Sök

Forskarskolan ska lyfta förskolan

Johannes Westberg räknar med ett stort lyft för för­skolans relevans i debatten och politiken. Foto: Johan Strindberg

Tillämpad utbildningshistoria blir till hösten en ny forskningsinriktning i Sverige. Initiativtagare är Johannes Westberg, själv professor i pedagogik med inriktning på förskolan och de yngre åldrarna.

Forskarskolan kommer att riktas mot alla nivåer i skolan, från förskola och uppåt. Och den som ska hålla ihop doktoranderna blir Johannes Westberg, som är professor vid Örebro universitet.

Han har själv forskat i nära 15 år inom utbildningshistoria. Hans avhandling blev klar 2008 och handlar om förskolepedagogikens framväxt.

1800-talets förskola grundades i antagandet att små barn vill lära sig bokstäver och siffror.

– Jag tyckte det var så intressant att se på uppdraget att fostra barnen, hur har vi bestämt vad vi ska lära ut? Jag har också tittat på arbetsorganisationen och lärarnas roll.

Vad kan den nya forskarskolan bidra med för förskolan?

– Tanken är att forskningen ska vara relevant både för förskolepedagogiken och för förskolepolitiken genom att förtydliga vad som händer i förskolan i dag, med historiska perspektiv. Som akademiseringen av förskoleutbildningen, relationen mellan förskollärare och barnskötare och barnens vistelsetider, historien kan ge perspektiv och förklaringar.

Han nämner sedan förhållningssättet till undervisning och lärande i förskolan, vilket senast ändrades i läroplanen 2018.

– Att få med historiska perspektiv på vad barn ska lära sig, och hur, i förskolan är mycket intressant, säger han och nämner hur vårt förhållningssätt har svängt kring att undervisa små barn:

– Småbarnsskolorna på 1800-talet grundades i antagandet att små barn tyckte om att lära sig bokstäver och siffror. Men sedan tog andra föreställningar över som sa att barnen kunde bli överansträngda.

Han ser en rad ingångar, däribland även internationella jämförelser eftersom svenska barn börjar sent i skolan jämfört med i många andra länder.

– Det finns också mycket att studera som frågan hur vi i Sverige egentligen har klarat att bygga ut förskolan till att innefatta nästan alla barn. Och övergången mellan förskola och skola är intressant att studera, liksom marknadiseringen av förskolan och dess effekter.

Målet är att den nya forskningsinriktningen ska vara direkt relevant för skolan och skoldebatten i dag. Det blir många inriktningar men alla ska ha omedelbar relevans.

Vad betyder det?

– Att forskningen ska kunna bidra till dagens debatt och då inte bara som bakgrund.

Han säger att det handlar om att kritiskt granska utbildningsdebatten och bland annat avmytologisera skolkrisen:

– Som det här att skolan i dag är i en ojämförbar kris. Det är inte något unikt för vår tid, säger Johannes Westberg.

Den sistnämnda tycker han måste utvecklas. Här finns en del av den omedelbara nyttan av historisk forskning:

– Vi kan med hjälp av historien bättre förklara varför det blivit som det blivit. Vi är vana att använda historien inom många områden men konstigt nog inte när det gäller skolan. Men historien är en process som tagit oss till den situation vi har i dag.

– Vi behandlar skolans kris som om det vore något nytt. Men det är det inte. I stället är det återkommande i debatten att ”nu är det kris, just nu”.

Han nämner det socialdemokratiska partiets förändring och dagens inriktning mot en marknadsliberal skola.

– Med den historiska utvecklingen kan vi bättre förstå partiets ändrade ståndpunkt. Det här blir en möjlighet att påverka utbildningsforskningen på riktigt.

Tillämpad utbildningshistoria är ett nytt forskningsfält i Sverige. Det finns dock förebilder internationellt och en referensgrupp är knuten till den nya forskarskolan med representanter från universitet i bland annat Italien, Storbritannien, Australien och de nordiska länderna.

Johannes Westberg har skrivit stora delar av ansökan för finansieringen. Forskarskolan blir dock decentraliserad och doktoranderna blir antagna på de fyra universiteten Örebro, Stockholm, Umeå och Uppsala.

– Jag kommer att ha det övergripande ansvaret för att alla arbetar mot forskarskolans syfte.

Han drivs av att själv förstå och sedan förklara, den så kallade tredje uppgiften för universiteten.

– Jag vill försöka få saker rätt och sedan berätta om detta.

Humaniora beskriver han som en delvis osäker plats, osäkrare än naturvetenskapen:

– Jämför med tidningars kommentarer kring sjukdomar – ingen kommenterar där grunden eller diagnoserna, säger  Johannes Westberg. Men alla har gått i skolan och anser att det ger en plattform för att kommentera och tro sig veta vad som behövs.

Internationell lansering i augusti

Den nya forskar­skolan är planerad att presenteras vid en internationell konferens om ­utbildningshistoria, ISCHE, på Örebro universitet den 19–22 augusti. Uppemot 400 gäster beräknas komma från hela världen.

I skrivande stund är det förstås osäkert om arrangemanget blir av, på grund av coronaviruset.

ISCHE startades av en tysk stiftelse, och årets konferens är den 42:a i ordningen. Förra gången den hölls i Sverige var 2006.