Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Historisk seger! Barns rätt har blivit svensk lag

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin förutspår ett lyft för barns rättigheter. Men vilken effekt beslutet att göra barnkonventionen till lag kommer att få är oklart.

Sedan 2018 har Elisabeth Dahlin ­rollen som barnombudsman, med uppdraget att tillvarata och främja barns och ungdomars rättigheter.<br />Foto: Linus Meyer

Sedan årsskiftet är barnkonventionen en del av svensk lagstiftning. Sverige ratifice­rade konventionen 1990 och förband sig egentligen redan då att följa det femtiotal artiklar som slår fast vilka rättigheter barn ska ha. Men 2018 beslutade riksdagen att Sverige skulle ta ytterligare ett steg och likt grannländerna Finland och Norge göra barnkonventionen till nationell lag.

Regeringens förhoppning var att man skulle få ett än skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter. Nyheten möttes av både jubel och tvivel. Kritiker tyckte att det var en krånglig och onödig symbolhandling medan förespråkare i stället ansåg att det handlade om ett viktigt steg för barns rättigheter.

Enligt barnombudsmannen Elisabeth Dahlin är det en historisk förändring.

– Lagstiftningen är avgörande för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det här kommer att göra skillnad för alla barn, men främst för dem som befinner sig i utsatta situationer, säger hon.

Förskolan jobbar redan bra kring  konventionen.

I skrivande stund pågår en utredning som ser över hur svensk lagstiftning ska skrivas om för att stämma bättre överens med barnkonventionen. Den kommer presenteras i slutet av november och därför är det svårt att redan nu säga exakt vilka effekter beslutet att göra barnkonventionen till lag kommer att få.

I förskolan och skolan är barnkonventionen sedan länge väldigt närvarande. Skol­lagen är till stor del redan anpassad efter barnkonventionen och alla dess grundprinciper finns med. Ändå tror Elisabeth Dahlin att konventionens nya ställning kommer att leda till förändringar.

– Förskolan gör redan ett väldigt bra jobb! I fjol gjorde vi en mätning om barns kunskaper kring sina rättigheter, och det visade sig att ju yngre barnen var, desto mer kände de till. Så all heder till förskolan. Men nu när det blir lag kommer det att bli ännu viktigare att se barn som rättighetsbärare, säger hon.

– Det innebär att alla förskolor behöver gå igenom hela sin verksamhet för att se om man lever upp till barnkonventionen. Är det så att barnets bästa beaktas i alla beslut som gäller barnen? Och hur jobbar man med inflytande, lyssnar man på barnen och låter dem komma till tals?

Hos Barnombudsmannen jobbar man just nu hårt med att sprida information kring den nya lagen och barns rättigheter i stort. Sedan 2017 har man fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett så kallat kunskapslyft och stötta kommuner, regioner och myndigheter i arbetet med barnkonventionen. Där ingår bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Barnombudsmannen har också tagit fram en rad olika verktyg för att öka kunskapen kring barns rättigheter. På deras sajt finns nu bland annat en webbutbildning om barnkonventionen i sju delar. Webbplatsen Mina rättigheter ska göra det lätt för barn att förstå sina egna rättigheter, dessutom finns processtödet Barnrättsresan, som påminner om mattelyftet.

– Vi vet att lärare i skolan och förskolan är väldigt viktiga och att barn har ett stort förtroende för dem. Därför tar vi fram mycket material anpassat för skolan, vi vill att barnkonventionen på sikt ska genomsyra hela utbildningssystemet och bli en del av den ordinarie verksamheten i stället för något som man bara håller på med ett litet tag.