Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Experten: Hållbarhet får inte stanna vid sopsortering

Sanne Björklund. Miljövetare, doktorand på institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle vid Malmö universitet. Har arbetat som utomhuspedagog, utvecklingspedagog samt rektor och föreläsare i förskolan.

För att fånga upp läroplanens olika hållbarhets­perspektiv i verksamheten krävs att man både lyssnar aktivt på barnen och diskuterar i arbetslaget, säger miljövetaren Sanne Björklund, som skrivit boken ”Lärande för hållbar utveckling i förskolan”.

Den senaste läroplanen talar om hållbar utveckling ur tre basperspektiv: ekonomisk, social och miljömässig. Men hur ska dessa konkret genomsyra verksamheten?

– Det finns tydliga mål, men jag tänker att man ska se hållbar utveckling som en helhet och sätta sig ner i arbetslaget och fundera igenom vad det här betyder både för oss själva och för barngruppen, säger miljövetaren Sanne Björklund som arbetat många år i förskolan.

Hon menar att hållbar utveckling inte får stanna vid det allra enklaste, som att plocka skräp och sopsortera.

– Det ska handla om kreativitet och förundran, att få barnen att förstå kopplingen till naturen. Det handlar också om att ge dem en positiv framtidstro, och det tror jag man gör bäst genom att fånga upp deras genuina frågor, deras intresse och nyfikenhet. 

Men hur gör man med de allra yngsta? 

– Man får jobba på olika sätt utifrån barnens förutsättningar, det gäller att lägga grunden och sedan fördjupa i takt med åldern. Att lyssna är det viktigaste. Det finns mycket förundran inför naturen även hos de allra yngsta, och även inför det sociala – som hur de bygger relationer till andra. Som pedagog måste man då både ha specifika kunskaper och vara nyfiken själv. Diskutera i arbetslaget: Vad betyder det för mig? Vad betyder det för våra 1–2-åringar, hur blir det givande för alla i blandade grupper? 

Och ekonomisk hållbarhet? 

– Den är svår. Men i grunden handlar det om att barn ska få en förståelse för jordens resurser. Förklara varför det är viktigt att visa både varandra och miljön respekt, att tvätta penslar och vara rädd om materialet på förskolan. Bygga förståelse för att pengar har koppling till våra resurser. Man kan även ordna klädbytardagar, ha TAGE-skåp och återbruka material, men glöm inte att involvera barnen.

Sedan har vi den sociala hållbarheten … 

– Där handlar det om delaktighet och värdegrundsfrågor men också om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Att skapa möjligheter för barnen att mötas, vara en del av samhället och att göra deras röst hörd. Självklart handlar det även om hur man är mot varandra och att barnen får insikt i att världen ser olika ut. Att alla inte har samma förutsättningar. 

… och den miljömässiga delen? 

– Involvera naturen i undervisningen, få barnen att känna att de är en del i det ekologiska systemet. Se närmiljön som en arena för lärande. Det går att utforska naturen med barnen även mitt i stan. När jag jobbade i Malmö och vi frågade barnen om naturen så hittade de den direkt – i form av vattendroppar från kondens, fåglar, träd och himmel.

Sanne Björklund lyfter också läroplanens skrivning om att främja aktning för varje människas värde och verka för en hållbar utveckling. 

– Alla som jobbar i förskolan har ett ansvar för att jobba med det här, en skyldighet att fråga sig ”hur gör vi, hur kan vi utveckla vårt arbete med hållbar utveckling på just vår förskola”.

Det framgår också i läroplanen att barn ska ges möjlighet att vistas i olika naturmiljöer. 

– Det är en intressant och spännande ny skrivning, förr talades det bara om inne och ute. I min bok försöker jag vända och vrida på naturbegreppet. Vad är natur? Vi säger exempelvis ”naturligt” med en positiv laddning, men förr var naturen skrämmande och på vissa platser är det fortfarande så. Därför är det intressant att diskutera naturbegreppet i arbetslaget. Olika erfarenheter ger också skilda förhållningssätt. Alla i Sverige är inte uppvuxna med Kånken och allemansrätt. Kultur och natur kan ses som väldigt sammanflätade begrepp och som pedagog är det viktigt att våga vrida och vända på sin natursyn, verkligen fundera på naturens roll i undervisningen. 

Är det någon skrivning i läroplanen som du själv fastnat extra för? 

– Ja, redan i början står det att ”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen”, det är viktigt. Då gäller det att locka till nyfikenhet och inte indoktrinera och säga vad man får eller inte får göra, vilket inte väcker något intresse.

 Har du några andra råd på vägen? 

– Våga jobba med komplexa frågor, även med de yngsta. Det går. De äldre kan ofta redan mycket och är superintresserade, men även här fegar pedagoger ut lite ibland tycker jag. De äldre barnen kan utmanas mycket mer än vad som görs i dag.