En ny generation vårdar gamla tiders hantverk

Johanna von Rosen är en av deltagarna som restaurerar en gammal byggnad på byggnadsvårdsprogrammet. Foto: Kristina Wirén

Vissa saker var helt enkelt bättre förr, i alla fall vad gäller hus. Det anser flera av deltagarna på den nystartade folkhögskole­utbildningen i byggnadsvård på Öland. Här tar en ny generation upp gamla tekniker som timring, lerklining och linoljemålning.

Morgondimman dröjer sig kvar och det vilar ett mättat lugn över det öländska landskapet. I en blåmålad, äldre byggnad som tillhör Capellagården
i Vickelby, är Liisa Mendelin och hennes kurskamrater i full färd med att slipa färg från gammal panel. Det doftar av linolja och trä och på gården utanför håller ett gäng på att lasta en kärra full med timmerplank. De tillhör den första kullen deltagare på utbildningen i byggnadsvård – en ettårig folkhögskoleutbildning som drivs av Ölands Folkhögskola i samarbete med Himmelsberga museum och Capellagården, där den är förlagd.

Johanna von Rosen och Liisa Mendelin.

– Byggnadsvård är en skön balans mellan att tänka och göra, säger Liisa Mendelin. 

– Tidigare hade jag ett jobb som innebar långa dagar framför datorn. Nu vill jag försöka hitta en ny inriktning, där jag får arbeta mer med kroppen. 

Många ansökningar

Med populära tv-program som ”Det sitter i väggarna”, ”Husdrömmar” och den så kallade ödehusrörelsen – som handlar om att ta vara på gamla, ofta förfallna hus, är intresset för byggnadsvård större än någonsin. Något som inte minst märktes av i antalet ansökningar. Trots att det är en helt ny utbildning var det över femtio sökande till tolv platser. 

Ansvarig lärare Victoria Brännström.

Victoria Brännström som är ansvarig lärare har en grund som konstnär och pedagog samt är utbildad i trä- och möbelhantverk med inriktning byggnadsvård. Hon berättar att målet var att få in en blandning av bakgrunder på deltagarna. De som läser på utbildningen i dag är allt från hantverkare och akademiker till personer som aldrig arbetat med husprojekt tidigare.

– Att sålla bland ansökningarna var en utmaning. Vi ville att det skulle finnas någon form av glöd, ett brinnande intresse för byggnadsvård. Vi ville också att deltagarna ska ha som syfte att använda sig av kunskaperna i sitt yrkesliv.

Byggnadsvård handlar mycket om att bevara det som finns och att återbruka.

Victoria Brännström, ansvarig lärare

Enligt Victoria Brännström är det tydligt att medvetenheten gällande miljö och material har ökat enormt. I cirka 90 procent av ansökningarna uttalade de sökande en önskan om att de ville utbilda sig i byggnadsvård som en del i en hållbar utveckling. 

– Byggnadsvård handlar mycket om att bevara det som finns och att återbruka. Materialen man använder sig av är väldigt naturliga och bra för både människor och miljö.

Victorias fem bästa byggnadsvårdstips

1. Var nyfiken på huset. När du påbörjar en renovering får du ofta ledtrådar till hur det är byggt. Vad har man använt sig av för material och färger? Ta dig tiden att undersöka och läsa på om gamla tekniker. 

2. Var modig och prova! Om materialet/huset redan är skadat och murket kan man ställa sig frågan om skadan förminskas eller förvärras genom åtgärden?

3. Vilka genvägar kan du ta utan att försumma huset? Om du inte hinner renovera alla fönster under en och samma sommar, kan det till exempel räcka med att gå över resterande karmar och bågar med rå linolja. Då klarar de en säsong till.

4. Våga fråga! Du kan till exempel fråga om råd i byggnadsvårdsbutiker eller vända dig till din lokala länsstyrelse. 

5. Glöm plastfärgen! Linoljefärg är en väl beprövad metod som använts i över hundra år. Linoljan impregnerar träet och är miljövänlig.

Deltagarna kommer till stor del att arbeta med Majagården, en av Capellagårdens egna byggnader som är i behov av renovering. För att dra nytta av årstiderna börjar de med utsidan så som tak och fasad. När det blir kallt ute kliver de in och jobbar med innerväggar och inte minst eldstäderna, så att de kan tända en brasa när kylan sätter in. Då det är en yrkesförberedande utbildning ingår även kurser i entreprenörsskap. Längre fram kommer deltagarna få göra en kortare praktik och arbeta med egna projekt på byggnader på Öland och i Kalmartrakten.

Läraren Victoria Brännström med några deltagare.

– Tanken är att man ska få prova på många olika tekniker och under praktiken förhoppningsvis upptäcka vad man vill fördjupa sig i. Efter utbildningen kan man vidareutbilda sig inom något område, säger Victoria Brännström och fortsätter: 

– Undervisningen handlar främst om att lära genom att göra – att till exempel förstå en konstruktion genom att ta ner den och bygga upp den igen.

Autentiskt projekt

Nu ska gammal plastfärg på Majagårdens panel skrapas bort och murket virke avlägsnas. Slutligen ska alltsammans oljas och målas med linoljefärg. Eftersom det är en riktig byggnad de arbetar med, vet de inte hur lång tid varje moment tar. I värsta fall kan huset vara drabbat av svamp eller vatten­skador som försenar processen. Dagen innan har gammal glasull som fanns innanför panelen tagits bort, och här har deltagarna tätat med lerkliningsbruk – en blandning mellan lera, sand och hästbajs. Johanna von Rosen, som har tagit ledigt från sin arkitektutbildning i Lund, har hämtat upp bruk ur källaren för att visa hur det går till. Hon formar en klump med gegga på mursleven och trycker upp det på fasaden med en bestämd rörelse. 

– Man får inte vara för snäll, då ramlar det ner igen, säger hon.

Du behöver inte vara rädd för att få materialet på händerna eller för att andas in det, man vet precis vad det är i.

Johanna von Rosen, deltagare

– Det som är så bra med byggnadsvård är att man inte använder sig av några giftiga material. Du behöver inte vara rädd för att få det på händerna eller för att andas in det, man vet precis vad det är i.

Behov av kunniga hantverkare

I framtiden vill hon arbeta med gamla byggnader och tycker att den praktiska utbildningen kompletterar den teoretiska på universitetet. 

– Jag vill lära mig mer om äldre hus och deras material. Att ta hand om det vi har i stället för att bygga nytt känns mer miljömässigt hållbart.

Under de olika momenten får de besök av gäst­lärare som är specialister inom sitt respektive område. Bland deltagarna pratas det redan förväntansfullt om nästa veckas undervisning, då en timmerman ska visa hur timring går till. Anders Bergstrand som är snickare med inriktning byggnadsvård, är en återkommande gästlärare. Han berättar att det finns ett stort behov av byggnadsvårdskunniga hantverkare.

– Kunskapen om gamla tekniker är något som håller på att försvinna. Själv har jag lärt mig mycket av att vara ute och jobba, då får man möjlighet att studera konstruktioner i detalj.

Andreas Kihlberg skrapar bort plastfärg.

Deltagaren Andreas Kihlberg är i full färd att skrapa rent en panelbräda med en färgskrapa. Han berättar att han precis har köpt en egen gård på den östra sidan av ön som han nu vill restaurera.
I grunden är han programmerare men efter utbildningen planerar han att jobba deltid med finsnickeri. 

– Jag har renoverat en hel del fönster tidigare. Jag vill få fördjupning i det och bygga upp någon form av verksamhet inom byggnadsvård, berättar han.

Renovera i stället för att byta ut

Läraren Victoria Brännström hoppas att vi är på väg mot ett mer hållbart förhållningssätt till material och nybyggnation. Till viss del handlar slit-och-släng-hetsen om okunskap. Många tror till exempel att de förbättrar ett hus genom att riva ut och bygga nytt, men om man tar sig tid att
renovera ett gammalt fönster bevaras husets ursprungliga utseende, och fönstret kommer dessutom att hålla i en evighet, berättar hon. Den typen av kärnvirke som gamla hus är byggda av finns inte på marknaden längre.

– Som det ser ut i dag är det ofta billigare att bygga nytt än att bevara det som finns. Det är inte bara miljömässigt ohållbart, om det fortsätter riskerar vi att förlora vårt kulturarv.

Ölands folkhögskola

  • Grundades år 1906.
  • Belägen i Skogsby, Mörbylånga kommun, sex kilometer sydost om Ölandsbron.
  • Skolan har både allmänna kurser och profilkurser. Förutom byggnadsvård finns även utbildningar i hållbar utveckling, design, dokumentärfilm, konst, scenkonst samt en kurs som riktar sig till seniorer.
  • Det finns dessutom sommarkurser. Programutbudet för 2022 är ännu inte släppt, men tidigare kurser har rör sig inom ämnesområdena natur, kultur och konst.
  • Ölands Folkhögskola rymmer cirka 240 deltagare. På skolan arbetar 34 lärare, plus gästlärare motsvarande drygt 4 lärartjänster. Här arbetar även 2 språkstödjare/lärarassistenter, 2 deltagarstödjare, 1 studie- och yrkesvägledare och 1 kurator.
  • Ölands Folkhögskola har Region Kalmar som huvudman.
  • Capellagården är en hantverksskola som grundades av designern Carl Malmsten år 1960.