Sök

Förskolan behöver reflektera djupare över bemötandet av barn med autism

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

När inte ens experter är eniga om huruvida autism är en medfödd störning som bör behandlas eller en personlighet som ska respekteras är det inte konstigt att bemötandet av barn med autism i förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förklaringsmodell pedagogerna anammat. Om vi lägger till att autism är ett paraplybegrepp för svårigheter av vitt skilda slag, samt att föräldrar och pedagoger har tolkningsföreträde när det gäller huruvida svårigheten utgör ett hinder eller inte, inser vi att risken för att det enskilda barnet ska uppleva ett felaktigt bemötande ökar. Är det därför inte hög tid att förskolan slutar se autister som en homogen grupp precis som vi numera ser till person i stället för till kön, ålder eller etnicitet?

Barnkonventionen säger att barn ska få uttrycka tankar kring sin livssituation och vem är bättre på att föra autisters talan än autisterna själva?

Många unga autister i dag ifrågasätter samhällets syn på autism, särskilt när det gäller Theory of Mind (mentalisering) –  förståelsen för att andra människor har tankar och känslor som skiljer sig från ens egna. Ingenstans i definitionen står att en måste gissa rätt om dessa tankar, vilket många förskolor tycks ha missat. Ofta sätts oref­lekterat ett likhetstecken mellan autism och bristande mentaliseringsförmåga.

Många pedagoger lägger därför timmar på det tidigare läroplansmålet ”att kunna förstå och ta andras perspektiv” med det felaktiga målet att barnet ska kunna göra en korrekt bedömning av vad kompisen eller sagofiguren tänker och känner. Den reviderade läroplanen är något tydligare och kallar det i stället att ”reflektera över andras uppfattningar”. För vem har förmågan att korrekt avläsa en annan människas tankar? Om ToM skulle avse för­mågan att göra korrekta bedömningar av den andres tankar är frågan om autister skulle klara detta sämre än andra?

I stället för att barn med autism ska öva på tankeläsning av personer utan autism behöver pedagoger i förskolan öka sin förståelse för den enskilda autist hen möter genom att möjliggöra för denne att själv uttrycka sina tankar om sin livssituation samt vilket bemötande just hen är i behov av.