Sök

Förskolan: Lämningar och hämtningar

Förskollärarna Dan Björne, Linda Johansson och Eva Lindström pratar om erfarenheter av bra och mindre bra hämtningar och lämningar. Om tårar, hot och belöningar. Foto: Emma Shevtzoff

I senaste avsnittet snackar vi om svårigheter vid hämtningar och lämningar, vad föräldrar absolut inte bör göra och om situationer då det blivit helt fel.

Förskollärarna Dan Björne, Linda Johansson och Eva Lindström har alla erfarenhet av lämningar och hämtningar som inte alls gått bra. Lämningar kan ibland vara tårfyllda med barn som vägrar släppa taget. Det är inte helt ovanligt att föräldrar plötsligt kommer på ”lösningar” vid lämningar som inte är så genomtänkta.

– Föräldrar kan komma på saker, säkert i all välmening, men som ställer till det för oss. De kan till exempel säga till sitt barn att: ”Om du inte gråter så får du en glass idag när jag hämtar”. Är det då jag som pedagog som ska göra bedömningen i slutet av dagen och avgöra om barnet gråtit eller ej? Jag vill ju inte vara inblandad i något belönings- eller bestraffningssystem, säger Eva Lindström.

Även Linda Johansson har flera berättelser från lämningar som inte känts bra.

– Det finns föräldrar som lurar in sina barn och som kanske säger att: ”Du ska inte lämnas här nu. Jag ska bara in här och titta på något”. Och sedan springer de därifrån för att de inte vill ta konflikten, för att de inte klarar inte av att barnet blir ledset.

Hämtningar då? Hur gör man en bra överlämning i slutet av dagen? Hur ska man prata med föräldrarna om det varit en bråkig dag? Hämtningen ska vara ett glatt återseende och ett positivt möte, så hur gör man om man haft en konflikt som man måste berätta om?

– Jag tror att det är viktigt att inte släppa bomber. Om något hänt under dagen så är det bra om jag som pedagog kan föregå och ringa ett kort telefonsamtal innan hämtning och säga att det är något man vill snacka om, än att kasta ur mig allt när vårdnadshavaren står i hallen, säger Dan Björne.

Lyssna på Förskolan!