Utvecklingssamtal i grupp – går det?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

På Brolunda förskola arbetar man med utvecklingssamtal
i grupp. Något som låter som en omöjlighet i mångas öron men som fungerar riktigt bra enligt de berörda
förskollärarna.

Barnen runt bordet är koncentrerade. De har var sitt papper framför sig och håller i var sin penna. ”Nu ska jag skriva apelsin”, säger en av pojkarna medan kompisen intill konstaterar ”Jag vill ha en bulle”. De barn som inte kan skriva ritar i stället. Motivationen är hög, det som pågår är nämligen ett litet uppror. Barnen är trötta på förskolans frukost och har bestämt sig för att skriva ihop en lista på vad de vill ha i stället.

– Det här visar att barnen har förstått att det är bra att kunna förmedla sig via skriftspråket, säger förskolläraren Mia Takkula medan kollegan Maria Elbrand klickar på datorn för att stänga av filmen med barnen.

Klockan är strax efter åtta på morgonen och det är morgonmöte inne på avdelningen för de äldsta barnen på Brolunda förskola i Södertälje. Fast just i dag är det inte förskolebarnen som sitter på den vita mötestrappan i hörnet, det är några av deras föräldrar. De är hitbjudna på grupputvecklingssamtal. Till det här samtalet är det föräldrarna till de sju barn som ska börja förskoleklass som är inbjudna. Så det är ett avrundningssamtal och har ett något annorlunda upplägg än vad grupputvecklingssamtalen brukar ha. Vanligtvis brukar föräldrarna få en uppgift att lösa i grupp, en uppgift som deras barn tidigare har fått. Till exempel att bygga något i lera. När föräldrarna är klara får de se en film som visar hur deras barn löste samma uppgift.

– På så sätt lyfter vi fram vad barnen gör och visar värdet av gruppsamverkan, säger Kristina Shahine, den tredje förskolläraren i arbetslaget.Foto: Linus Meyer

Laget jobbar med lärgrupper där deras tjugosex barn i åldrarna fyra till sex år själva får dela in sig i olika grupper efter intresse. Så vilka barn som samarbetar varierar beroende på vilka aktiviteter som erbjuds. Därmed varierar även sammansättningen av föräldragrupperna vid grupputvecklingssamtalen.

Under dagens gruppsamtal går förskollärarna igenom förskolans olika strävansmål och berättar hur de har arbetat för att uppnå dem. Inom området språkutveckling känner de sig extra starka och filmsnutten med barnens frukostuppror är ett sätt att visa vad man uppnått.

Under våren har annars det övergripande projektet varit barnens relation till en plats, närmare bestämt till stadsdelens vattentorn. Tornet har bland annat avbildats både i lera och i glas, och på promenader till tornet har barnen ritat kartor och skrivit upp gatunamn. Ett arbete som ligger till grund för den stora områdesmålning på en canvasduk som de just nu håller på att slutföra. Tavlan, som kan ses som en sammanfattande reflektion av vårens arbete, ska hängas upp på hedersplats i förskolans matsal.Foto: Linus Meyer

Som avslutning på dagens möte i trappan får föräldrarna titta på en film som visar hur det kan se ut en vanlig dag på förskolan när flera lärgrupper sitter och arbetar med olika saker i avdelningens stora rum och ateljé. Filmen sveper över rummet och visar hur en flicka har ritat en vägskylt och nu väntar på en annan, mer skrivkunnig, kompis som ska hjälpa henne med bokstäverna som ska stå på skylten. Tillsammans klarar de det som det enskilda barnet inte klarar själv.

– Det är en viktig kunskap att ha med sig i livet. Att det jag inte kan eller har, kan jag låna av någon annan, kommenterar Martin Gråfors, biträdande förskolechef och pedagogista som också är med under utvecklingssamtalet denna dag.

Det är tydligt att gruppen och gruppsamverkan är viktiga ledord på den här förskolan. Det är också ur den övertygelsen som tanken att ha utvecklingssamtal i grupp växt fram.

– Vi var inte nöjda med de tidigare enskilda utvecklingssamtalen. Det känns inte naturligt att bara beskriva ett barns utveckling. Barnet är ju en del i en grupp, säger Mia Takkula och får medhåll av Kristina Shahine som konstaterar:

– Vi blir till i ett sammanhang och lär oss i grupp. Förskolan är en gruppverksamhet.

Så för tre terminer sedan beslutade ledningen för Västra förskoleområdet, som är den administrativa enhet inom Södertälje kommun som Brolunda förskola tillhör, att alla områdets förskolor skulle gå över till att erbjuda utvecklingssamtal i grupp i stället för som tidigare enskilt. För de föräldrar som särskilt ber om det finns fortfarande möjligheten att få enskilda utvecklingssamtal men gruppsamtalen erbjuds i första hand.

– Privata angelägenheter som till exempel resursansökningar tar vi förstås vid andra tillfällen, säger Martin Gråfors.

Gensvaret från föräldrarna har varit gott. Uppslutningen har varit stor, alla som kan kommer, och mötena har varit positiva med ett från föräldrarnas sida ökat intresse för hela barngruppen som resultat.

– Till exempel har vi sett att föräldrarna har blivit mer intresserade av sitt barns kompisar sedan vi började med grupputvecklingssamtalen, berättar Maria Elbrand.

De flesta föräldrar verkar tycka att det räcker att få information om barnets utveckling i gruppsamtalsform, även om någon har uttryckt en önskan om att få se mer av vad just det egna barnet har gjort. Grupputvecklingssamtalen påminner i sin form ganska mycket om ett traditionellt föräldramöte men en stor skillnad finns. Till utvecklingssamtalen i grupp kommer föräldrarna, det gjorde de inte när de blev inbjudna till föräldramöten.

– Vi försökte på alla möjliga sätt men av tjugosex barns föräldrar kom kanske tre, berättar Mia Takkula.Foto: Linus Meyer

Skälet till att grupputvecklingssamtalen är populärare är nog att de sker i betydligt mindre grupper där föräldrarna får tid att mötas och utbyta erfarenheter samtidigt som förskollärarna vinnlägger sig om att lyfta fram varje barns bidrag till gruppen så att varje förälder får möta sitt barn i ett gemensamt lärande.

– Grunden för att gruppsamtalen ska fungera är pedagogisk dokumentation. Vi arbetar processorienterat och filmar alla aktiviteter som sker i lärgrupperna. Filmerna blir sedan utbildningsmaterial för oss och underlag för grupputvecklingssamtalen, berättar Mia Takkula.

Under arbetslagets planeringstid varje torsdagsmorgon tittar man på filmerna och reflekterar kring det som barnen gjort under veckan genom att fylla i en reflektionsmall. På så sätt har man mycket förberett och klart när det är dags för terminens gruppsamtal.

En ytterligare poäng med att ha utvecklingssamtal i grupp är förstås att det sparar tid. I stället för att boka in tjugosex enskilda samtal kan man nu samla föräldrar till fem barn på en gång. Men ändå upplever inte de flesta föräldrar någon tidsförlust.

Tiden för varje samtal blir längre, mellan fyrtiofem och sextio minuter, vilket gör att många tycker att de får veta mer om sitt barns aktiviteter trots att samtalen sker i grupp i stället för enskilt.

Så en ”win-win-situation” för alla. Eller? Får man verkligen göra så här undrar kanske någon.

– Det står i läroplanen att vi ska genomföra utvecklingssamtal men det står inte att de måste vara enskilda så vår tolkning är att det går bra, svarar Maria Elbrand.