Förskolorna som planerar sig igenom krisen

Anna Lund, rektor för Karlbergs förskolor, planerar med förskollärarna Ellinor Turfors och Mikael Grahn. Foto: Johan Strindberg

Färre förskol­lärare behöver inte betyda att allt fallerar. Det är Karlbergs förskolor ett levande bevis på. Med en strukturerad organisation och schemalagd planeringstid fungerar verksamheten precis som den ska.

Det hela började som en arbetsmiljöfråga. Hur skulle man skapa bra förutsättningar för att klara målen? Statistiken visade på hög sjukfrånvaro och potten med planeringstid tog slut med övertid som följd. Många valde även att ta hand om planeringen hemmavid.
– Det var 36 timmar schemalagd tid på förskolan och sedan hem och jobba på kvällen. Det var inte hälsosamt och något vi ville ändra på, säger Anna Lund, rektor för de sju Stockholmsförskolorna. Vi ville att man arbetade på arbetet och var ledig på fritiden. 

Hon berättar att de under den här perioden även såg att det fanns en stor olikvärdighet mellan de sju förskolorna. Alla förskollärare hade fyra timmars planering per vecka, och i de fall det var två förskollärare på avdelningen dubblades tiden, även om avdelningarna kunde ha samma antal barn i grupperna.
– Och var det rekrytering av förskollärare på en avdelning försvann timmar som inte användes. Vi ansåg inte att detta var ett bra tillvägagångssätt och inte bra ur ett barnperspektiv.

Att vissa valde att lägga planeringstiden hemma och andra på förskolan ledde till mycket ensamarbete, med svårigheter att dela med sig av kompetens och att samarbeta.
– Vi bestämde då att all planering skulle göras på förskolan och tillsammans, säger Anna Lund. Men det räckte inte med det, vi bestämde också när det skulle ske, med planering på måndagar, uppföljning på onsdagar och analyser på fredagar. 

Viktigt att ingen lämnas ensam i uppdraget

Slutligen blev det fyra timmar per vecka för att även täcka in tid för att läsa litteratur. De har dessutom ett system där varje barngrupp genererar en ”pott” med pedagogisk utvecklingstid, cirka 20 minuter per barn. Ju större grupp, desto mer tid har avdelningens pedagoger.
– Vi började med det här sättet att arbeta på en pilotförskola, och när det föll väl ut införde vi det på alla våra förskolor, säger Anna Lund. Det fanns de som ville fortsätta att arbeta hemma, och det har jag full förståelse för. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt att skilja på arbete och fritid, och att förskollärare inte lämnas ensamma i sitt uppdrag att leda avdelningarna. För att få en likvärdighet behöver vi skapa gemensamma forum där de får möjlighet att dela tankar, idéer och arbetsuppgifter. Nu fungerar det jättebra. En annan fördel med det här systemet är att nyutexade förskollärare inte lämnas ensamma, nu sitter de i stället tillsammans med erfarna kollegor när det är dags att planera och analysera. 

Antalet förskollärare på Karlbergs förskolor varierar, i regel brukar det ligga på 33–35 procent, ibland upp till 40 procent.
– Kvaliteten ökar inte per automatik med fler anställda förskollärare. För oss handlar det därför inte om procent, kvaliteten kommer från hur vi jobbar. Jag minns ett av mina första jobb. Där var det nästan bara förskollärare men kvaliteten var inte skyhögt bättre än hos oss bara för det, säger Anna Lund. 

Förskolläraren Mikael Grahn

På en av Karlbergs förskolor, Norrbacken, jobbar förskolläraren Mikael Grahn sedan snart två år tillbaka då han var klar med sin utbildning. För närvarande är de två förskollärare på plats och har hand om 40 barn. Tack vare upplägget med schemalagd gemensam planeringstid känner han att han klarar av sitt uppdrag utan bekymmer:
– Jag har generellt aldrig upplevt att vi är för få förskollärare, vi kan göra det vi ska. Men det krävs en organisation som vår för att få det att fungera. 

Förutom gemensamma sittningar är deras dokumentationsverktyg öppna för alla. De olika förskolorna kan därmed enkelt gå in och kopiera upplägg och inspireras av varandra.
– Det är en styrka som gör att vi räcker till. Vi har alla samma struktur och jobbar på samma sätt. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det finns alltid någon som har gjort liknande saker tidigare, säger Mikael Grahn. 

Använder tiden effektivt

Före utbildningen till förskollärare arbetade han som barnskötare på andra förskolor i Stockholmsområdet.
– Där upplevde förskollärarna inte att de hann med sitt uppdrag trots att de i snitt var fler utbildade än vad vi är här och hade färre barn, och det kan ju inte kännas roligt att inte kunna använda det man har utbildat sig till. Här på Karlberg tycker jag att vi har ett effektivt sätt att använda tiden, och vi har dessutom möjlighet att påverka. 

Förutom den gemensamma planeringstiden på respektive förskola har de även ett förskollärarnätverk en gång i månaden då alla samlas för att dela med sig av sina erfarenheter. De har också övergripande teman som gäller för alla enheter. 

Med facit i hand kan rektor Anna Lund se att satsningen på arbetsmiljön har gett resultat. Såväl sjukfrånvaro som övertidstimmar och personalomsättning har sjunkit. Även under pandemin har upplägget varit en fördel eftersom planeringen sköts gemensamt och inte är strikt beroende av att alla är på plats.
– Pedagogiken och arbetsmiljön är mer i samklang.

LÄS ÄVEN

Förskolan där varje röst är lika mycket värd

Nu ska förskolepedagogiken vässas! Så här gör man i Krokom

Marie Eriksson: ”Samma utmaning med tvååringar som med vuxna”

Lyssna på Förskolan här!