"Den nya regeringen måste lyssna på professionen"

Foto valurna: Valmyndigheten/Fialotta Bratt

Sverige har fått en ny regering.
Skolan tillhör de frågor som ligger högt på agendan hos de svenska väljarna men vad kommer egentligen regeringsbytet att innebära för den?
-Det har varit mycket plakatpolitik i valrörelsen, men jag är osäker på vad den nya regeringen kommer att ta för inriktning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare.

Att den nya regeringen lyssnar på professionen är det allra viktigaste. Inte bara på professionen i sin helhet utan också de olika grupper som ingår i den. För skolledarnas del är skolledaromsättningen en av de riktigt stora frågorna som måste tas upp, den stora omsättningen av rektorer är bekymmersam.
– Vi måste få skolledarna att stanna längre på sina jobb. Att rektorer och biträdande byts ut med korta intervaller är mycket olyckligt för verksamheten, ledarskapet är avgörande för verksamhetens resultat – i slutänden handlar det om barn och ungdomars framtid. Huvudmännen och staten måste förbättra förutsättningarna.

Lönen är ett viktigt inslag för att hejda omsättningen.
– Vi vill se ett rejält skolledarlyft. Här är vårt krav en löneökning på minst 20 000 kronor i månaden. Ska du ta på dig ett så viktigt och ansvarsfullt uppdrag måste lönen motsvara detsamma.

Hållbar arbetsmiljö

Arbetsmiljön är en annan viktig faktor.
– Skolledarjobbet måste vara attraktivt och då krävs en hållbar arbetsmiljö. Vi måste tänka in att skolledare som chef också är anställda av sina huvudmän. Det är viktigt att skolledare har mandat att styra över sin egen inre organisation av elevhälsa, administrativt stöd samt annat verksamhetsstöd som verksamheten kräver.  Men antalet medarbetare per rektor får inte bli för stort. Vi har ett krav på att det inte ska överstiga 20 om det inte finns särskilda skäl till det.

En annan fråga man bör titta på är relationen mellan rektorer och biträdande rektorer.
– Det är bra att det kommer biträdande rektorer, men samtidigt blir det allt större verksamheter som även geografiskt kan ligga på olika platser. Skollagen ställer tydliga krav på vad som är rektorns uppdrag och hen behöver vara förtrogen med sin verksamhet. Utvecklingen med biträdande rektor bidrar till att verksamheten för rektor växer och blir större.

Avgörande för barnens framtid

Att skolledares situation uppmärksammas och åtgärder vidtas är helt avgörande, inte bara för skolledarna själva, påpekar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Att skolledare får de rätta förutsättningarna handlar ju i slutänden om barns och ungdomars framtid. Skolledaryrket är det viktigaste, svåraste, men också roligaste yrke man kan ha, men vi måste få rätt förutsättningar att utföra det.

Det finns en rad andra frågor i skolans värld som är föremål för väljarnas intresse. Styrningen av skolan, vinstjakten, ordningsfrågor med mera. En del av lösningen på skolans problem kan redan finnas på pränt, påpekar Ann Charlotte Gavelin Rydman.
– Frågan om finansiering och likvärdighet i skolan kommer att komma upp, alla har pratat om den. Jag hoppas att man gräver upp Björn Åstrands utredning där många svar finns. Det vore dumt att kasta den i papperskorgen. Skollagen innebär krav på likvärdighet och att vi ska vara kompensatoriska. Det måste tas på allvar, säger hon.

Nu är det bara för den nya regeringen att leva upp till alla de löften som på olika sätt annonserats under valrörelsen – även om det kanske också finns löften som professionen inte vill ska uppfyllas.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

Annat I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.