Estetiska kurser behöver bredda rekryteringen

Ayla Adams lärare på Glokala Folkhögskolan berättar att de bland annat använder social medier för att bredda rekryteringen av deltagare. Foto: Ali Jehad

Folkhögskolorna behöver göra mer för att bredda rekryteringen till estetiska kurser. Ett exempel på att det går är från Glokala Folkhögskolans kurs Urban musik.
– Vi lärare precis som våra deltagare har olika bakgrund och erfarenheter, säger Ayla Adams.

”I uppdraget för folkhögskolornas estetiska kurser ingår det, utifrån statens syften med stödet, att vi ska nå en mångfald av människor. Samtidigt visar flera rapporter på att vi behöver bli bättre på att rikta oss mot grupper som mer sällan deltar i estetiska kurser, till exempel personer födda utanför Norden eller med (föräldrar med) kortare utbildning.” Så står det i programmet för ett webbinarium, som Sveriges folkhögskolor anordnar den 28 september.

Ayla Adams lärare på Glokala Folkhögskolans kurs Urban musik i Malmö är en av de inbjudna talarna under rubriken goda exempel.

Så här förklarar hon hur skolan lyckats bredda rekryteringen:

– Vi som driver Urban musik är själva aktiva kreatörer med kunskaper på många olika områden. Vi jobbar som artister, producenter och är aktiva liveartister. Vi når ut genom sociala medier och "by word", och kan därmed locka fler deltagare. Vi lärare precis som våra deltagare har olika bakgrund och erfarenheter, säger Ayla Adams.

Olika bakgrund

Hon är en av de inbjudna talarna under rubriken ”goda exempel” på ett webbinarium om breddad rekrytering den 28 september, anordnat av Sveriges Folkhögskolor. Sedan 2015 är hon ansvarig för kursen Urban musik, några år tidigare var hon själv deltagare på skolan.

  – Då var lärarna färre, platsen mindre tillgänglig och commnunityt mindre. Kursen var också en kombinationskurs med både konst och musik, så inriktningen var lite spretigare. Det var också väldigt få tjejer som sökte kursen och mest vita killar i arbetarklass som hade passion för en viss sorts hiphop.

Idag är de tre lärare, varav två kvinnor, alla med olika etnisk bakgrund. Och nu finns ungefär lika mycket tjejer som killar bland deltagarna.

Ett andra skäl till att man lyckats bredda rekryteringen och jämna ut könsfördelningen är namnbytet – förut hade kursen ”hiphop” i namnet.

– Vi lärare funderade över om ordet hiphop gör att folk som håller på med till exempel rnb inte söker sig till oss. Efter att ha bytt namn fick vi både in fler ansökningar och jämnare könsfördelning.

Skapar samhörighet

Ayla Adams menar att hiphop är en hel kultur, en livsstil, som inbegriper en rad olika yrken utöver musiker: dansare, fotografer, filmare, stylister, mixare, producenter, rappare, poeter och många fler. 

En tredje förändring som man aktivt jobbar med är att skapa samhörighet kring utbildningen, man har bildat en ”community”, som hon uttrycker det. 

– Vi har studios och mötesplatser som är öppna både på kvällar och helger. Människor som går den här kursen ska ha någonstans att vara, mötas och uppleva tillhörighet och gemenskap. Och samtidigt göra musik. Vi har också livespelningar där vi ofta lyckas samla både nuvarande, tidigare och framtida deltagare.

Kursen blir därmed mer omtalad och vetskapen om den sprids i fler kretsar. På så sätt ansluter fler till communityn och söker sig till Urban Musik.