En utmanad folkhögskola tema under Folkhögskoleforum

Annamaria Hedlund, rektor, Tomas Rosengren, Lärarförbundet Folkhögskola, Maria Graner, Folkbildningsrådet, Signhild Håkansson tidigare lärare och handläggare, samt sa Hans-Olov Furberg, kultur- och bildningschef deltog i panelsamtal om folkhögskolans utmaningar. Foto: Björn Andersson

Tid för lärarna att möta varje deltagare, frihet kontra styrning och andra utmaningar för folkhögskolan var några ämnen under årets Folkhögskoleforum.

En utmanad folkhögskola? var rubriken under ett panelsamtal på Folkhögskoleforum, som arrangerades i Stockholm på höstlovet. Nära 500 personer var anmälda till konferensen, som arrangeras av Sverige folkhögskolor.

Panelsamtalet leddes av Olle Westberg, generalsekreterare för RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

Han inledde med att ställa frågan: Är folkhögskolan utmanad eller är det snarare så att den är utmanande?

Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola, fick frågan först:

– Jag kan ta utgångspunkt när jag varje vecka möter mina deltagare på Strömbäcks folkhögskola i Umeå. I början av varje läsår får jag lägga mycket tid på att prata kunskapssyn då många kommer från en gymnasieskola som är väldigt instrumentell. Då blir folkhögskolans utbildningsform utmanande för dem. Om deltagarna blir utmanade så kan man förstå att det kan vara utmanande för andra som ska möta oss och som till exempel ska ge oss pengar, svarade Tomas Rosengren.

Viktiga värden

Annamaria Hedlund, rektor på Medlefors folkhögskola samt styrelseledamot i RIO, betonade att folkhögskolan är utmanande när det gäller mätbarhet.

– Det går inte alltid att mäta de värden som vi tycker är viktiga. Samtidigt har vi krav på mätbarhet och då måste vi formulera vad som är viktigt att mäta och inte lämnar över det till andra.

Signild Håkansson, tidigare lärare och rektor på Kävesta folkhögskola samt handläggare på Folkbildningsrådet, framhöll att folkhögskolans självförvaltande är ifrågasatt.

– Försvara självförvaltningen och utveckla den i stället för att avveckla den.

Hon tog även upp friskolereformen som kom i början av 90-talet för att uppmuntra valfrihet och mångfald.

– Det kan folkhögskolan utmana och berätta mer om. Att det finns ett alternativ som erbjuder en maximal valfrihet, en oerhörd mångfald av anordnare och en väldigt stor mångfald av inriktningar utan vinstintresse. Var stolta över det och att både det offentliga och civilsamhället kan bära den här skolformen, sa Signhild Håkansson och möttes av applåder.

Tid till lärarna

Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet, tog upp vikten av finansiering inte minst i regeringens budget.

– Folkhögskolan är utmanad. Vi kan vara säkra på att det blir en tuff ekonomisk situation med inflation, en lönerörelse och sannolikt riktade uppdrag som försvinner i samband med ändras asylverksamhet.

Tomas Rosengren talade om att folkhögskolorna måste ha råd att ha folkhögskollärare med förutsättningar att hinna möta varje deltagare. Han uppmanade till att ha i gång samtal på arbetsplatserna kring vad uppdraget är som folkhögskollärare och som rektor i att leda skolan pedagogiskt.

– När pengarna dras åt är det lätt att börja köra mot stordrift. Och kan vi då fortfarande kalla oss folkhögskola eller är vi något annat?

Signhild Håkansson betonade vikten av att behålla ett av folkhögskolans kärnvärde. Att varje deltagare blir sedd och ”är någon”.

– Vi behöver boosta oss själva och varför vi är viktiga. Men det hjälper kanske inte alltid mot yttre hot. Vi måste bli bättre på att kommunicera vår betydelse utåt. Vi behöver också analysera av vad omvärlden har för bild av oss, sa Hans-Olov Furberg, kultur- och bildningschef i region Västernorrland samt styrelseledamot i OFI.

Nya belsutsfattare

– Det ligger en stor utmaning nu nationellt men även lokalt att nå nya beslutsfattare i den parlamentariska världen. Här behöver vi fylla på med bra berättelser, kommenterade Annamaria Hedlund.

Maria Graner berörde de diskussioner som förs mellan frihet kontra styrning av folkhögskola och folkbildning.

– Det kan vara svårt att tala om frihetsgrader i en tid när folkbildningen ibland associeras med fusk. Här kan folkhögskolan ta steg för den är inte under lupp på samma sätt som studieförbunden. Det finns en diskurs nu om att reglera mer och det behöver vi möta.

Läs mer:

Viktigt bevara självständig folkhögskola

Så har folkhögskolorna förändrats