Skidåkare med olika mål

Charlotta Ivarsson, 25 år, tycker det är bra att alla deltagare på skidlinjen har olika ambitioner. Foto: Marco Glijnis

Intensivt, omväxlande och något för alla nivåer. Så sammanfattar deltagarna på skidlinjen sin utbildning på Mora folkhögskola. De flesta bor på skolan och med all träning och klädbyten får tvättstugan aldrig vila.

Med Vasaloppsspåren runt knuten är det inte konstigt att Mora lockar med längdskidåkning. Vid Siljans strand hittar vi Mora folkhögskola. Skidlinjen har deltagare från hela Sverige samt i år även från Italien och Österrike.

Termometern visar på minus 16 vid spåren i Orsa Grönklitt denna morgon men det är i alla fall vindstilla. Men intensivträningen, som skulle bli för tuff för lungorna, har bytts mot backteknik.

Christian Minatti är lärare och kursansvarig.

Christian Minatti, lärare och kursansvarig, ger instruktioner och står bredvid spåret och kommenterar. Av och till filmar han.

– Släng fram foten och stå sedan bestämt på hela foten, ropar han.

Viola Berger passerar och väntar på nya instruktioner. Hon är från Eggby i Västergötland, 21 år och utbildad poollivräddare och simlärare. Nu blir det mer ledarskapsutbildning och det gillar hon:

– Jag kan tänka mig att vara skidinstruktör men det är inget jag planerar. Men ledarskap är alltid bra kunskap oavsett vad man jobbar med, tror jag.

Det ingår att ni ska tävla under utbildningen, hur ser du på det?

– Korta tävlingar är väl inte riktigt jag, jag satsar på långlopp. Men jag har inte tävling i fokus och det är en sak som är så skön här. Du kan vara i princip nybörjare till extremt duktig och vinna varje tävling du är med i för din ålder. Det är plats för alla.

Vad är roligast hittills?

– Att träningen är så varierad. Allt är inriktat på skidåkningen men vi gör så mycket annat också. Vi åker också skidor på många olika ställen.

All träning är individualiserad: 

– Målet är att förbättra sig själv, oavsett nivå, säger Viola Berger.

Viola Berger har i första hand fokus på långlopp, men tycker att det är kul att även köra skate och kortare race.

Hon, liksom alla utom två av eleverna på skidlinjen, bor på skolan. De har egna rum med toalett och dusch. Det är gemensamt kök och vardagsrum med tv.

Den trånga sektorn är träningskläderna. Det går åt många.

– Jag har gjort av med minst tre dunkar tvättmedel på ett halvår. Vi delar tvättstuga och tvättmaskin och tumlare går i ett.

Möjligen är Hanna Sieberer, från Tirol i Österrike, något av Viola Bergers motsats. Hon satsar på OS. Österrike har ingen stor längdåkningstradition men Hanna Sieberer testade med en kompis och blev fast. 

Hur hamnade du i Mora?

– Min tränare har kört Vasaloppet och lärt känna vår lärare här. Så när jag tog examen i somras och inte visste vad jag skulle göra, mer än att jag ville utvecklas som skidåkare, rekommenderade han Mora, säger Hanna Sieberer och fortsätter:

– Det är väldigt kul här. Jag har inte haft tid att längta hem. Vi bor alla i samma hus och det är positivt, man lär känna varandra snabbt. Och vi gör ju det mesta tillsammans. 

Att de alla är på olika nivåer spelar ingen roll, tycker hon.

– Christian har ju sin egen planering och vi blir alla bättre på den nivå vi själva är.

I skrivande stund är Hanna Sieberer tillbaka i Österrike för kvaltävlingar till junior-VM.

En del är här för att ha kul och andra ska vinna OS.

Christian Minatti, lärare

Det låter som en utmaning för en tränare med så olika ambitionsnivåer. Christian Minatti är även han från Österrike. Han var med i österrikiska skidlandslaget, tog tränarutbildning och via uppdrag som landslagstränare för Sydkorea kom han så till Mora. 

– Alla mina elever har mål men de är olika. En del är här för att ha kul och andra ska vinna OS, säger han.

Hur bygger du utbildningen när eleverna har så olika nivå, och ambitioner?

– En del av utbildningen är lika för alla, den teoretiska. Men ribban när det gäller skidåkning ligger där de bästa är. De som är sämre väljer ibland att hoppa över träningspass eller stå helt över någon dag. Annars skulle det bli alldeles för mycket. Och alla accepterar detta och de flesta blir bättre skidåkare här oavsett om det gäller grundläggande teknik eller mer finteknik.

Kort teknikdiskussion i 16 minusgrader.

Den ettåriga skidlinjen består av tre delar. En del handlar om skidåkningen, praktik och teori om skidteknik, både klassisk och skate, vallning, barmarks­träning med rullskidor och övrig fysisk träning. Den andra delen handlar om ledarskap och har fokus på vad som krävs för att bli instruktör. Här ingår pedagogik, att lära sig planera med en målformu­lering och dess förberedelser. Den tredje delen består av idrottsteori, som innefattar idrottsfysiologi, massage, kost- och näringslära, anatomi med mera.

Det är knappast en överraskning att skidlinjen finns i Mora. Christian Minatti menar att Vasaloppet är motorn i svensk skidåkning och innebär en drivkraft för många att träna. 

– Vasaloppet sätter Mora på kartan, tillsammans med konstnären Anders Zorn och företaget FM Mattsson, skrattar han.

Tävlingen är också viktig för rekryteringen till skidlinjen, han har haft en del elever som kört Vasaloppet, övernattat på folkhögskolan och där hört talas om skidlinjen och sedan anmält sig till utbildningen.

Det här är en väldigt mänsklig form av utbildning.

Christian Minatti

Han tror också att folkhögskolan blir allt viktigare:

– En del passar helt enkelt inte i det vanliga gymnasiesystemet. För dem kan folkhögskolan bli en ventil, där lärarna och eleverna är friare att fylla utbildningen med det eleverna vill ha och behöver. Det här är en väldigt mänsklig form av utbildning, säger Christian Minatti.

Huvudman för Mora folkhögskola är region Dalarna. De levererade en rapport om de tre folkhögskolorna i regionen i höstas som visade på en tuff ekonomisk verklighet. Rektorn för Mora folkhögskola är Anna Klöble:

– Vårt stöd från Folkbildningsrådet bygger på antalet deltagarveckor och det har legat relativt konstant de senaste åren. Medan bidragsnivån stått stilla har samtidigt lönenivåerna höjts. Det skapar en påtaglig kostnadspress för oss. Även om vi som regionfolkhögskola har fördelen att ha en viss buffert genom bland annat vissa stödfunktioner från regionen med ekonomi och HR, säger hon, som är utbildad agronom med ekonomifokus och bland annat har arbetat som gymnasielärare och senast inom förlagsvärlden. 

I den nya statliga budgeten, som är borgerlig, nämns inte folkbildning.

– Det var lite tur för oss eftersom flera av de borger­liga partierna vill sänka anslagen till folkbildning i den här formen.

Jag tror att folkhögskolorna är en mycket billig samhälls­ekonomisk investering när vi ser lite mer lång­siktigt.

Anna Knöble, rektor

Läget är med andra ord just nu stabilt men det finns en oro framöver.

– Det här är en så effektiv skolform, tvärtom mot vad kritikerna anser, som fångar upp dem som det vanliga skolsystemet inte fångat upp. Jag tror att folkhögskolorna är en mycket billig samhälls­ekonomisk investering när vi ser lite mer lång­siktigt. Många av våra deltagare växer i självför­­troende och självkänsla och får syn på vad de har för förmågor. Vilket samhälle har inte nytta av det?

Hur arbetar ni själva med finansieringen?

– Ett konkret exempel är vår kurs Anpassad IT, som är för vuxna med kognitiva funktionsned­sättningar. Det är en relativt dyr utbildning eftersom deltagarna behöver mer stöd, så vi har äskat en utökad budget från regionen. Kursen ligger i linje med den regionala utvecklingsplanen som lyfter att Dalarna ska vara ett inkluderande län med högt samhällsengagemang, säger Anna Klöble.

Skolan undersöker nu även andra vägar till finansie­ring, via olika fonder eller EU-stöd, och arbetar också kontinuerligt med att se över kursutbudet. Enligt planen ska en ny kurs starta i höst, Byggnadsvård – timmerhusrestaurering. Skolan har även en del konferensverksamhet, vilken drabbats av pandemin. Ett annat exempel på aktiv finansiering är en satsning på fortbildning:

– I år, mellan mars och oktober kommer en grupp av personalen tillsammans gå en utbildning på 7,5 högskolepoäng på Linköpings universitet men på distans. Det är en fortbildning som är finansierad med stöd från omställningsfonden.

Mora folkhögskola

  • Grundades 1907 genom finansiellt stöd av Emma och Anders Zorn, som även ställde upp som teckningslärare.
  • Närmare 200 elever går på skolans olika utbildningar. 
  • Hantverk och självhushållning har alltid funnits med.
  • Skidlinjen startades 1972.