Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

"Pengar till extra platser höjer inte kvaliteten"

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningenfolkhogskolan.se

Regeringen ger 170 miljoner kr extra till folkhögskolorna, vilket innebär ytterligare 1000 platser. Men det är inte alla som jublar över förslaget.

Syftet med mer pengar till folkhögskolan är att ge plats till ungdomar som inte nått målen i gymnasiet samt utrikes födda som är arbetslösa. Regeringen anslår 4, 7 miljarder kr till folkbildningen. Det mesta går till folkhögskolorna. Men alla är inte glada åt pengarna till fler platser. I en färsk rapport från Folkbildningsrådet om hur pandemin har slagit mot folkhögskolornas ekonomi säger en rektor:

Vi behöver inte fler deltagarveckor, vi behöver uppvärdera deltagarveckor!

En annan rektor säger:

Varje gång som det kommer flera deltagarveckor är det stora rubriker att folkhögskolorna fått si och så många miljoner. Men det är deltagarveckor som redan från början är underfinansierade.

Tomas Rosengren är ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola. Han säger att regeringens budget inte ändrar förutsättningarna för folkhögskolan.

– Man tilldelar bara pengar till ännu fler platser i folkhögskolan men det höjer inte kvaliteten. Det hjälper inte oss att hänga med i löneutvecklingen i jämförelse med andra lärargrupper. Vi vill ha ett grundbidrag så att vi kan bygga en verksamhet på lång sikt, inte bara bygga ut med fler och tillfälliga platser.

Vi anser att staten måste ta sitt ansvar för en långsiktig finansiell lösning, skriver Peter Högberg, ordförande i Folkhögskoleföreningen för de regionägda folkhögskolorna.

En liknande kritik har också Folkhögskoleföreningen för de regionägda folkhögskolorna. De är visserligen glada över mer pengar men är kritiska mot att det bara är en tillfällig satsning. Föreningens ordförande, S-politikern Peter Högberg, skriver i en kommentar till budgeten:

”Folkbildningsrådet har för 2022 äskat om mer resurser för att öka grundfinansieringen av folkhögskolan... Redan nu, med de nya platser som vi fått till oss de senaste åren finns en förskjutning av finansieringen till regionerna. Över tid är det olyckligt och vi anser att staten måste ta sitt ansvar för en långsiktig finansiell lösning.”

Grundtanken med finansieringen av folkhögskolorna är att staten står för huvuddelen och att regionerna är med och betalar en mindre del.  Men i praktiken är det stora skillnader mellan vad regionerna betalar. De gör också skillnad på egna folkhögskolor och rörelseskolor. I en rapport 2016 visade Folkbildningsrådet att en regionskola i snitt fick 4,7 gånger så stort anslag jämfört med en rörelseskola.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio vill att staten tar över hela finansieringen av folkhögskola. Det delade ansvaret mellan staten och regionerna fungerar inte, säger Rios ordförande Stefan Attefall.

Ytterligare skillnader skapar det så kallade ”mobilitetsstödet”, ett stöd regionerna betalar för deltagare som vill studera i en annan region. SKR rekommenderar 400 kr per deltagarvecka. Men det är inte alla som följer rekommendationen. Dessutom planerar storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne att inte betala något alls utanför sina egna regioner, vilket blir ett hot mot framför allt folkhögskolor i glesbygd och mindre kommuner, eftersom det är mest storstadsungdomar som söker dit.

Det här vill rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio, ändra på. På sin kongress i april beslutade man att driva kravet att staten tar över hela finansieringen av folkhögskolorna, något som kan ske via en skatteväxling mellan stat och regioner.

– Det delade ansvaret mellan staten och regionerna fungerar inte. En helstatlig finansiering är ett sätt att säkra likvärdiga förutsättningar för våra deltagare, oavsett var i landet de studerar, säger Stefan Attefall, ordförande i Rio.