Permakultur är grunden på Holma folkhögskola

Johanna Johansson i skolans örtlund. Foto: André de Loisted

Permakultur är i fokus på Holma folkhögskola. Den här hösten är den även grunden på en nystartad allmän kurs.
– Det här blir spännande och deltagarna får tänka till om kretslopp och vad som är ett gott liv, säger Johanna Johansson, lärare och biträdande rektor på skolan.

”Tillsammans odlar vi en hållbar värld.” Det är budskapet som möter på Holma folkhögskolas hemsida. En av lärarna på skolan är Johanna Johansson. Hon undervisar i skogsträdgårdsodling.
– Skogsträdgårdsodling handlar om att tillgodose behov som mat, ved, virke,
fiber, foder till djur och medicinalväxter. Det är ett mångfunktionellt odlingssätt med fleråriga växter där vi utgår från platsen. Målet är att odlingen ska sköta sig själv i ganska hög grad så att behovet av vattning och gödsling blir minimalt. 

Permakultur är i fokus i flera utbildningar på Holma folkhögskola i Skåne. Det
är ett designverktyg som används för att skapa hållbara sätt att leva, bo och återuppbygga naturliga resurser.

I höst startades en ny allmän kurs där permakultur är grunden. Deltagarna kommer också att få ett permakulturcertifikat.
– Det här kommer att bli spännande. Deltagarna får lära sig om permakultur, se på sitt eget liv och plats och förstå kretslopp. Tänka till vad som är ett gott liv som bygger upp resurser snarare än tär på resurser, säger Johanna Johansson, som även är biträdande rektor på skolan.

Hur ska ni få in de olika ämnena med koppling till permakultur?
– För de flesta ämnen kommer det absolut att gå bra, som naturkunskap, samhällskunskap och historia. I svenska kan man arbeta med litteratur som är knuten till permakultur. Matematik kan kopplas till odling och design på många sätt. Till exempel i det praktiska arbetet om vi gör ett jordprov och mer teoretiskt om vi ska räkna ut gödselbehov.

Har intresset ökat för permakultur i samhället?
 Ja, det skulle jag nog säga. Vår profilkurs om permakultur är den mest
eftersökta med över hundra sökande på 16 platser. Intresset för permakultur märks även på våra kortkurser. Vi har också utbyte med förskolor och skolor i de här frågorna. Det finns ett stort intresse för hur vi ska hushålla med våra resurser och att visa omsorg om människor och naturen.

Johanna Johansson

Bor: Glimåkra i nordöstra Skåne.
Gör på fritiden: Odlar mycket, planterar nötträd som valnöt och hassel, fruktträd och plockar vilda växter.
Läser: ”Nötodlarens handbok”. Den handlar om hur man kan odla olika slags nötter i Sverige. Läser även om äppelodling och om gamla kulturlandskap.
Viktigaste frågan för folkhögskolan: ”Att se människors olikheter som resurser och att lära sig att arbeta tillsammans för att skapa ett gott liv. De här delarna tycker jag också att folkhögskolor är bra på”. 

Johanna Johansson lyfter fram att problem kan bli till lösningar inom permakulturen. Höstlöv, gräsklipp och andra restprodukter kan användas som resurser i odlingarna. Sniglar och skadeinsekter kan bli en resurs för andra djur som fåglar och ankor. 

På skolan och i övriga samhället betonar hon även värdet av att människor är olika.
– Om en person har behov att av röra sig så kan den få gräva eller utföra andra fysiska uppgifter här på skolan. Vi jobbar mycket på ett socialt plan att se alla som resurser. I en klass eller skola kan man dra nytta av varandras olikheter. De som gillar att snickra bidrar med det och så får de lunch av dem som gillar att laga mat.

Johannas tips för permakultur i vardagen

  1. Utgå från platsen och observera vilka förutsättningar som finns i jorden.
  2. Odla fleråriga växter, till exempel träd, buskar och perenner för mat. De binder samtidigt in mycket kol i marken.
  3. Samarbeta med dina grannar, hjälp varandra och byt resurser. Har någon höns så kan äggen bytas mot potatis, eller hjälp att laga/fixa något.