både våra sociala relationer och naturen vi har runtomkring oss.  Det hänger ihop och är en helhet. Vi vill också förmedla en positiv inställning, att om vi gör på det här sättet så bidrar vi till någonting bra.