Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

"Folkhögskolan kan förbereda politiker för sitt uppdrag"

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningenfolkhogskolan.se

Vart fjärde år väljs tiotusentals fritidspolitiker med ansvar för en sektor som har 750 000 anställda. I ett forskningsprojekt har Henrik Nordvall undersökt hur politikerna förbereds för sitt uppdrag. En slutsats är att folkhögskolan skulle kunna spela en större roll för deras utbildning.

1. Ni har undersökt hur kommunala politiker utbildas för sitt uppdrag. Varför?

– Det kan finnas ett värde för demokratin att det finns fler aktörer som sätter dagordningen för utbildningen av folkvalda, så att det inte bara är tjänstepersoner och konsulter, säger Henrik Nordvall, professor vid Linköpings universitet.

 

– Det är ett område med stor samhällsbetydelse som vi saknat kunskap om.  Vi har 35 000–-36000 lokalpolitiskt förtroendevalda, varav 97 procent är fritidspolitiker med ansvar för en sektor som omfattar 20–25 procent av bnp med 750 000 anställda. Det är en demokratisk tanke att oavsett vem man är ska man kunna bli vald. Att förtroendevalda utbildas kan bidra till mer likvärdiga förutsättningar för folk att klara av sitt uppdrag. Men utbildningar medför ju också styrning, de påverkar vad som ses som önskvärt och hur det politiska uppdraget tolkas.

2. Vilka är det som utformar utbildningarna?

– Vi har främst tittat på partierna och kommunerna. I kommunerna får opolitiska tjänstepersoner vart fjärde år i uppdrag att utbilda politikerna om vad uppdraget innebär.  Många hyr in konsulter. Några har vänt sig till folkbildningen men i huvudsak är den inte inblandad i kommunernas utbildningar.

3. Hur organiserar partierna sina utbildningar?

– Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en väldigt stark central organisering när det gäller studiernas innehåll och utformning. Hos Moderaterna saknas central styrning. Hos Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet finns en tydlig central styrning men det betonas också att mycket ligger på den regionala och lokala nivån.

4. Är det skillnad på hur man lägger upp det?

– Socialdemokraterna jobbar mycket utifrån studiecirkeln. Det finns ett centralt material men deltagarna avgör själva om de vill använda det. Sverigedemokraterna jobbar mycket med företagsinspirerade modeller. De har centralt utformade onlinekurser med kontrollfrågor där det finns ett rätt svar. Svarar man fel loopas man om tills man svarat rätt. Det är två helt olika ideal som slår igenom. Förhandlingsutrymmet lokalt är betydligt mindre i den företagsinspirerade modellen jämfört med cirkelidealet.

 

5. Vad är viktigast för partierna, ideologi eller praktisk politik?

– Där tycker vi oss se en skillnad. Framför allt centerpartiet verkar ha en praktiskt orienterad inriktning hur man utbildar i politik. Det är mycket hands-on. Det finns också i viss mån i socialdemokraterna. Kontrasten är tydligast i relation till Vänsterpartiet som har mer fokus på ideologi och samhällsteori och inte så mycket kommunala frågor och praktisk politik, åtminstone vad vi kan se på rubriknivå.

6. Hur mycket använder partierna studieförbunden?

– Vi har tittat på alla typer av studiecirklar som fullmäktigeledamöterna deltog i under ett år, 2018, oavsett om det hade med uppdraget att göra eller inte. Totalt deltog 36 procent i folkbildningen. Inom s och c var det 56 procent i respektive parti. I v deltog 51 procent, i l 39 procent. I kd och mp deltog 34 respektive 33 procent. m och sd deltog minst, 13 respektive 7,2 procent.

7. Var det skillnad på vad de studerade?

– Det är stor skillnad. Socialdemokraterna studerar frågor som har med uppdraget att göra: ideologier, kommunala frågor, samhälls- och beteendevetenskap, föreningskunskap och socialpolitik. Bland kristdemokraterna är det vanligaste ämnet körsång följt av tro i dialog, därefter politiska ideologier och föreningskunskap. Socialdemokraterna och i viss mån centern är ganska lika. De sverigedemokrater som deltar håller oftast på med annat än politik. Vanligaste är rock och pop.

8. Används folkhögskolan för de förtroendevaldas utbildning?

– Vi har inte tittat på det i den här studien. Men vi har tidigare tittat på riksdagsledamöter. Då är det tydligt att många gått på folkhögskola, inte minst kortkurser.

9. Borde man utnyttja folkhögskolan mer?

– Här tror jag folkbildningen kan lämna viktiga bidrag. Folkhögskolorna skulle kunna vara en resurs, på samma sätt som det finns konsulter som erbjuder utbildningspaket som kommunerna köper.

10. Hur kan utbildningen av förtroendevalda kan förbättras?

– Många kanslichefer och kommunchefer försöker själva hitta en lösning vart fjärde år. Vi argumenterar i rapporten för att man skapar arenor där de som har ansvar för utbildningen får möjlighet att diskutera utbildningsfrågor. Där kan folkbildningen bidra mer med erfarenheter och idéer. Det kan finnas ett värde för demokratin att det finns fler aktörer som sätter dagordningen för utbildningen av folkvalda, så att det inte bara är tjänstepersoner och konsulter.