Så kan folkhögskolan utveckla undervisningen för utrikes födda

Min förhoppning är att lärare och andra som arbetar på folkhögskolor har nytta av boken och hittar metoder som de kan inspireras av, säger Ruhi Tyson, doktor i pedagogik vid Stockholm universitet. Foto: Getty Images

Nu finns metoder samlade för folkhögskollärare som möter deltagare födda i andra länder. Forskaren Ruhi Tyson lyfter fram värdet av lärarnas och deltagarnas egna berättelser.

Nu finns metoder samlade för folkhögskollärare som möter deltagare födda i andra länder. Forskaren Ruhi Tyson lyfter fram värdet av lärarnas och deltagarnas egna berättelser.

Under 2,5 år har Folkbildningsrådet tillsammans med fem folkhögskolor arbetat med ESF-projektet FAMN (folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända). Erfarenheterna finns nu samlade i boken ”Utrikes födda på folkhögskola”.

– Min förhoppning är att lärare och andra som arbetar på folkhögskolor — framför allt med allmän kurs och yrkesutbildningar — har nytta av boken och hittar metoder som de kan inspireras av och jobba efter, säger Ruhi Tyson, doktor i pedagogik vid Stockholm universitet.

Livsberättelser

I början var projektet helt inriktat på hur folkhögskolorna kan arbeta och organisera sig för att möta unga nyanlända, men under arbetets gång utökades målgruppen till att även omfatta andra utrikes födda.

Ruhi Tyson har varit knuten till projektet och ansvarat för att jobba med dokumentation av metoder i berättelseform.

– Folkbildningsrörelsens styrka är att ha ett utvecklat bildningsperspektiv på undervisningen. De metoder skolformen använder är ett uttryck för arbetsformer där deltagarna berikas i sitt personliga växande, säger han.

En av berättelserna i boken handlar om en folkhögskola som lät deltagarna läsa Per Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad. Många kände igen sig i romanen och började träna på att formulerade sina egna erfarenheter.

– Det var inte bara ett sätt för dem att komma in i svenska språket, utan också att se sin egen livsberättelse och reflektera djupare kring sitt liv, säger Ruhi Tyson.

Hur får man med sig alla i en grupp om deltagarnas bakgrund skiljer sig mycket åt?

– Ett annat exempel i boken beskriver arbetet i en grupp där skillnaden i utbildningsnivå var mycket stor. En läkare från Island satt bredvid en man från Palestina helt utan skolbakgrund. Men det blev en väldigt inkluderande stämning i gruppen och deltagarna kunde börja bygga relationer till varandra.

Inkluderingen uppstod genom övningen som gick ut på att deltagarna berättade för varandra om hur det såg ut därhemma. De ritade, visade, pekade och använde andra sätt att berätta som de kunde komma på.

– På det sättet underlättades lärandet, säger Ruhi Tyson.

Läs även:

https://www.lararen.se/folkhogskolan/demokrati/hyllar-mangfalden-inom-folkhogskolan