Sök
Publishing-priset logga

Hur skolar man in barn som knappt varit utanför hemmet?

Under pandemin har det första året i livet inte varit som det brukar. Foto: Adobe Stock.

Små barn som nästan aldrig träffat andra vuxna än föräldrarna och aldrig varit någon annanstans än hemma – det är en konsekvens av pandemin som förskolan konfronteras med när det är dags för inskolning.

Att skolas in på förskolan innebär en stor förändring i en liten människas liv. Många klarar av det utan större problem medan andra behöver mer stöttning. Så har det alltid varit. Men i och med pandemin har förutsättningarna att klara av allt det nya förändrats – och i vissa fall försvårats.

LÄS MER: En inbjudan är bättre än inskolning

I normala fall har barn och vårdnadshavare ofta umgåtts med andra via bvc- och föräldragrupper, släkt och vänner, öppna förskolan och andra mötesplatser, innan det är dags att börja på förskola. Många av de små har dessutom ofta erfarenhet av att lämnas bort någon gång till andra vuxna, till barnvakter eller mor- och farföräldrar. Men för de senaste årskullarna har den första tiden i livet sett helt annorlunda ut. Mötet med förskolan kan då bli mer problematiskt än vanligt. Det påpekar specialpedagog Annelie Karlsson, för många känd via Funkkonsulten.se.

Det kan bli chockartat för barn som inte lämnats bort tidigare, och kanske heller inte varit inomhus i andra miljöer än hemma. Samtidigt kan det vara svårt för föräldrarna som för första gången ska ge förtroende till andra vuxna att ta hand om deras barn.

– Det är många olika faktorer som spelar in, i och med pandemin kan exempelvis ovanligt många i personalgruppen vara sjukskrivna eller vabba, säger hon. Inskolningen kan även bli avbruten oftare eftersom både barn och vårdnadshavare måste vara hemma vid minsta lilla snuva.

Annelie Karlsson blev själv varse problemet i höstas då en av förskolorna hon arbetar för hade tolv små som skulle skolas in. Där fanns extra många oroliga barn – och många ledsna och bedrövade vårdnadshavare.

– Det kan bli svårt för både barn och föräldrar. Kanske chockartat för de små som inte lämnats bort tidigare, och kanske heller inte varit inomhus i andra miljöer än hemma. Samtidigt kan det vara svårt för föräldrarna som för första gången ska ge förtroende till andra vuxna att ta hand om deras barn. Därför är det nu viktigt att ge alla parter tid och tålamod, och att stötta varandra.

För att förskolorna ska kunna hantera situationen på bästa sätt önskar Annelie Karlsson egentligen att det fanns ett extra statligt stöd att ta till. Detta för att bekosta extra personal som kan tas in under inskolningen för att minimera risken för avbrott.

– Det vore verkligen en superinsats, men jag förstår om det inte är möjligt. Att bjuda in föräldrar till samtal tidigare än vanligt för att skapa en tryggare inskolning är i alla fall bra. Sedan gäller det även att låta inskolningen ta tid, att ha ett öppet slutdatum. Fasta tredagarsinskolningar som vissa har blir väldigt svårt när barnen inte har övat sig att knyta an till andra vuxna tidigare.

En annan som funderat på detta med inskolning i pandemitider är Hanna Winderö, förskollärare och rektor på Solrosens förskolor i Göteborg.

– Att barn kan vara ovana vid nya miljöer och andra vuxna är inget nytt, men i och med pandemin har det blivit vanligare, säger hon. Det blir även fler frågor från föräldrarna, tidigare kunde de dela sådant med andra föräldrar men ju mer instängd man har varit i ”coronabubblan” desto färre andra föräldrar har man träffat.

För att underlätta kommande inskolningar förs nu diskussioner på Solrosens förskolor. Bland annat har de pratat om att ta in trygga vikarier för att ha fler vuxna på plats, och de funderar även på att dela upp grupperna med nya barn så att alla inte kommer på en gång.

– Samtidigt får det inte bli förvirrande för de barn som nyss har börjat vilket det kan bli om det kommer nya föräldrar och barn efter ett tag, det är en balansgång. Det gäller att ha barnets upplevelse och perspektiv i fokus vid inskolningen, säger hon.

En sak som är bestämd är att Solrosens förskolor nu ska ha en tidigare dialog med föräldrarna.

– Den interaktionen är alltid viktig, men ännu viktigare nu, säger Hanna Winderö. Att stötta och uppmuntra dem, exempelvis att leka på förskolegården på helgerna eller gå förbi lokalerna när de är ute på promenad. Vi har även en blogg där det finns bilder, på förskolan och personalen, som de kan titta på med barnen. Sådant kan underlätta. Sedan gäller det för oss på förskolan att vara extra flexibla och kreativa under själva inskolningen, och låta det ta den tid som krävs.

Både Hanna Winderö och Annelie Karlsson hoppas att inskolning i pandemins spår är något som blir aktuellt för en studie.

– Det skulle vara jätteintressant att se vilka effekter det här har fått, och det finns säkert mycket att lära, avslutar Annelie Karlsson.

LÄSTIPS

Förskollärare – har du rätt lön?

Utvecklingsledaren sågar SVT-serien

Barnpsykologerna om filosofin bakom serien

Förskolans Kjell Häglund hyllar ”Våra barns hemliga liv”

Orättvis kritik mot SVT:s förskolehyllning