Så drabbas folkhögskolan av regeringens budget

Vårdkurser och andra yrkesinriktade kurser drabbas när regeringen drar ner på 3 000 extraplatser för folkhögskolan. – Det är inte rimligt utifrån konjunkturläget och den nytta som folkhögskolan gör för de grupper som behöver utbildning, säger Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Foto: Malin Sydne och Getty Images

När Sverige går in i en lågkonjunktur behövs folkhögskolans yrkesinriktade kurser mer än någonsin. Regeringens budgetbesked att avsluta extraplatserna är kontraproduktivt, anser Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Regeringen förlänger inte satsningen på 3 000 extraplatser vid landets folkhögskolor. Därmed försvinner en mängd yrkesinriktade utbildningar för de personer som står längst från arbetsmarknaden.

– Den nytta vi gör för samhällsekonomin överstiger med råge statens kostnad. Det är mycket märkligt av regeringen att ta bort extraplatserna, säger Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Extraplatserna har bidragit till att minska folkhögskolornas underliggande ekonomiska problem, påpekar Stefan Attefall. Utan kompensation för de kraftiga kostnadsökningar som bland annat den höga inflationen medför blir det tufft att klara de kommande åren.

– Att vi är underfinansierade i den ordinarie verksamheten kommer bli ännu tydligare under 2023. Anslaget räknas inte upp överhuvudtaget och dessutom gör regeringen bedömningen att anslaget kommer att ligga på samma nivå såväl 2024 som 2025.

Men är det inte rimligt att även folkhögskolorna drabbas när budgeten i sin helhet är stram?

– Nej det är inte rimligt utifrån konjunkturläget och den nytta som folkhögskolan gör för de grupper som behöver utbildning. Det är kontraproduktivt. En av våra stora uppgifter nu är att påtala det tydligt för den nya regeringen.

Tvingas folkhögskolorna att minska personalstyrkan?

– Ja det blir konsekvensen. Dels har de haft de här extraplatserna som man nu inte kan ha kvar, dels har vi det underliggande kostnadsproblemet. Alla folkhögskolor kommer att få ett tufft 2023.

Är det risk att skolor måste lägga ner?

– Det hoppas jag inte. Vissa skolor har stora problem ekonomiskt, men jag tror ändå inte att vi är i det läget. Men många behöver krympa kostymen och se över sitt lokalbestånd, säger Stefan Attefall.

I budgeten föreslår regeringen en nivå på anslaget till folkhögskolorna och studieförbunden om drygt 4,3 miljarder kronor för 2023. Enligt Folkbildningsrådet innebär det en minskning av folkbildningsanslaget med 572 miljoner kronor nästa år.

Läs mer: 

Forskning: Folkhögskola viktig för personer långt från arbete

"Folkhögskolan är en överlägsen utbildningsform"