Sök

Stora resursbrister sänker läroplanen

Finn lugnet mitt i läroplansstormen! Det finns där, bara ekvationen mellan tid och mål går ihop. Foto: Karl Melander

En ny undersökning visar att många förskollärare inte hinner med sitt uppdrag under ordinarie
arbetstid. Bristen på likvärdighet är det största hindret för att förskolan ska kunna följa läroplanen.

Att den reviderade läroplanen lyfter fram ett större ansvar för förskollärare ser Pia Rizell, ordförande i Lärarförbundets referensorgan för förskolan, som en stor framgång. Samtidigt hör hon från kollegor runt om i landet att det är svårt att ta det där ansvaret fullt ut.

– Vi som förskollärare ska ta ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och följa upp det enskilda barnets intresse genom att utmana, utveckla och planera vår undervisning. Men den möjligheten har man inte på alla förskolor, och när man inte kan planera och följa upp kommer samvetsstressen som ett brev på posten. 

Det funkar inte att bara göra ett nedslag på en studiedag. Det måste följas upp och utvecklas hela tiden.

En färsk undersökning från Lärarförbundet bekräftar bilden. Nästan hälften av de tillfrågade förskollärarna uppger att de inte hinner med sitt uppdrag under ordinarie arbetstid.

– Det är verkligen anmärkningsvärt att förskollärare och rektorer, som vet vad som krävs för en verksamhet med god kvalitet, inte får göra den professionella bedömningen av barngruppens storlek och sammansättning.

Illustration: Getty images

Pia Rizell påpekar att för att kunna följa läroplanen krävs en hållbar organisation med behöriga förskollärare som har tid att reflektera och planera, och då inte enbart enskilt utan även tillsammans med arbetslaget.

Att förutsättningarna är så olika medför att likvärdigheten i svensk förskola brister, och det oroar Pia Rizell. Att vissa huvudmän tillverkar mallar som personalen ska förhålla sig till för att uppnå likvärdighet ser hon inte som en fungerande lösning.

–  Som förskollärare har jag valt att utbilda mig med en eftergymnasial utbildning, och att tillverka mallar som stödjer det systematiska kvalitetsarbetet gör jag utifrån vad jag behöver på min förskola, i min barngrupp. Men det är inte det som skapar likvärdighet, utan förutsättningarna.

Undervisning som begrepp har inte använts i förskolan tidigare och på sina håll finns fortfarande en osäkerhet om vad det egentligen innebär.

– Därför är det viktigt att man i ­arbetslaget vågar prata om innebörden, och hur man planerar för undervisning.

Illustration: Getty images

Hur mycket tid som avsatts för att implementera den reviderade läroplanen varierar stort i landet. Vissa huvudmän har nöjt sig med en kortare föreläsning under en studiedag medan andra lagt ner betydligt mer tid med nätverksträffar och uppföljande diskussioner, som exempelvis på Gotland.

– När man får ett nytt styrdokument behöver man hitta en kontinuerlig arbetsprocess, så att man hinner fundera emellan och ständigt följa upp och utveckla. Det funkar inte med bara ett nedslag på en studiedag.

Pia Rizell önskar att alla inom förskolan skulle få möjlighet att verkligen närstudera och grotta ner sig i de olika skrivningarna i läroplanen.

– Att få titta på läroplansmålen och fundera över vad det egentligen står. Vad är det vi ska erbjuda barnen? Men den tiden har man ju inte riktigt.

Den digitala miljön lyftes också fram i Lpfö 18, men där finns en del kvar att önska, anser Pia Rizell. Hon berättar att många huvudmän var snabba att köpa in digital teknik till förskolorna, men att initiativet inte alltid kom underifrån. I stället har det i vissa fall varit någon på HR som tyckt till eller, i värsta fall, ett företag som lobbat in sig i de olika kommunerna med budskapet att ”det här behöver man nog ha i förskolan”.

Illustration: Getty images

– Där ser man att tekniken har kommit före efterfrågan och kompetenshöjningen. Fortfarande finns det mycket teknik ute på förskolan som man känner sig osäker i att använda just för att den kommit från fel håll.

Även hållbarhet har  fått förstärkning i Lpfö 18.

– Men det har hamnat i skymundan, tycker Pia Rizell. Hållbarhet är så mycket mer i förskolan än bara miljöperspektivet. Det gäller i allt från att tänka kring material till att både barnen i förskolan och vi som arbetar där ska hålla.

I stort tycker hon dock att Lpfö 18 är både bra och tillräcklig.

– Det är väldigt bra att vi i Sverige håller ihop det som har varit signum för svensk förskola. Utveckling, omsorg och lärande, som bildar en helhet. Det ska vi vara väldigt stolta över. 

Fotnot:

Av 1 525 förskollärare som besvarat enkäten, som delades ut under februari 2020, arbetar 13 % i fristående förskolor och resterande i kommunala förskolor.