Lärarutbildning som värnar folkbildning

Louise Malmström är programansvarig för folkhögskollärarutbildningen. Hon arbetar även deltid som lärare på Marieborgs folkhögskola. ”Det är ett bra sätt att ha markkontakt och förena teori och praktik. Jag har sysslat med folkbildning och utbildning i hela mitt liv”, säger hon.Foto Christian Ekstrand

Jag tycker att alla ska gå vår utbildning, därför att det ökar chansen att bli en bättre lärare. Men det är inte görbart att ha det som krav. Det säger Louise Malmström, programansvarig för utbildningen till folkhögskollärare vid Linköpings universitet.

Med tillbakablickar men framför allt med fokus på framtiden firar folk­högskol­lärar­utbildningen 50-årsjubileum i höst.

– Den 25 november ska vi ha en
seminariedag med festlig inramning. Vi vill ta ett bredare grepp, ta upp viktiga frågor, och undvika nostalgi, säger Anders Hallqvist som varit program­ansvarig sedan 2017.

Läs också: Maja breddar sin kompetens

Det blir en paneldiskussion med några tongivande personer som varit med förr, och ett samtal mellan en ung rektor, Felicia Hedström på Jakobsbergs folkhögskola, och en ung lärare, Lisa Nissen, verksam vid Marieborgs folkhögskola, om dagens och fram­tidens utmaningar.

– Folkbildningen har en lång stolt historia. Det viktigaste för oss är att värna den men ändå hålla balansen mellan akademin och folkhögskolans praktik. Att vi vågar reflektera och inte bara låter oss förföras, säger Louise Malmström, som är programansvarig sedan 2018.

– Min uppfattning är att folkhög­skolan bottnar i en annan tradition än det allmänna skolsystemet. Jag tror att det är viktigt att skydda folkbildnings­idén från allt för mycket mätningar som kännetecknar den allmänna skolan. Folkhögskolan är annorlunda, med ett annat synsätt på kunskap. Det är viktigt att vi värnar vår egen utbildningsform, säger Anders Hallqvist.

Folkhögskollärarutbildningen vid Linköpings universitet, som är landets enda, startade 1970. Ungefär 20 procent av folkhögskollärarna beräknas ha studerat i Linköping. Ytterligare 40 procent har en annan lärarutbildning. 

I dag finns det inga formella behörighetskrav för att få jobb som lärare på en folkhögskola.

– Jag tycker att alla ska gå vår utbildning, därför att det ökar chansen att bli en bättre lärare. Men att ha behörighetskrav tror jag är helt orimligt, det känns inte görbart att ställa det som ett generellt krav, säger Louise Malmström.

Anders Hallqvist håller med, och tror inte att en examen i sig skulle höja yrkets status.

Men däremot kan utbildningen vara ett argument i lönesamtal.

– Många studenter struntar först i att ta ut sin examen, men hör av sig senare när det är dags att förhandla lön, säger Louise Malmström.

För att komma in på utbildningen, som är en distansutbildning som omfattar 60 hp och som ges på antingen helfart eller halvfart, krävs 180 högskolepoäng alternativt relevant arbetslivserfarenhet. Ungefär hälften av studenterna arbetar redan som folkhögskollärare.

– De ansöker hos rektor att få göra VFU, verksamhetsförlagd utbildning, i sin egen tjänst. Det är väldigt bra att de får leva och reflektera över sina liv, ta upp olika pedagogiska dilemman och utbyta erfarenheter, och det är fint när keramiker och matematiker diskuterar gemensamma frågor och mellanmänskliga relationer, säger Anders Hallqvist.

Just nu studerar runt 100 personer på utbildningen. Det brukar vara fler sökande än platser, till skillnad mot andra lärarutbildningar.

– När vi frågar studenterna vad de har för förväntningar när de börjar här blir svaret ofta ”jag vill bli en bättre pedagog”, säger Louise Malmström.

Med praktiska övningar där studenterna har lektioner för sina kurskamrater får de tillfälle att testa vad som fungerar.

– De får feedback på sina idéer och märker vad som bär, säger hon.

 

Det finns även en kortkurs på 15 högskolepoäng som lärare i andra utbildningsformer kan gå för att bli folkhögskollärare, Folkhögskolan som särskild utbildningsform och didaktisk verkstad. 

– Då handlar det mer om att lära om, säger Louise Malmström. 

Hon arbetar, deltid, som lärare på Marieborgs folkhögskola.

– Det är ett bra sätt att ha markkontakt och förena teori och praktik. Jag har sysslat med folkbildning och utbildning i hela mitt liv, som förtroendevald, som riksdagsledamot, som cirkelledare i ABF. Jag sökte mig till folkhögskolan för att det passar mig bäst. Många deltagare säger att ”jag har alltid känt mig annorlunda, men här är alla annorlunda”. I folkhögskolan får man en möjlighet att vara sig själv, i ett gemensamt sökande efter ny kunskap. 

Läs också: Maja breddar sin kompetens