SD vill skära ner på allmän kurs

Sverigedemokraterna vill att komvux tar över en större del av allmän kurs från folkhögskolan. Allmän kurs bör minska från dagens 40 till 15 procent, säger Bo Broman (SD). Foto: Getty Images.

Allmän kurs bör minska från dagens 40 till 15 procent av folkhögskolornas verksamhet, säger Bo Broman, riksdagsledamot och SD:s kulturpolitiska talesperson.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) varnar för att en sådan neddragning skulle leda till mer utslagning.

Sverigedemokraterna (SD) har i flera år drivit linjen i riksdagen att folkbildningen har för stor kostym. I partiets budgetförslag för 2022 vill man sänka anslagen med närmare 1,2 miljarder, en minskning med drygt 20 procent jämfört med regeringens förslag.

SD:s förslag vann inte gehör hos övriga partier i högerblocket, men Bo Broman kommer att lyfta frågan på nytt om hans parti får chans att förhandla om en statsbudget efter valet.

– Vi anser inte att det är folkhögskolornas uppgift att i så hög grad bedriva den typ av undervisning som det övriga utbildningssystemet erbjuder.

Enligt uppgifter från SCB är avhoppen från allmän kurs dubbelt så vanliga på komvux som på folkhögskolorna. Talar inte det för att fortsätta erbjuda allmän kurs på folkhögskolorna?

 – Vi värnar om folkhögskolornas roll i samhället, vi tycker att de fyller en väldigt viktig funktion även för dem som ska läsa upp sina betyg för att kunna nå högskolebehörighet. Det är därför vi vill att 15 procent av medlen ska vara kvar till detta ändamål.

Men det skulle krävas mer resurser hos kommunerna för att kunna härbärgera tusentals fler komvux-elever än idag. Hur ska de klara det?

 – Vi tror att det kommer att gå eftersom kommunerna får höjda generella statsbidrag med vår politik.

Bo Broman understryker att han är en stor vän av folkhögskolorna:

– Jag har kompisar som gått på folkhögskola. Jag är själv musiker och jag vet att till exempel Ingesunds folkhögskola i Arvika haft en enorm betydelse för många som velat utbilda sig till musiker.

För honom är detta folkhögskolornas särart, att erbjuda utbildningar som det övriga utbildningsväsendet inte omfattar. Men om de övriga partierna på högersidan fortsätter att säga nej till SD:s förslag till nedskärningar?

– I en förhandling får man ge och ta. Jag kan tänka mig en stegvis nedtrappning av anslagen till Folkbildningsrådet.

Olle Westberg, generalsekreterare på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), menar att färre deltagare på allmän kurs skulle kunna få allvarliga konsekvenser:

– Vi är övertygade om att många av de som därmed skulle nekas att gå allmän kurs hos oss aldrig skulle söka sig till komvux. En del av dem skulle i stället riskera att bli arbetslösa och långvarigt sjukskrivna.

Varför skulle de inte kunna läsa på komvux istället?

 – Folkhögskolorna fångar upp många som misslyckats i skolan, som har blivit skeptiska till de vanliga utbildningsvägarna. De drar sig för att söka till komvux.

Men SD vill ju ha kvar en viss andel allmän kurs på folkhögskolorna för just den här typer av elever?

 – Vi menar att dessa platser inte skulle täcka behovet.

Olle Westberg anser att RIO och övriga aktörer inom folkbildningen har en läxa att göra. De måste bli bättre på att förklara på vilket sätt folkhögskolorna utgör en viktig del av utbildningslandskapet.

– Vi har brustit i vår berättelse, vår litenhet gör att vi är för få som förmedlar budskapet om folkhögskolornas avgörande roll för att få fler människor på rätt kurs i livet.

Vilken är den viktigaste valfrågan för folkhögskolorna?

 – De långsiktiga ekonomiska förutsättningarna. Det är svårt att vara skolledare om man inte vet vad som gäller på några års sikt.